Queer antikapitalism på agendan | Fria.Nu
Uppsala Fria

Queer antikapitalism på agendan

Hur påverkar de dominerande ekonomiska perspektiven personer vars liv avviker från rådande normer? Och vad kan vinstdrivande företag ha för intresse av att formulera myter kring olika målgrupper baserade på sexuell läggning? Uppsala Fria har pratat med Mika Nielsen som forskar på ämnet, och som slår fast att behovet av en queer antikapitalism är skriande stort.

Är homosexuella mer hedonistiska än andra, hemfallna åt lyxkonsumtion? Och har samkönade hushåll rent av mer pengar att spendera då de ofta inte antas innefatta barn?

Kritiska granskningar av vilka drivkrafter som kan ligga bakom de vinstdrivande företagens formulerande av olika målgrupper tillhör inte vanligheterna. Ifrågasättandet av den kalkylerande kapitalismen brukar oftast bemötas med uppgivenhet eller klappar på huvudet. Men Mika Nielsen, som doktorerar i ekonomisk historia vid Uppsala universitet hoppas kunna bidra till ökad belysning av, och medvetenhet om frågor som dessa. 

– I min forskning tittar jag på konstruktionen av konsumenter i Sverige under 1900-talets senare hälft. Framförallt studerar jag statliga utredningar och långtidsutredningar, säger hon.

– Det finns en utbredd bild av att homosexuella står för en stor köpkraft. Det är viktigt att undersöka vilka drivkrafter som ligger bakom och vilka aktörer som kan ha intresse av att framställa homosexuella som en homogen grupp. Till exempel har marknadsliberala Timbro publicerat texter med den typen av perspektiv där de menar att den fria marknaden kan emancipera homosexuella.

I sin forskning använder hon sig av publikationer av internationella forskare och författare som verkar inom Queer economics-fältet. Till exempel Amy Gluckmann och Betsy Reed som 1997 gav ut antologin Homo Economics: Capitalism, Community, and Lesbian and Gay Life. I den fastslås att kapitalismens behov av värdemaximering ligger till grund för generaliseringen av homosexuella som en homogen, köpkraftig konsumentgrupp, och att det aldrig kan vara tal om någon verklig frigörelse för dem i ett förtryckande system som det heteronormativa, kapitalistiska.

Ekonomiprofessorn M. V. Lee Badgett, som effektivt gjort upp med mytbildningar kring homosexuella som konsumenter, till exempel DINK-myten (Double Income No Kids), är också en viktig forskarförebild för Mika Nielsen.

– Jag skriver in mig i det här sammanhanget även om jag i min forskning har en annan ingång och mer gör en diskursanalys. Jag är intresserad av hur kapitalismen, och en samhällsordning med maktskillnader, görs till något naturligt och önskvärt för alla. Sedan undersöker jag också hur motståndet mot en sådan samhällsordning ser ut och även hur kapitalismen hänger samman med heteronormerna.

Före hon tog steget in i högre akademiska studier arbetade Mika Nielsen under några år inom hbt-rörelsen.

– Att jag sökte mig till universitetet handlade mycket om att jag genom arbetet lärt mig enormt mycket om de här frågorna men att det dykt upp funderingar hos mig som jag inte kunde få svar på, eller läsa in mig på när jag jobbade i 180 hela tiden. Sedan insåg jag också att det finns ett stort behov av att sprida de här kunskaperna.

I veckan publicerade Mika Nielsen en artikel om behovet av en queer antikapitalism i trikster - Nordens första webbmagasin med ett queert perspektiv på kultur och politik. I den poängterar hon bland annat att det är ett förvanskande av kunskap kring rådande maktförhållanden när queera analyser utesluts och att det riskerar att helt osynliggöra vissa sociala grupper i samhället.

Både inom akademin och i aktivistkretsar efterlyser hon ett ökat och verkligt fokus på intersektionalitet vid granskandet av maktförhållanden. I dag menar hon att intersektionaliteten, som blivit något av ett modebegrepp, alltför ofta förblir en retorisk figur och inte tillämpas i praktiken.

– Arbetet inom de sociala rörelserna problematiserar oftast bara en eller ett fåtal maktordningar, det är till exempel antingen kön eller sexualitet. Man kanske fokuserar på vita heterosexuella. Som om vita heterosexuella har samma funktionsförmåga, klassbakgrund och så vidare. Med en sådan utgångspunkt tillåts vissa premisser, vissa intersektioner vara osynliga, säger hon.

Framför allt menar hon att den queera antikapitalismen är marginaliserad.

– Queer ekonomi handlar om hur heteronormer kommer till uttryck i ekonomisk teori och forskning och i samhällsekonomin i stort. Det finns ett motstånd mot queera perspektiv i största allmänhet i dagens samhällsdebatt, men framför allt mot att anlägga queera perspektiv på kapitalismen, säger hon.

Under våren är Mika Nielsen gästdoktorand vid institutionen för genusvetenskap vid Göteborgs universitet och glad att hon hamnat i samma hus som etnologen Lena Martinsson som är en av få svenska forskare som uppehållit sig vid konsumtion i relation till heteronormer.

– Inom akademin är det inte alltid en så gynnsam miljö för att arbeta med perspektiv som avviker från normerna. De queera ekonomiska frågorna är så marginaliserade i svensk forskning att det ens är svårt att tala om tendenser, säger Mika Nielsen.

– Akademin existerar inte bortom de djupt liggande maktstrukturer som genomsyrar det omgivande samhället. De maktstrukturer som finns där finns också inom universitetsvärlden. Det påverkar vilken forskning som uppmuntras och beforskas.

Avsevärt mer händer på området queer ekonomi på kontinenten och tvärs över Atlanten. I sommar, 22–24 juni, anordnas till exempel en internationell forskningskonferens i Berlin som Mika Nielsen kommer att delta vid.

– Det är flera viktiga namn bokade redan, som Donald Morton och Lisa Duggan. Det är ett roligt evenemang på så vis att det riktar sig till både akademiker och aktivister, konstnärer och allmänhet. Och så är det gratis, bara det är ju ganska ovanligt nu för tiden, säger hon.

Om hon ska ge sig på att summera läget tycker Mika Nielsen på det hela taget att perspektiven vidgats så att queera frågor åtminstone accepteras i vissa sammanhang i samhällsdebatten i dag.

– Jag gjorde en intervju med Eva-Lisa Bengtsson (en tidig RFSL-aktivist, reds. anmärkning) för några år sedan. Hon berättade att hon 1964 hade försökt få in en annons i DN där hon sökte transvestiter men blivit stoppad. Istället fick hon vända sig till någon boulevardtidning, men till och med där var hon tvungen att formulera det som att Klubb Transvestia sökte medlemmar. 80 svar fick hon visst. 

Så visst har det hänt saker de senaste decennierna, konstaterar Mika Nielsen.

– Samtidigt är jag väldigt försiktig, för det är inte så enkelt som att allting bara går framåt. Jag kan bli lite desillusionerad när jag tänker på att de här frågorna och rörelserna, liksom de antirasistiska och feministiska, ju långt ifrån är nya.

Annons

Rekommenderade artiklar

Romernas historia i blickfånget

Den 27 januari är Förintelsens minnesdag. Men dagens fokus ligger oftast på de judar som mördades av nazisterna. Att det var fler människor som skulle utplånas enligt visionen om tredje riket har hamnat i skymundan. På Fredsmuseum uppmärksammas förföljelsen av romerna och förintelsen av dem, Samudaripé. I en utställning ställs betraktaren ansikte mot ansikte med dem som lyckades överleva terrorn och massakern.

Uppsala Fria

Hallå där Jonas Göthner...

... rån organisationen Uppsala Pride som tilldelats ett stipendium på 70 000 kronor ur Olof Palmes minnesfond för att driva antirasistiskt arbete under festivalen.

Uppsala Fria

Miljon till mytiskt och arkeologiskt centrum

Riksantikvarieämbetet har beslutat om fördelning av 2010 års forsknings- och utvecklingsmedel. Totalt tilldelas 31 projekt och olika uppdrag 13 miljoner kronor. Två projekt i Gamla Uppsala får dela på nära en miljon kronor.

Uppsala Fria

Det ohörbara omkring oss

Kroppen minns. Trauman från psykiska och fysiska övergrepp lagras som ohörbara spår i oss. Ljudkonstnären Mari Kretz visualiserar det sårades signaler i utställningen Ta Kymatika som öppnas i dag, lördag på Teatergalleriet.

Uppsala Fria

© 2018 Fria.Nu