Uppsala Fria

Arbetssökande på ojämlika villkor

Det finns olika sätt att tolka siffror. Det blir tydligt när Arbetsförmedlingen menar att det är glädjande att varannan arbetsköpare kan tänka sig att anställa en person med funktionsnedsättning. "Om man hade frågat hur många som kan tänka sig att anställa utan lönebidrag hade man troligen inte fått samma svar", säger Karen Fridriksdottir ordförande för Synskadades riksförbund i Uppsala-Knivsta.

I december gick Arbetsförmedlingen ut med nyheten att hälften av arbetsköparna inom det offentliga kan tänka sig att anställa en person med funktionsnedsättning. Av de privata var motsvarande siffra 40 procent. Detta framgick av en enkät som Arbetsförmedlingen låtit 12500 arbetsköpare runt om i landet svara på.
– Det är glädjande att det är så många arbetsgivare, både bland privata och offentliga, som förstår vilken kompetens det finns inom denna grupp, sade Henrietta Stein, chef för Arbetsförmedlingens avdelning för Rehabilitering till arbete, i samband med att resultatet presenterades.

Men inte alla är lika positiva. För vänder man på siffrorna visar de att 60 procent av rikets privata arbetsköpare inte vill, eller är tveksamma till att anställa personer med funktionsnedsättningar. I Uppsala län svarade endast 35,9 procent av de privata arbetsköparna att de kunde tänka sig att anställa någon med funktionsnedsättning och nästan lika många 35,2 procent svarade att de inte kunde det. Däremot låg kommun, stat och landsting över riksgenomsnittet. 55,6 procent av arbetsköparna ställde sig positiva till att anställa och bara 11,1 procent sade att de inte kunde tänka sig det.

Christer Danielsson, verksamhetssamordnare på Arbetsförmedlingen i Uppsala, säger sig ha svårt att avgöra om resultatet är bra eller dåligt.
– Helt positivt vore det ju inte förrän 100 procent svarade att de är positiva till att anställa någon med funktionshinder.
Hans erfarenhet är emellertid att ganska många av Uppsalas arbetsplatser är beredda att ta emot personer med funktionshinder, främst på praktik eller arbetsträning. Men om de ska anställa så handlar de oftast om anställningar med någon form av arbetsmarknadsstöd, som lönebidrag.
– Men det är viktigt att komma ihåg att funktionsnedsättningar alltid är något relativt. Funktionshinder är relaterat till de arbetsuppgifter man har. Det gäller att hitta nischer där inte funktionshindret ställer till det, säger han.

Att de minst negativa attityderna till personer med funktionsnedsättning, enligt Arbetsförmedlingens enkät, står att finna inom det offentliga förklarar Christer Danielsson med att de ofta är större arbetsköpare.
– Små arbetsgivare med väldigt specifika arbetsuppgifter kanske har svårare att anställa personer med funktionshinder än till exempel en kommun, där det finns nästan alla typer av arbetsuppgifter.

Något specifikt fall där någon med funktionsnedsättning känt sig diskriminerad vid jobbsökande har han inte kommit i kontakt med.
– Men det är klart att jag kan tänka mig att man kan känna sig diskriminerad på arbetsmarknaden på grund av sitt funktionshinder. Men jag tror inte att diskrimineringen är speciellt utbredd. Ett företag måste ju funka och där handlar det nog mer om kompetens, har man inte den kompetens som krävs så är det nog det arbetsgivaren i första hand tittar på, inte funktionshindret.

Om man vänder sig till personer med funktionsnedsättningar är det inte den uppfattningen som dominerar. Karen Fridriksdottir, ordförande i Synskadades riksförbund i Uppsala-Knivsta, SRF, har egen erfarenhet av hur det känns att inte bli betraktad som fullvärdig arbetskraft och arbetssökande på lika villkor.
– Jag kan inte tala för alla andra i förbundet, men själv har jag upplevt mig diskriminerad när jag sökt jobb, säger hon.

Karen Fridriksdottir är utbildad sjukgymnast och när hon skrev i sin CV att hon är synskadad brukade hon inte ens få svar på sina ansökningar. Då hon beslutade sig för att ta bort det gick det bättre. Till exempel sökte hon en tjänst på Karolinska sjukhuset som hon också fick.
– Jag har diskuterat med mina synskadade kollegor om man ska uppge det i sin CV eller inte. Det är ju en etisk fråga, men samtidigt känns det inte bra att hamna i underkanten när man söker jobb. Det är kompetensen som ska vara det avgörande.
Hon understryker dock att det långt ifrån är på lika villkor som personer med funktionsnedsättningar konkurrerar på arbetsmarknaden.
– Vi som har funktionsnedsättningar måste vara dubbelt så bra och kämpa dubbelt så hårt för att få jobbet.

Bland SRF:s medlemmar är runt 50 procent arbetslösa, en dyster siffra om man jämför med arbetslöshetsstatistiken i stort.
– Vi har väldigt många medlemmar som är arbetslösa tyvärr. Och många av dem, som så många andra, blir utförsäkrade nu och hamnar i den gemensamma arbetsmarknadspoolen, säger Karen Fridriksdottir.

Stödåtgärder som anställningar med lönebidrag tycker hon är på gott och ont.
– En del upplever det som en stämpel som inte känns rätt. För andra är det en möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden. Tanken är att man så småningom ska bli anställd på samma villkor som andra. Men det är i teorin, så går det inte till i praktiken, säger Karen Fridriksdottir.
– Många arbetsgivare är rädda på något sätt, de tror det kan skada företagets image att ha någon anställd som kanske inte kan jobba lika snabbt som de andra. De ser det inte som ekonomiskt gynnsamt, för i sista hand handlar det alltid bara om pengar.

Fakta: 

<h2>I en enkät tillfrågade Arbetsförmedlingen 12 500 privata och offentliga arbetsköpare om de kan tänka sig att erbjuda praktik eller arbetsträning, alternativ anställa personer med funktionsnedsättning.<br><br>På frågan om de privata arbetsköparna kan tänka sig att erbjuda en anställning till en person med funktionsnedsättning svarade 40 procent ja, 35 procent nej och 25 procent vet ej. Motsvarande andel för de offentliga arbetsköparna är 50 procent ja, 14 nej och 36 procent vet ej.<br><br>45 procent av de privata arbetsköparna svarade att de kunde tänka sig att erbjuda praktik eller arbetsträning till en person med funktionsnedsättning. 34 procent sade nej och 21 procent svarade att de ej vet. Bland de offentliga arbetsköparna svarade 63 procent ja, 10 procent nej och 27 vet ej.<br><br><em>Källa: Arbetsförmedlingen</em></h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Det är och har alltid varit arbetsgivarens marknad”

Arbetsförmedlingschef Håkan Lindgren menar att Uppsala snart kommer att lämna utförsbacken på arbetsmarknaden. Men kommunalrådet Ilona Szatmari Waldau (V) befarar att det bara är en tillfällig trend att arbetslösheten minskat något.

Uppsala Fria

Insatser på försök för kvinnor som utförsäkras

Ett projekt initierat av Samordningsförbundet i Uppsala län ska om möjligt få långtidssjukskrivna kvinnor att återgå i arbete innan de utförsäkras. Olika stödinsatser provas ut på de 250 kvinnor som kommer att ingå i projektet.

Uppsala Fria

LO-protest mot passiv jobbpolitik

Bristen på en aktiv jobbpolitik är stor. Det menar LO som i torsdags manifesterade runt landet för alla som drabbats av den ekonomiska krisen i kombination med högerregeringens politik. I Uppsala lystes Forumtorget upp av 700 ljus. Det som en solidaritetssymbol för de 4 252 personer som är arbetslösa i kommunen.

Uppsala Fria

Kollektiv kolonilott för folket och klimatet

Landskapsarkitektstudenten Marina Queiroz och civilingenjören Ylva Andersson vill bidra till lösningen på klimatproblemen genom att uppmana medborgarna att äta och odla ekologiska grönsaker. Under projektnamnet Folkets matpark satsar de på en stor ideell och kollektiv odlingsareal i Gottsunda.

Uppsala Fria

”Storskalig djurindustri är en girig jakt på pengar”

Djurrättsalliansens avslöjande om svenska grisars vardag har ruskat om på många håll. Djurskyddet Sverige kräver i en nationell kampanj mer pengar till länsstyrelserna för fler kontroller. Men Stefan Hamnstedt, ordförande i Djurskyddet Uppsala, har svårt att se att storskalig köttindustri ens är förenligt med djurskydd.

Uppsala Fria

© 2024 Fria.Nu