• - Det här är den bästa dagen i mitt liv, utbrister Boa Eriksson (t.v) som tillsammans med kompisen Conny Holmdahl som var med under hemlösas natt på Gustaf Adolfs torg i tisdags.
Göteborgs Fria

Många hemlösa nätter i Göteborg

Göteborgs kommun arbetar aktivt för att minska antalet bostadslösa och för att hjälpa alla som hamnat på gatan. Samtidigt har Göteborg flest hemlösa i Sverige. Hur går det ihop?

I tisdags arrangerades Hemlösas natt på Gustaf Adolfs torg. Ett försök att sätta fokus på alla hemlösa i Göteborg. I den senaste räkningen från Socialstyrelsen ligger Göteborg sämst till i landet. Av totalt
17 800 hemlösa lever 2 620 i Göteborg och 3 863 i Stockholm. Räknat på antalet per 10 000 invånare blir siffrorna 54 för Göteborg och 50 för Stockholm.
Räknar man enbart uteliggare och boende på härbärgen eller kvinnojourer var de 661 i Göteborg och 802 i Stockholm. Även där är andelen högre i Göteborg än i Stockholm.
Samtidigt har Göteborgs kommun under många år jobbat aktivt för att minska hemlösheten. Kommunen satsar i dag stora summor på olika typer av boenden för de kommuninvånare som saknar bostad. Målet är att alla som ramlat ut från den reguljära bostadsmarknaden på sikt ska återvända till en egen bostad.

Redskapet kallas boendetrappa. Den som saknar bostad får hjälp att återvända via ett antal trappsteg. I botten finns härbärgen och jourboenden för de akut hemlösa och i toppen finns vanliga lägenheter med så kallade kommunala kontrakt. Det vill säga lägenheter som hyrs ut i andra hand av socialtjänsten. Däremellan finns olika typer av tillfälliga boenden.
Boendetrappan kan liknas vid en skola. Varje steg för den bostadslöse närmare ett eget boende. På vägen är det meningen att man ska lära sig att 'klara ett eget boende' samtidigt som man visar att man kan vara drogfri och skötsam.
Boendetrappan har beskrivits som en framgång och många kommuner runt om i landet har inspirerats av arbetet för hemlösa i Göteborg.

Men trots satsningarna från kommunen ökar antalet hemlösa i Göteborg. Sedan Socialstyrelsens senaste räkning 1999 har antalet hemlösa i Göteborg ökat med över 500 personer fram till och med 2005.
Orsaken är enkel. Åtminstone om man ska lyssna på de hemlöshetsforskare som finns i landet. Enligt dem tenderar sådana system som politikerna byggt upp i Göteborg bara att låsa fast människor i utanförskap. Istället för en riktig lägenhet i ett vanligt bostadsområde hänvisas den som hamnat utanför till barackbyar i industriområden. Där förväntas de återanpassa sig och visa sig värdiga att bli flyttade uppåt i boendetrappan.
I grunden ligger föreställningen att hemlöshet handlar om personliga tillkortakommanden; om enskilda människor som inte klarar av att sköta sig och därför måste få hjälp tillbaka på rätt spår. Därmed blir hemlösheten ett problem för socialtjänsten och inte ett bostadspolitiskt bekymmer.

I rapporten Hemlöshet i Sverige 2005, som kom i somras, skriver socialstyrelsen att det är dags att lyfta blicken från individen om man verkligen vill förstå varför människor inte kommer in på bostadsmarknaden. Socialstyrelsen pekar i sin rapport på en rad samhällsförändringar under de senaste decennierna som leder till ökad hemlöshet. Några av orsakerna är psykiatrireformen, bantning av missbruksvård, arbetslöshet och avregleringen av bostadsmarknaden.
Just bostadsmarknaden lyfter många av de forskare som studerat hemlöshet fram som den viktigaste orsaken till dagens problem. De menar att tröskeln in på bostadsmarknaden blivit så hög att det nästan är omöjligt för en person utan arbete eller med betalningsanmärkningar att få en lägenhet, samtidigt som bostadsföretagen blivit snabbare på att vräka. Detta gäller såväl privata som kommunala bostadsföretag.

Vi har helt enkelt fått ett system där det blivit lättare att straffa ut sig från bostadsmarknaden och där det blivit svårare att komma in när man väl fallit ur.
Enligt Socialstyrelsen måste kommuner som Göteborg angripa just det här problemet och inte enbart bygga upp boenden vid sidan av den reguljära bostadsmarknaden. Socialstyrelsen menar kort och gott att det måste bli lättare att få ett förstahandskontrakt.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

'Det saknas inte resurser inom vården'

Den svenska sjukvården står inför stora utmaningar. Missnöjet med vården ökar och det gör även antalet sjuka. Hur ska vården hantera den här situationen?
Detta är den fjärde och avslutande delen i GFT:s serie om framtidens sjukvård:
Sjukvården i Västra Götalandsregionen kan bli bättre. Det menar Johan Assarsson, regiondirektör.
- Medicinskt håller sjukvården en hög kvalitet, med när det gäller bemötande och tillgänglighet tror jag att vi har en del att lära fortfarande, säger han.

Göteborgs Fria

Sjukvård är en konstvetenskap

Den svenska sjukvården är alltför starkt präglad av den naturvetenskapliga världsbilden. Om sjukvården skall bli bättre på att möta patienter och hantera det utbredda missnöjet med vården måste läkarna bli humanister. Det menar åtminstone företrädarna för humanistisk medicin.

Göteborgs Fria

'Alla läkarstudenter borde gå i terapi'

Alla blivande läkare borde gå i egenterapi för att få en större förståelse för sina egna tillgångar och brister. Allt för att skapa bättre möten med patienterna. Det menar Johanna Bengtsson, läkarstudent.

Göteborgs Fria

Vårdtiden räcker inte

Maj-Britt Hasselblad har stor erfarenhet av den svenska vården. Hon har jobbat som barnmorska i över 30 år och hon har själv utnyttjat vården otaliga gånger på grund av sin kroniska lungsjukdom.

Göteborgs Fria

© 2024 Fria.Nu