Göteborgs Fria

Smarta tyger är framtiden för textilstaden Borås

Textilstaden Borås drabbades hårt av textil- och konfektionskrisen i slutet av 1900-talet. Företag gick i konkurs och fabriker stängdes. Men industrin försvann aldrig – den förändrades. I dag ser boråsarna åter ljust på framtiden. Nyskapande design och teknik har än en gång satt den lilla västsvenska staden på den textila världskartan. Den här gången är det bildäck, skottsäkra västar och tyg som ändrar färg som står i fokus.

När textilstadens flaggskepp Algots gick i konkurs 1977 förlorade 3000 anställda sina jobb. Den fabrik som med sin effektiva och prispressenade produktionsmetod blivit själva sinnebilden av storskalig konfektionsindustri blev därmed en symbol för teko-krisen.

– Det här med konfektion och den biten kan vi nog glömma. Det är över och kommer aldrig ske i någon större skala igen, förklarar Jörgen Hedegärd, tekniker vid Textilmuseet i Borås.

– Däremot tror jag att tekniska textilier har en viss framtid för sig. Den produktionen är oftast inte så personalkrävande och det gör det möjligt att behålla produktionen här. Inom det området finns bland annat växthusväv, skottsäkra västar, filter av olika slag och cordväv av viskos som används som armering i gummidäck.

Få trodde vid Algots konkurs, och under följande decennier, att Borås skulle kunna återta sin plats som textilhuvudstad. Men de hade fel. I Algots gamla lokaler på Bryggaregatan ligger i dag framtidens fabrik – Textilhögskolan.

Där utbildas varje år textilingenjörer, designers och ekonomer i en världsunik miljö. Här finns en omfattande maskinpark och här sker också stora delar av den forskning som kommer prägla framtidens textilindustri. Det handlar inte längre om trikåer och trasmattor. I framtiden är det filter, skottsäkra västar, gardiner som lagrar ljus och tyg som läker sår som är textilbranschens utmaning.

Under 2008 beslutade den statliga forskningsmyndigheten Vinnova att bevilja ett stöd på 56 miljoner kronor till textilhögskolans forskning kring Smart Textiles, framtidens kunskapsintensiva textilier. Samtidigt fick högskolan lika många miljoner från en rad andra finansiärer och därmed är åtta års verksamhet säkrad för en lång rad forskare och projekt.

Linda Worbin är doktorand vid Textilhögskolan och forskar kring rörliga mönsterbilder – motsatsen till de statiska mönster vi i dag är vana vid. Hennes forskning balanserar på gränsen mellan hi-tech och estetik. Målet är att ta fram tyger som kan skifta färg och mönster.

– Jag har försökt att skala bort så mycket estetik som möjligt för att kunna fokusera på olika funktioner i samverkan med textilier, förklarar Linda Worbin och visar ett bildspel där ett randigt förkläde blir rutigt när det möter en rutig bordsduk.

Tekniken som Linda Worbin använder sig av är värmekänsliga färger och elektriska impulser. Bland annat har hon tagit fram en väska som ändrar färg när mobiltelefonen ringer. Dessutom syns det redan innan du har rotat fram telefonen vem det är som ringer. Ringer din kära lyser varma färger, ringer en ovän skriker handväskan i grälla mönster.

Linda Worbins fokus ligger inte i första hand på att ta fram en användbar produkt, utan att utveckla tekniken.

– Forskningen undersöker teknikens möjligheter medan det är företagens roll att arbeta med produktutveckling.

Under hela det här året pågår planeringsarbetet med en ny basutställning på Textilmuseet i Borås. Utställningen ska belysa de 140 år av textilindustri som har präglat Borås och Sjuhäradsbygden, samt blicka in i framtiden.

Eva Blomqvist, utställningsansvarig vid museet, poängterar att textilindustrin ständigt mött motgångar och funnit sätt att överleva dem. Detta belyser den utställning som nu planeras.

– Marknadens svängningar är det som är i fokus på utställningen. Den startar 1870 i och med den stora explosion som järnvägen till Varberg innebar och sedan följer den textilindustrin fram till i dag.

Eva Blomqvist framhåller också handeln som en viktig del av textilstaden. När teko–krisen slog ut många av de stora fabrikerna fortsatte handeln som vanligt. Även de företag som flyttade sin produktion utomlands behöll ofta handelsavdelningen i Boråstrakten för att kunna utnyttja de distributionsnät och upptrampade handelsvägar som de använt i alla tider.

– Det har varit, och är fortfarande, jättestort, förklarar Eva Blomqvist och syftar på postorderhandeln som länge varit synonym med Borås genom företag som Ellos och Halens.

– Kopplingen till logistiken är oerhört viktig och Borås är ett av Europas fyra största posterorder–centra. Det har ju förändrats till att man beställer allt mer via internet, men det är fortfarande postorder. Det ger också en större möjlighet till mindre företag. Det är ju trendigt att klä sig unikt och med en egen stil, och då är internet och postorder ett bra sätt att nå ut till konsumenterna.

Fakta: 

Smarta tyger

Några exempel på hur tyger med hjälp av invävda trådar av rostfritt stål, silver eller koppar, elektronik och kemiska ämnen blir smarta. Här är några användningsområden som forskarna jobbar med:

Ljudabsorberande tyg som med ny teknik dämpar ljudet i skolmatsalar.

En tröja som mäter puls och temperatur.

Kläder som signalerar var man befinner sig.

Regnjacka som ändrar färg beroende på hur vattendropparna faller.

Kläder till för tidigt födda som kan mäta hudens motståndskraft.

Kläder som utsöndrar c–vitamin eller hudkräm.

Tyg som kan skicka signaler vilket gör att mönstret kan ändras om man trycker på det eller utsätter det för värme.

Konstgjorda korsband och tumleder som opereras in i kroppen och sedan bryts ner.

(Källa: TT)

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Unik dokumentation av svensk reggae

1971 hamnade Bob Marley i en Stockholmsförort. Han var fortfarande okänd och han kom till Sverige för att arbeta med en film. I en ny bok berättar göteborgsjournalisten Kristian Lönner om 40 år av svensk reggae och om filmen som blev ett fiasko.

Fria Tidningen

Sveriges reggaedrottning gör solodebut

I sju år har Isabel ”Syster Sol” Sandblom varit sångerska och frontfigur i reggaebandet Livelihood. Efter två album och flitigt turnerande har bandet tagit en paus medan Syster Sol gör solodebut. Albumet Dömd att bli bedömd är släppt och Göteborgsproducenten Patrik ”Partillo” Alexandersson har ett finger med i spelet.

Göteborgs Fria

Öga mot öga med den vita älgen

Mattias Hellberg har synts i en mängd sammanhang och stilar de senaste tio åren. Hellacopters, Hederos & Hellberg, Nationalteatern och Kanzeon för att nämna några. Ett möte med en vit älg blev upptakten till hans senaste projekt The White Moose.

Göteborgs Fria

Lady Louise fyller reggaens tomrum

I kväll är det premiär för klubb Loaded. Värd för denna reggae- och dancehallklubb är Axxionpack och en av Sveriges ytterst få kvinnliga reggae-DJ:s, Lady Louise.

– Det är tråkig men sant att det inte finns så många kvinnliga DJ:s i Sverige, säger Lady Louise.

Göteborgs Fria

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

© 2024 Fria.Nu