Mindre motstånd när EU håller möten i Göteborg igen | Fria.Nu
Göteborgs Fria

Mindre motstånd när EU håller möten i Göteborg igen

På onsdag inleds tre EU-möten i Göteborg. När det senast var toppmöte här, år 2001, deltog tiotusentals personer i protestdemonstrationer. Nu väntas inte samma uppslutning, men nätverket Ofog säger att de inte kommer stå tysta och titta på när EU diskuterar militära samarbeten.

 

Det är EU:s försvars-, finans- och utbildningsministrar som håller tre olika möten i Göteborg mellan den 23 september och 2 oktober.

– Vi vill visa göteborgare vad som pågår, att det är i vår stad de ska fatta en massa beslut som får konsekvenser i världen, säger Cattis Laska, från det antimilitaristiska nätverket Ofog.

– Makten i EU koncentreras till en grupp elitpersoner och EU satsar massor av pengar för att upprätthålla en orättvis världsordning där före detta kolonialmakter har makten, menar hon.

Cattis Laska låter vare sig arg eller uppgiven när hon säger det. Det är mer ett konstaterade än en anklagelse, snarare ett förtydligande av verkligheten såsom hon ser den, än en ståndpunkt i en diskussion.

Tillsammans med andra i Ofog ska hon protestera mot denna världsordning under EU-mötet i Göteborg nästa vecka. Det är främst försvarsministermötet som kommer att vara måltavla för väl synliga, men fredliga, aktioner.

– Besluten de fattar här kommer inte att leda till fred. Därför vill vi vara här och protestera så att de fattar att de inte representerar folket.

 

Mötena är informella och syftet är att politikerna ska lära känna varandra och diskutera på ett avslappnat sätt utan att fatta formella beslut. Men att det verkligen är informella möten tror inte Cattis Laska. Enligt henne är det här besluten fattas för att sedan klubbas igenom i Bryssel.

– Insynen och debatten kring mötet är minimal, ändå fattas det många viktiga beslut här, säger hon (se artikel nedan).

Demonstrationerna kring det här mötet kommer inte att bli lika stora som de i Göteborg 2001, det finns det inte förutsättningar för. I varje fall om man får tro Magnus Wennerhag, sociolog i Lund som forskar om sociala rörelser, globalisering och demokrati.

– Stora demonstrationer påverkas mycket av vad som är frågor internationellt. Händelserna i Göteborg 2001 hade föregåtts av stora demonstrationer i rättvisefrågor i Seattle och Prag, men den protestvågen har ebbat ut lite nu.

 

Tendensen med mindre protester kunde man se när EU:s justitie- och inrikesministrar träffades i Stockholm i juli för att diskutera Stockholmsprogrammet, som handlar om EU:s asyl- och säkerhetspolitik. Dagen innan mötet ordnades två demonstrationer. Den ena arrangerades av föreningen Svart Måndag, Piratpartiet och Grön Ungdom och samlade ett hundratal personer. Till den andra demonstrationen, som anordnades av nätverket Aktion mot deportation, kom 400 personer. När ministrarna kom till Stockholmsmässan för att påbörja mötet deltog endast ett 20-tal personer i en manifestation i närheten av lokalen.

Det kan jämföras med Göteborg år 2001, då tiotusentals tågade i flera olika demonstrationer.

En orsak till den minskade uppslutningen kan vara ett minskat EU-motstånd i Sverige. Dock är det inte så att folk i allmänhet demonstrerar i mindre utsträckning. Något som brukar förvåna många, enligt Magnus Wennerhag, är att fler demonstrerar nu än i slutet av 60-talet. I dag säger var fjärde person att de deltagit i en demonstration, 1968 var det bara var åttonde. Och det verkar löna sig att protestera.

– Politikerna är ofta rätt känsliga, de lyssnar till de som protesterar. Ett exempel är debatten kring FRA-lagen och bildandet av Piratpartiet, säger Wennerhag.

Cattis Laska tror att det främst är redan aktiva aktivister i Göteborg som kommer att komma, och inte alls så många som 2001.

– Genom att hålla toppmötena i Bryssel och säga att det här är informella möten så vet människor som säger att EU är fel inte var de ska fokusera.

Hon vill ta fasta på det som Magnus Wennerhag säger om att kunna påverka. Till exempel fick Ofogs aktioner under Natos övningar i Luleå i somras mycket uppmärksamhet.

– Det jag tror är ett stort hinder är att många tror att det inte går att stoppa, eller störa, ett ministermöte. Eller en Nato-övning. Men vi vill visa att det visst går!

Cattis Laska tycker också att det är ett problem att debatten inför mötena nästan har varit obefintlig. Hon får ett visst medhåll av Catharina Henriksson, politiskt sakkunnig på Försvarsdepartementet.

– Just kring själva mötena har det inte funnits så mycket debatt, även om vissa saker som kommer att tas upp har diskuterats.

Hon håller inte med om att EU är på väg att blir en stor krigsmakt, men säger att det militära samarbetet har ökat. På vissa områden, till exempel kring battle groups, samarbetar länderna inom EU. Sverige har valt att vara med i det arbetet.

– Vi deltar i gemensamma insatser och måste kunna samarbeta.

 

I Göteborg fortsätter förberedelserna i Ofogs lokaler ovanför Hagabion. Idéer om möjliga och omöjliga aktioner blandas och dansar genom rummen, erfarna aktivister blandas med nya. Det skrivs en alternativ dagordning, där punkter som ”avskaffa kolonialismen” tas upp, för EU-mötet som man tänker föreslå politikerna att följa istället för den som redan finns, och stämningen är både kreativ och förväntansfull.

– Vi kan vara fredsministrar, eller folkets representanter, eller rojalister… Alla kan klä sig som prinsessan Viktoria, föreslår Anna Sanne, som var med redan 2001. Då kan vi tillhöra den grupp elitmänniskor som får gå på mötet.

Fakta: 

Läs om försvarsministermötet och om hur Sverige vill utveckla försvarssamarbetet i EU.

Tre EU-möten i Eriksbergshallen

• Utbildningsministrar: 24 september. Försvarministrar: 28-29 september. Finansministrar: 1-2 oktober

• Mötena hålls i Eriksbergshallen på Lindholmen och ungefär 300 - 400 personer beräknas delta vid varje möte. EU:s toppmöten där regeringscheferna träffas, som hölls i Göteborg 2001, hålls numera i Bryssel.

• Fler ministermöten i Sverige under hösten: Ministermöte om EU:s konkurrenskraft 15-16 oktober i Umeå. Ministermöte om elektronisk förvaltning 19-20 november, i Malmö.

Annons

Rekommenderade artiklar

”Det som behövs är en jättestor systemförändring”

De flesta är överens om att psykvården i Göteborg har stora brister. Fria Tidningar tar i tre reportage upp vilka bristerna är, vad de beror på och vad som kan göras åt dem. Professorerna och psykiatrerna Ulf Malm, Hans Ågren och Kajsa Nordström har alla sin förklaring till varför psykvården inte fungerar och människor inte får den hjälp de behöver.

Göteborgs Fria

”De som är svårast sjuka tappas bort först”

De flesta är överens om att psykvården i Göteborg har stora brister. Fria Tidningar tar i tre reportage upp vilka bristerna är, vad de beror på och vad som kan göras åt dem. I första delen träffar vi några av de tusentals människor som berörs av psykvården i Göteborg. Människor som krashat sina liv, glömts bort, eller fått se sina vänner förstöras av heroin i brist på undersökning och medicin.

Göteborgs Fria

"Vad en vuxen gör kan aldrig ett barn vara ansvarigt för"

Det finns cirka 1000 barn i Göteborg som har en förälder i fängelse. Fram till för några år sedan fanns det ingen organisation dit de barnen kunde vända sig med sina funderingar och problem. Solrosen startade i slutet av 1990-talet som en del av Räddningsmissionen och vänder sig till just de här barnen. Gustav Jagner är tillförordnad verksamhetssamordnare och vi träffade honom i Solrosens lokaler på Nedre Fogelbergsgatan.

Göteborgs Fria

Björklund: Läs historia, Åkesson!

Liberalernas ledare Jan Björklund sjöng de liberala värdenas lovsång i sitt Almedalstal och angrep SD- ledaren.

–Jimmie Åkesson, gå hem och läs historia!

Hjärnan pigg längre hos dagens 70-åringar

Dagens personer i 70-årsåldern är piggare i hjärnan än tidigare generationer. Men när den kognitiva förmågan väl börjar försämras, går nedgången snabbare än tidigare. Det antas hänga ihop med hur vi använder hjärnans reservkapacitet. 

© 2019 Fria.Nu