Ny komet på skolhimlen | Fria.Nu
  • Lotten Persson Lööv, Elvis Kruezi och Losan Shamalrafat i klass 8A menar att det här nya sättet att arbeta gör att det är roligare att vara i skolan.
Göteborgs Fria

Ny komet på skolhimlen

Många skolor i Göteborg är hårt belastade och båda lärare och elever har svårt att koncentrera sig på undervisningen. Nu har en ny komet landat på den pedagogiska skolhimlen. 'Skol-Komet' handlar om att använda morot istället för piska.

- I sjuan var det jobbigt för alla pratade och bråkade. Nu känns det bättre att gå till skolan, det är mera arbetsro, säger Elvis Kruezi i klass 8A på Bergsjöskolan.
- Det är mycket roligare att arbeta nu. Tidigare var detta en oerhört krävande klass där vi nästan aldrig kom fram till själva undervisningen. Nu är det full undervisning, och både jag och eleverna är motiverade, säger Lotten Persson Lööv som är klassföreståndare.
Själva pedagogiken baseras på inlärningsteori/psykologi. Många av metoderna som utvecklats utifrån inlärningsteori kommer ursprungligen från USA. Dessa tankar har funnits i olika former sedan 1900-talets början och handlar om beteendeinlärning. Martin Karlberg är doktorand i utbildningsvetenskap vid Uppsala Universitet och arbetar deltid på Preventionscentrum Stockholm som ansvarar för implementeringen av Skol-Komet i skolorna. Han menar att fokus ligger på positivt ledarskap, och handlar om att vi i stor utsträckning beter oss utifrån olika sociala faktorer och att beteenden får konsekvenser.
Barn testar ett beteende, och får de inte ut det de vill ha ut så testar de ett annat. Om man då går in och förstärker ett positivt beteende, till exempel ger mycket beröm och värme när eleven gör det han eller hon förväntas göra så kommer det beteendet bli det rådande.
- I stora drag handlar det om att locka i en riktning istället för att driva i en riktning, menar Karlberg.
- Utgångspunkten för mig var en klass som var väldigt stökig så jag började med att i slutet av varje lektion berätta vad som är positivt i klassen och vad som var bra med lektionen, berättar Lotten Persson Lööv. Bara det gav snabbt resultat eftersom eleverna kom i håg det till nästa lektion. Vi formulerade mål tillsammans och första målet blev 'Arbetsro'. Det är klart att de ibland behöver påminnas, men i det stora hela har vi faktiskt uppnått arbetsro.
För elever i de lägre årskurserna menar pedagogiken att läraren en tydlig nyckel till barnens beteende. Men när man kommer upp i högstadiet ser det lite annorlunda ut.
- Då blir klasskamraterna en allt viktigare del av varför man gör som man gör, så i detta skede måste man involvera hela klassen så att alla strävar åt samma håll, menar Martin Karlberg.
Konkret kan det också handla om ett poängsystem som man arbetar fram med eleven eller klassen. Men minuspoäng rekommenderas inte, utan det ska handla om att man får poäng i form av något som är viktigt för eleverna.
- Poängsystemet för oss har bestått i att de får poäng för varje lektion där vi haft fullständig arbetsro. När de fått ett visst antal poäng så får de en belöning de själva valt, berättar Persson Lööv.
Men allt är inte rosor. I oroliga klasser och skolor finns ofta så omfattande problem att den här typen av förändringar kan vara svåra. Och det är inte bara eleverna som behöver vänja sig vid ett nytt sätt att tänka.
- Det är lätt att tappa fokus, för lärare är så vana vid att påpeka de saker eleverna gör som är fel. Här handlar det om att påpeka det som är rätt och det är ett nytt sätt att tänka, säger Eva Svedberg som är rektor på Bergsjöskolan och som planerar att alla lärare på skolan på sikt ska arbeta utifrån Skol-Komet.
I USA har hundratals studier gjorts över de senaste trettio åren, och de och den enda studien som gjorts i Sverige är gjord på 100 lärare och 100 klasser och har givit goda resultat.
- Men ska inte tro att Komet eller någon annan metod innebär en vaccinering mot problem. De har mer karaktären av en Alvedon - man tar en när man är sjuk. I bästa fall blir man inte sjuk igen men om man blir det tar man en till, menar Martin Karlberg som är en av forskarna bakom studien.
Lotten Persson Lööv och klass 8A i Bergsjöskolan är än så länge positiva och ska nu arbeta mot det nya målet 'Motivation'.
- Vi lyssnar mer än tidigare och det har blivit bättre stämning i klassen. Nu lär jag mig mycket mer, säger Losan Shamalrafat som går i klass 8A.

Annons

Rekommenderade artiklar

Nej till amnesti för ensamkommande

På onsdagseftermiddagen röstade riksdagen nej till Vänsterpartiets motion om amnesti för ensamkommande. Ett väntat resultat men frågan har fått stor uppmärksamhet och stort stöd från civilsamhället.

Fria Tidningen

”Beslutet får inte bort ungarna från gatan”

Regeringen avsätter 360 miljoner kronor till organisationer som arbetar med hemlösa ungdomar och psykisk ohälsa. Men flera av organisationerna jobbar inte främst med hemlöshet – och de som gör det har inte fått några pengar alls.

Fria Tidningen

S-ledare i Göteborg anmäls för förtal

Debattörerna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil polisanmäler kommunstyrelses ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) för förtal efter att hon pekat ut dem som extremister.

Fria Tidningen

Rika misstänks sällan för narkotikabruk

Ungdomar i rika stadsdelar i Stockholm misstänks sällan för narkotikabruk medan de i fattigare misstänks ofta. Rapporteringen kring användningen är den motsatta, visar nya siffror från BRÅ.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu