De diplomatiska grälen mellan Colombias högerpresident Alvaro Uribe och Venezuelas vänsterdito Hugo Chávez har blivit vardagsmat på senare år. Denna gång är även Barack Obama och flera latinamerikanska presidenter inblandade. Kuppen i Honduras, venezuelanska vapen som hamnat hos Farc-gerillan och ett nytt militärt avtal mellan USA och Colombia är bakgrunden till konflikten.

– Colombia har aldrig attackerat sina grannländer. Ett militärt avtal med USA hjälper oss i kampen mot våldet inom våra gränser, försvarade sig Alvaro Uribe under förhandlingarna med USA.

”Våldet inom våra gränser” syftar på Farc-gerillan. Den väpnade rörelsen förlorade flera höga ledare förra året men har fortfarande kapacitet att attackera den colombianska armén. USA ska även bistå i kampen mot narkotikahandeln, en av stormaktens prioriteter i Sydamerika.

Colombia hade kort före det nya avtalet med USA anklagat Venezuela för att beväpna Farc-gerillan. Chávez svarade då med att ”frysa” de diplomatiska relationerna och tillfälligt kalla hem sin ambassadör i Bogotá. USA:s militära närvaro i Colombia gör Chávez om möjligt ännu mer förbannad.

– Vi vill inte ha krig, men imperiet och den colombianska högern tvingar oss att förbereda landet på krig, sade Chávez i sitt tv-program Hallå president i söndags.

Militärbaserna är egentligen så kallade FOL, Forward Operating Locations. Det betyder att nordamerikanska militärer verkar på colombianska baser som står under colombianskt befäl. Nordamerikanerna får inte använda dödliga vapen eller delta i strider. Upp till 800 militärer och 600 civila får verka i Colombia.

Frågan om immunitet för USA:s personal är oklar. Det är ett känsligt ämne efter att flera av USA:s officerare vid basen Tolemaida i Colombia har anklagats för våldtäkter. Eventuellt kommer immuniteten att hävas vid ”allvarliga” brott.

USA:s militärbas i Manta i Ecuador stängdes nyligen. Landets ironiske vänsterpresident, Rafael Correa, hade erbjudit USA att få behålla basen om Ecuador fick tillstånd att öppna en liknande i Miami. De nya baserna i Colombia är en slags ersättare för Mantabasen i kampen mot narkotikahandeln.

Nästan alla latinamerikanska presidenter uttalade sig positivt om Obama när han tog över rodret i USA. Men kuppen i Honduras i slutet av juni fick flera av dem att ta avstånd. USA har kallat kuppen ”illegal” och dragit in flera kuppledares diplomatiska visum, men anklagas för att inte pressa den nya regeringen att avgå tillräckligt hårt. Grupper på vänsterkanten anklagar även USA för att ha stöttat kuppen.

Den militära närvaron i Colombia har fått de flesta presidenter i Latinamerika att protestera. Alvaro Uribe stöds bara av högermännen Alan García i Peru och Felipe Calderón i Mexiko. Den i vanliga fall mycket diplomatiske Lula da Silva sade att nordamerikanska militärbaser inte är önskvärda. Möjligen valde Lula att uttala sig eftersom USA:s närvaro hotar Brasiliens försök att bli Sydamerikas ledare och internationella talesman.

Barack Obama har tagit lugnt på kritiken. Han påpekade skämtsamt att USA både anklagas för att lägga sig i Latinamerikas angelägenheter och för att inte lägga sig i konflikten i Honduras. Obama lovade att det inte kommer att skapas några militärbaser i Colombia och avfärdade invändningarna som ”traditionell antijänkar-retorik”. Men Obamas försök att lugna känslorna misslyckades. Ungefär samtidigt läckte nämligen uppgifter ut om att flygplanet som förde den avsatte presidenten Manuel Zelaya till Costa Rica mellanlandade på en nordamerikansk bas i Honduras.

Scott Palmer, som jobbade vid USA:s utrikesdepartement i 12 år, sade vid en konferens i Buenos Aires nyligen att USA:s intressen i Latinamerika är två: att alla länder samlever utan konflikter, och att de har förhållandevis goda relationer till USA. För att stå på god fot med USA måste de vara demokratiskt styrda och tillåta internationell handel och utländska investeringar.

Scott Palmer försvarade baserna med att Colombia har rätt att bekämpa gerillan. Han tonade ner Hugo Chávez betydelse.

– Chávez är inte ett hot mot USA:s intressen, bara ett störande element. Men hans brandtal mot imperiet är egentligen riktade till den ”inhemska marknaden” i Venezuela. Handeln mellan USA och Venezuela har faktiskt ökat under Chávez styre, sade han.

Spänningarna mellan Colombia och Venezuela drabbar främst de uppemot 800 000 människor som livnär sig på gränshandeln. Konflikten gynnar däremot Rysslands vapenexport. Sedan 2005 har Venezuela köpt vapen av Ryssland för 4,4 miljarder US-dollar. Hugo Chávez försvarar vapenköpen med att hans bolivarianska revolution måste beväpna sig.

– Före kuppförsöket mot mig 2002 hade jag inte spenderat en enda centavo på vapen, sade Chávez i samband med att nya vapenköp offentliggjordes.

Kuppförsöket mot Hugo Chávez stöddes av Obamas företrädare, George W. Bush.