Pandoras ask på arabiska | Fria.Nu
Fria.Nu

Pandoras ask på arabiska

Salim Barakat och Mahmoud Darwish, två av arabvärldens litteraturstjärnor, framkallade starka känslor på bokmässan i Göteborg. Inte minst hos varandra.

Båda har levt länge i exil och blivit symboler för sina respektive folks kamp för självständighet. De har tvingats flytta runt på grund av censur och krig, men har nu slagit sig till ro, Mahmuod Darwish i Ramallah på Västbanken och Salim Barakat i Stockholm, dit han bjöds in som fristadsförfattare år 2000. De har länge varit två portalfigurer i den arabiska litteraturen, men det är först på senare år som de har blivit tillgängliga på svenska.Vi har missat en del. Mahmoud Darwish är i dag över 60 och det var länge sedan han retade gallfeber på Israel med sin poesi och sina uttalanden. Hans politiska ställningstaganden gjorde honom vida populär i arabvärlden. På gott och ont.– Jag hade inte för avsikt att bli en nationell poet. Jag förstår inte ens det konceptet. Jag försöker berätta min historia. Det kan vara en börda att behöva skriva efter andras förväntningar. Jag är glad över att kunna uttrycka mitt folks lidande men trivs inte med att vara en symbol, säger Mahmoud och får medhåll av Salim:– Jag har gjort mitt bästa för att uttrycka min kurdiska identitet på det arabiska språket. Jag kan inte låta mig påverkas av förväntningar. Det här språket är min idé som kurd.

Salim Barakat vidgade själv tidigt horisonten bortom sin kurdiska hemby i norra Irak. Eftersom kurdiska var ett förbjudet språk lärde han sig att skriva på arabiska, vilket har givit honom en stor publik. När Salim debuterade på 1970-talet var det med poeten Adonis försorg. Mahmoud berättar affekterat om kollegans betydelse:– Salim prövade en ny poesi som araberna inte hade hört. Jag försökte vara i närheten av honom och studera honom, men det är inte lätt att tämja Salim Barakat! Ibland känner jag att han är min son, ibland att han är min far Jag brukar säga att han är arabvärldens bästa författare. När man läser hans ord kan man lukta på dem Jag är stolt över att vara hans son och hans far!Salim Barakat tvingas torka sina stora runda ögon. Det är ett kärt möte som äger rum, mellan två litterära giganter. Men trots gemensamma nämnare är olikheterna stora. Mahmoud är klädd i mörk kostym och vit skjorta, har intellektuell uppsyn och pompös retorik. Han för sig som en kunglighet och låter sig inte gärna fotograferas.

Bredvid honom ser den huvudet kortare Salim ut som en bilmekaniker med sina tjocka armar blottade under ett svart linne, och med vildvuxet vitt hår. Han använder den engelska han kan, medan vältalige Mahmoud inte ödslar ord på pressen – vi får istället tacksamt lyssna på samtalet i Rum för poesi. Som dock rör sig ganska lite kring poesi.– Att tala om poesi är väldigt konstigt, säger Salim ursäktande.Mahmoud Darwish slår fast att Salims språk är arabiska men hans hjärta är kurdiskt och anar inte att samtalet börjar glida in på minerad mark.– Arabiskan har blivit ett religiöst, islamistiskt språk. Araberna ockuperade oss, det blev stora förändringar för oss kurder... Islam gjorde samma sak mot oss som USA gjorde mot de rödskinnade, säger Salim på knapphändig engelska – orden räcker inte riktigt till.Mahmoud ser brydd ut.– Jag är rädd att du kommer att öppna Pandoras ask, låt oss byta ämne! föreslår han.Men då är tiden ute.

Mahmoud Darwish Född 1942 i en palestinsk by. Bor i Ramallah. Debuterade 1961 och har mer än tjugo diktsamlingar bakom sig. Var på 70-talet en av Yasser Arafats närmaste män men lämnade PLO efter kontroverser. Aktuell med Mural (2002) på Bokförlaget Tranan och Tillstånd av belägring (2005) samt andra nyöversättningar på Dar Al-Muna.

Salim Barakat Född 1951 i norra Irak av kurdiska föräldrar. Bor i Stockholm. Debuterade 1973 som poet. Har elva diktsamlingar, tolv romaner och många essäer bakom sig. Aktuell med Rov (2005) på Bokförlaget Tranan, ett urval av hans dikter översatta till svenska. Tilldelades Tucholskypriset år 2000 i samband med att hyllade självbiografin Järngräshoppan kom på svenska.

Annons

Rekommenderade artiklar

Teater om barns rättigheter

Backa Teater bjöd in barnforskare, psykologer, lärare och barn till Backa Teater för att skapa en ny sorts barnteater. Resultatet blev Megadundershow.

Göteborgs Fria

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu