Romernas historia i blickfånget | Fria.Nu
Uppsala Fria

Romernas historia i blickfånget

Den 27 januari är Förintelsens minnesdag. Men dagens fokus ligger oftast på de judar som mördades av nazisterna. Att det var fler människor som skulle utplånas enligt visionen om tredje riket har hamnat i skymundan. På Fredsmuseum uppmärksammas förföljelsen av romerna och förintelsen av dem, Samudaripé. I en utställning ställs betraktaren ansikte mot ansikte med dem som lyckades överleva terrorn och massakern.

Transnistrien 1942. De flesta av de 26◊000 romer som utvisats och deporterats från Rumänien av premiärminister Ion Antonescu lever fortfarande vid tidpunkten. Året dessförinnan har han deklaretarat inför sina ministrar: ”Mina herrar, som ni vet, en av de strider jag åtog mig att kämpa för är att omforma denna nation. Jag skall förvandla denna nation till en homogen grupp. Allt utländskt måste försvinna, bit för bit.”

Precis som de deporterade rumänska judarna blev romerna plundrade innan överfärden på floden Dniester. Ett och ett halvt år senare är runt 11 000 av dem döda, till följd av svält och sjukdomar, våld och avrättningar.

Sverige 1976. Etnologiprofessor Karl-Olov Arnstberg tillåter sig att vara ”fyndig” i boken Etniska minoriteter i Sverige förr och nu och skriver att man enkelt hittar romernas bosättningar eftersom man vet att man är framme när man får en kniv i ryggen. Senare har samme Arnstberg kritiserats för sina etnocentriska metoder och för att spä på de utbredda fördomar som ligger till grund för den massiva förföljelse och marginalisering som för romer än i dag är en realitet.

På Fredsmuseum vill man råda bot på en del av okunskapen och öppnar den 27 januari, på Förintelsens minnesdag, utställningen Den okända förintelsen. I utställningen, som producerats av föreningen É Romani Glinda, visas fotografier av de romer som lyckades överleva nazisternas terror och folkmord i Transnistrien, romernas skralt dokumenterade förintelse Samudaripé.

– Vi är väldigt glada att kunna visa utställningen. Vi fick hit den i konkurrens med tre andra städer som efterfrågat att få visa den vid samma tidpunkt, säger Jesper Magnusson, verksamhetschef på Fredsmuseum.

Förutom utställningen visas också filmen Romska tårar som handlar om hur de överlevande romerna lyckades fly tillbaka till Rumänien.

– Vi ordnar även en minnesstund som gäller alla som drabbades av Förintelsen, oavsett bakgrund. Jag har känt en frustration över att det mest fokuserats på de judiska offren. Även om det var flest judar som mördades, så fanns det också flera andra människor som drabbades, säger Jesper Magnusson.

Fredsmuseum kommer också under våren, tillsammans med É Romani Glinda, att anordna flera kringaktiviteter om ämnet. Bland annat ska föreläsare, däribland unga romer, ut i Uppsalas högstadie- och gymnasieskolor och berätta om romernas historia och om romsk kultur i allmänhet.

– Romerna är ett av de mest drabbade och utsatta folkslagen historiskt och i dag. Många har fördomar som nästan verkar nedärvda och sprids vid frukostbordet. Jag hoppas att vi kan ge skolungdomarna en chans att lära känna den romska kulturen. Kanske kan det bidra till att majoriteten av Uppsalas ungdomar blir mindre fördomsfulla än vi är. För om man kan uppleva Uppsala som en segregerad stad som vuxen, så är den nog ännu mer segregerad för dem i ungdomsålder.

É Romani Glinda var initiativtagare till utställningen Förintelsen och Romerna som visades på Etnografiska museet 2008, och som tagits fram i tyska Heidelberg. I den fanns en del material från romernas situation i Transnistrien.

– Det var inte så mycket, men vi beslöt oss för att det här är något som måste komma fram. Bland annat var det bildmaterial där de överlevande berättar om sina minnen av deportationen, säger Rosario Ali Taikon från föreningen.

2009 visade den statliga förvaltningsmyndigheten Forum för levande historia utställningen Holocaust by bullets som just handlade om judarnas deportation och förintelse i Ukraina (Transnistrien). Romerna nämns endast perifert.

– Utställningen var baserad på ett stort mångårigt projekt där man grävt upp massgravar. På frågan som ställdes till dem om det fanns romer i området svarade de att, jovisst det fanns det men deras gravar låg lite längre bort för sig. Då hade man helt enkelt utelämnat den delen av historien. Det var helt enkelt inte intressant eftersom det inte var utifrån ett judiskt perspektiv, säger Rosario Ali Taikon.

Han är noga med att poängtera att det långt ifrån bara är romer som är marginaliserade i såväl historieskrivningen som i samhället av i dag.

– Jag får säga som morfar brukar säga: svenskar vet mer om indianerna än de vet om sina egna nationella minoriteter. Men romer är en av flera svenska minoriteter som, trots att vi funnits i landet i 500 år, ofta förknippas med invandrargrupper.

Likheter. Olikheter. Det är bra att fokusera på båda delarna menar Rosario Ali Taikon, som är glad över att utställningen vunnit sådant gehör när den visats på flera håll i landet.

– Vi människor är lika i mycket, men vi har också mycket som skiljer kulturerna åt. Det ska man inte ta som något negativt, att det finns variation är det intressanta i sig. Världen skulle vara väldigt tråkig om den bara var vit och svart.

Fakta: 

<h2>"Romerna är ett av de mest drabbade och utsatta folkslagen historiskt
och i dag. Många har fördomar som nästan verkar nedärvda och sprids vid
frukostbordet. Jag hoppas att vi kan ge skolungdomarna en chans att
lära känna den romska kulturen. Kanske kan det bidra till att
majoriteten av Uppsalas ungdomar blir mindre fördomsfulla än vi är. För
om man kan uppleva Uppsala som en segregerad stad som vuxen, så är den
nog ännu mer segregerad för dem i ungdomsålder." <em>Jesper Magnusson, Fredsmuseum</em></h2>

Annons

Rekommenderade artiklar

Hallå där Jonas Göthner...

... rån organisationen Uppsala Pride som tilldelats ett stipendium på 70 000 kronor ur Olof Palmes minnesfond för att driva antirasistiskt arbete under festivalen.

Uppsala Fria

Queer antikapitalism på agendan

Hur påverkar de dominerande ekonomiska perspektiven personer vars liv avviker från rådande normer? Och vad kan vinstdrivande företag ha för intresse av att formulera myter kring olika målgrupper baserade på sexuell läggning? Uppsala Fria har pratat med Mika Nielsen som forskar på ämnet, och som slår fast att behovet av en queer antikapitalism är skriande stort.

Uppsala Fria

Miljon till mytiskt och arkeologiskt centrum

Riksantikvarieämbetet har beslutat om fördelning av 2010 års forsknings- och utvecklingsmedel. Totalt tilldelas 31 projekt och olika uppdrag 13 miljoner kronor. Två projekt i Gamla Uppsala får dela på nära en miljon kronor.

Uppsala Fria

Det ohörbara omkring oss

Kroppen minns. Trauman från psykiska och fysiska övergrepp lagras som ohörbara spår i oss. Ljudkonstnären Mari Kretz visualiserar det sårades signaler i utställningen Ta Kymatika som öppnas i dag, lördag på Teatergalleriet.

Uppsala Fria

© 2018 Fria.Nu