Köpenhamn skiljer på graffiti och annan gatukonst | Fria.Nu
Fria Tidningen

Köpenhamn skiljer på graffiti och annan gatukonst

Köpenhamn ska börja skilja på laglig och olaglig gatukonst. Graffiti ska bort, affischer och klistermärken välkomnas. ”Det här är fejktolerans och Köpenhamn sällar sig nu till städer som Stockholm”, säger graffitikännaren Tobias Barenthin Lindblad.

Köpenhamn inför på försök en så kallad ”differentierad graffitisyn”, skriver tidningen Politiken. Vänstermajoriteten i kommunen vill göra skillnad på laglig och olaglig gatukonst. Affischer och klistermärken, som ofta kommunicerar mer direkt med publiken, ska tillåtas, medan gatukonst som kräver viss förkunskap, som graffiti, ska betraktas som skadegörelse.

– Jag är glad att vi är en så tolerant och nyanserad stad att vi kan skilja mellan konst och skadegörelse. Det visar att Köpenhamn är en storstad, säger kommunfullmäktigeledamot Simon Strange (S), initiativtagare till förslaget, till Politiken.

Men förslaget är inte alls tolerant, menar Tobias Barenthin Lindblad, redaktör för graffititidskriften Underground Productions och förläggare på Dokument Press, som ger ut de flesta böcker om gatukonst i Sverige.

– Det här är fejktolerans. Med det här förslaget sällar sig Köpenhamn till samma godtyckliga morallagar som i allra högsta grad råder i bland annat Stockholm. Jag tycker att man ska vara konsekvent. Gatukonst är olagligt, att då säga att det majoriteten tycker är fint ska vara lagligt, det är fullständigt inkonsekvent.

Kultur- och fritidsnämnden i Köpenhamn ska i samarbete med teknik- och miljönämnden ta fram en plan på hur idén ska omsättas i praktiken. Tobias Barenthin Lindblad tror att det blir svårt.

– Så länge ingen kommer upp med en objektiv kvalitetsbedömning kommer det att bli några som bestämmer över huvudet på folk.

Han drar paralleller till före detta borgarrådet i Stockholm Mikael Söderlund, som 2007 gjorde skillnad mellan graffiti och fågelholkar i en diskussion om Stadsmuseets gatukonstvandringar. Att måla graffiti var ett brott mot stadens klotterpolicy, medan olovliga installationer var acceptabla, enligt Söderlund.

– Då är man återigen där. Det här är att fjärma sig från ett demokratiskt förhållningssätt och bli smakdomare.

Så vad tycker du, borde all gatukonst legaliseras?

– Köpenhamn har haft en bra väg, man har skaffat flera nya lagliga väggar på sistone och har till skillnad från Stockholm generellt sett en hög tolerans för individuella uttryck. Jag är för en differentiering av allmänna platser. Södermalm och Östermalm behöver inte se likadana ut och en motorvägsviadukt behöver inte tvättas lika ofta som till exempel slottet.

Den ständiga debatten om vilka som äger rätten att synas i det offentliga rummet måste alltså fortsätta. Hellre det än att politiker med svajig konstsyn slår fast vad som är rätt och fel, menar Tobias Barenthin Lindblad.

– Jag hörde någon säga att en allmän plats är ett lapptäcke av konflikter. Det tycker jag är en bra definition av allmän plats. Där ska inte minsta gemensamma nämnare gälla, utan det handlar om att hantera konflikter.

Annons

Rekommenderade artiklar

Nu skrivs 80-talets ockupanthistoria

Boken Vårt 80-tal dokumenterar husockupationer och vänsteraktivism. "Nu skriver vi vår egen historia", säger Mandra Wabäck, redaktör.

Stockholms Fria

Proggen befriade teatern

Fria Proteatern demokratiserade teatern, fick arbetarna till de fina salongerna och åskådliggjorde konflikten mellan arbete och kapital, skriver Kristian Borg.

Stockholms Fria

Podden som skapar ett vi

Från en källare på krogen Paradiso vid Mariatorget gör Mahan Mova, Arjan Shoeybi och Victor De Almeida podden Ni e med oss, om urban kultur och framgång.

Stockholms Fria

© 2017 Fria.Nu