Riksdagsledamoten Bodil Ceballos (MP) har reagerat starkt på hur Sverige hanterat de burundiska flyktingarna i skedet före utvisningarna. Enligt Bodil Ceballos har Migrationsverket låtit en diplomat från Burundi identifiera flyktingarna genom deras asylhandlingar. Ett agerande som hon menar kan utsätta personerna för fara när de återvänder.

– Det är bara för diplomaterna att rapportera tillbaka till hemlandet vilken tid och plats som flyktingarna återvänder. Det hindrar personerna från att obemärkt ta sig in i landet om de behöver.

– Migrationsverket har tidigare försökt förneka att man låter främmande länder ta del av asylhandlingar. Ändå har det nu alltså hänt ännu en gång. Detta är ett förfarande som kränker människors integritet och utsätter dem för fara, säger Bodil Ceballos.

Endast en av de sammanlagt nio burundiska flyktingarna som skulle utvisas fick förlängt uppehållstillstånd. Europadomstolen beslöt att se över en av kvinnornas ärende ytterligare. Den regimkritiske journalisten Bienvenu Nitunga uppges dock ha skickats tillbaka.

– Jag pratade med honom i går och han var oerhört ledsen och rädd. Hur ska en stat som varit hans motståndare kunna garantera hans säkerhet i fortsättningen? frågar Bodil Ceballos.

Antalet asylsökande i Sverige har under det första halvåret sjunkit med 28 procent jämfört med samma period förra året. Detta samtidigt som antalet asylsökande i övriga EU-länder ökar kraftigt. En orsak kan vara att Sverige inte längre uppfattas som ett land där det är enkelt att få uppehållstillstånd. Mellan 2006 och 2008 har antalet flyktingar som beviljats uppehållstillstånd minskat från 25 096 personer till 11 237 personer, enligt Migrationsverket. En kraftig minskning och siffrorna för första halvåret 2009 talar sitt tydliga språk. Ännu färre ser ut att få uppehållstillstånd i år.

Bodil Cellabos (MP) anser att regeringen driver en alldeles för hård linje mot asylsökande och att tendensen blivit tydligare de senaste åren.

– Det har blivit en hårdare attityd mot flyktingar och regeringen verkar ha bestämt sig för att göra sig av med alla papperslösa i Sverige. De har även avsatt 50 miljoner kronor mer än förra året för att skicka tillbaka folk, säger hon.

Bodil Cellabos bad migrationsminister Tobias Billström (M) i en skriftlig fråga att se över beslutet om att utvisa de burundiska flyktingarna. Migrationsministern svarade sex dagar senare och lät meddela att några sådana planer inte fanns.

– Vi verkar ha olika uppfattning om hur utlänningslagen ska tolkas. Tidigare skickade vi aldrig tillbaka människor till förhållanden där de kan utsättas för fara. De som förut fick stanna av skyddsskäl får numera nej av Migrationsverket, säger hon.

Johan Rahm, presschef på Migrationsverket, anser att riksdagsledamotens ”utspel” är onödigt.

– Jag blir bekymrad av parlamentariker som säger att vi myndigheter gör fel. Det är politikerna som stiftar lagarna och om de ville ha generösare flyktingregler så skulle vi följa dem, säger han.

Stämmer det att ni låter hemländerna ta del av flyktingarnas asylhandlingar?

– Vi låter aldrig någon utländsk myndighet ta del av asylhandlingar eller andra uppgifter om varför flyktingarna söker uppehållstillstånd. Däremot kan de få ta del av deras personuppgifter.

Tror ni inte att det innebär en viss fara för flyktingarna när de återvänder?

– Både vi och domstolen har beslutat att de som är i behov av skydd får stanna. De som måste åka hem behöver pass och det är där vi försöker att hjälpa till.

Det var alltså rätt beslut att utvisa de burundiska flyktingarna?

– Ja, de har fått sitt skyddsbehov prövat och skulle vi ha bedömt att det fanns en risk för flyktingarna att råka illa ut i hemlandet hade de fått stanna.

Statistik från Migrationsverket visar att 220 asylärenden som gäller burundier behandlades förra året. 35 beviljades uppehållstillstånd.