Nya slussen – för vem? | Fria.Nu

Inledare


Linus Brohult
Fria Tidningen

Nya slussen – för vem?

I huvudstaden Stockholm pågår just nu en intressant politisk strid. Nej, det handlar inte om skatter, eller om nedlagda dagis, eller priser på SL-kortet. Det handlar om arkitektur. Och stadsplanering.

Det handlar helt enkelt om Slussen - platsen som bygger samman den äldsta stadskärnan i Gamla Stan med innerstadens folkrikaste stadsdel Södermalm. Platsen som förbinder Östersjön med Mälaren. En plats med många hundra års historia för handel, litterära skildringar och mycket annat. Dessutom en intensivt använd plats än idag.

Slussen fungerar både som bro mellan stadsdelarna. Under vägbroarna tuffar tunnelbanetågen fram, och underst kan båtar slussas mellan sjö och hav. De flesta svenskar är bekanta med Slussens vy mot vattnet, Djurgårdsfärjorna, Katarinahissen.

Hela konstruktionen Slussen, en betongkoloss från 30-talet, håller som bekant på att vittra sönder. Okej, fixa en ny då, säger Stockholms politiker. Frågan har varit uppe länge, men politisk apati har gjort att frågan inte kommit till någon lösning.

Ja, för det handlar om ett slags apati, en kombinerad handlingsförlamning och likgiltighet inför vad stadsbyggnadsfrågor innebär, att det handlar om vilja bygga något vi vill leva i. Just dessa knutpunkter där så många människor färdas och möts är de mest fantastiska att utveckla. Det är ju här alla förutsättningar för succé finns.

Visst kan många av oss Stockholmare som vuxit upp med Slussens betongtunnlar bli nostalgiska. Men tänker man lite till inser man att 30-talskonstruktionen Slussen i betong är en eländig skapelse, med sitt största fokus på att låta biltrafiken flyta fram, medan alla andra skuffas undan i mörka tunnlar, trappor och prång.

Så vad får stockholmarna i stället nu när Slussen ska rivas? Det är här den politiska apatin blir som mest intressant. Vad har politikerna egentligen beställt av arkitekterna, och varför? Varför blir resultatet nu så fokuserat på betong, bilar, shoppinggallerior och kontorshus?

Svaret är att politikerna inte haft förmågan att se vart man vill med det offentliga rummet. Men man vill ha det billigt och enkelt. En flod av kritik har frågat sig varför förslaget bygger en hel mur av nya hus nere vid vattnet. Vanliga människor ska inte längre njuta av utsikten över vattnet från Slussen. Men är det så konstigt att det blir så - när kontorshusen kan bli värdefulla intäkter för stadens kassa och finansiering av nya Slussen.

Slussen är på så vis intressant som fenomen. Från en betongkoloss från 30-talet med fokus på att hjälpa biltrafik, så får vi en ny betongkoloss med åttafilig motorväg och shoppinggallerior och nya kontorshus som skymmer vattnet för alla som passerar knutpunkten Slussen.

Det finaste i det liggande förslaget om Slussen är avsnitten om till exempel en cykelbar i cyklarnas och fotgängarnas stråk genom Slussen. Det handlar om att bygga för att ge utrymme för den typen av lösningar, plats för exempelvis möten i vardagen, och för cykelstråk och inte bara för bilar. Om vi menar allvar med att låta cyklar, fotgängare, bussar, spårvagnar och tunnelbanor dominera - låt oss bygga nya Slussen efter den människo- och miljövänliga utgångspunkten, i stället för bilarnas dominans.

Men en sådan lite mer nytänkande beställning tycks tyvärr inte de politiska beställarna i Stadshuset ha velat be arkitekterna att skaka fram.

Annons

© 2019 Fria.Nu