Större klassklyftor en generation in i framtiden | Fria.Nu
Fria.Nu

Större klassklyftor en generation in i framtiden

I sista delen av Fria Tidningars granskning av klassamhället spolar vi fram en generation. Daniel Lind, chefsekonom på Unionen, befarar att dagens möjligheter att bryta sig loss från sina klassbojor effektivt är på väg att sopas undan.

– Om några år kanske vi står där, tittar tillbaka och frågar oss vad som egentligen hände, säger han.

Sverige är fortfarande ett föredöme när det gäller välfärd och små klassklyftor. Men trots gynnsamma förutsättningar att klättra på samhällsstegen bestäms vår framtid i många fall av vår sociala bakgrund.

– Klasstillhörighet går i arv mellan generationer och föds du i en fattig familj är sannolikheten också hög att du blir låginkomsttagare som vuxen, säger Daniel Lind, chefsekonom på fackförbundet Unionen.

På uppdrag av Arbetarrörelsens ekonomiska råd har Daniel Lind skrivit rapporten Äpplet faller inte långt från trädet. Rapporten demonstrerar vad titeln antyder. Drygt en fjärdedel av barn till pappor i den lägsta inkomstkvintilen kommer själva att hamna där. Motsvarande siffra för USA är 42 procent vilket kan ge en vink om att stora inkomstklyftor sällan uppmuntrar social rörlighet. Den amerikanska drömmen är fortfarande realitet i Sverige, men kan vara en mardröm på andra sidan Atlanten.

– Sverige och Norden har haft ett sammanhållet skolsystem där barn från olika sociala klasser samlats. Vi har en hög välfärd och små inkomstskillnader vilket har gjort att även människor i de lägsta inkomstskikten kan leva ett drägligt liv, säger Daniel Lind.

Men han menar att den politik som byggt upp välfärden är på väg att raseras.

– Vi har byggt upp en bra grund som är på väg att monteras ned. De senaste 15 årens politiska reformer pekar på att klassbakgrund och uppväxtvillkor får en allt större betydelse för den kommande generationens utbildningsnivå och inkomst, säger han.

Enligt rapporten motiverar inte dagens skattesänkningar, begränsningar av välfärden och starka ekonomiska incitament människor att röra sig uppåt i inkomstfördelningen. Teorin om att stora ojämlikheter disciplinerar människor att jobba sig upp avfärdar Daniel Lind med att nämna USA, Storbritannien, England och Frankrike som exempel. Länder med stora inkomstklyftor, men med låg social rörlighet.

– Det som driver människor är inte befolkningens skillnader i plånböcker. Det är människors inneboende styrka att våga ta språnget, säger han.

Ulla-Britt Wennerström, sociolog på Göteborgs universitet, tror att samhället tjänar på att uppmuntra medborgarna.

– Vi begränsar oss lätt till det vi känner till eftersom vi präglas så starkt av vårt klassursprung. För att bryta den negativa spiralen med att vi reproducerar vår klass behöver vi bekräftelse utifrån på att vi har möjligheten att utveckla vår identitet, säger hon.

Daniel Lind ser dock att utvecklingen går åt motsatt håll. Förslagen om att ta bort högskolebehörigheten för yrkesförberedande program, slopa 25:4-regeln och öka antalet friskolor spär på klyftorna mellan barn till hög- och lågutbildade föräldrar.

– Dörrarna för att vidareutbilda sig stängs snabbare och hårdare. Möjligheterna för en andra chans minskar och det kommer att missgynna elever från svaga hemförhållanden. Regeringen kommer att belöna dem som snabbt blir produktiva medborgare och bestraffa dem som inte väljer den rätta linjen direkt, säger han.

Statistik från Skolverket visar på en bekymmersam utveckling i det svenska skolväsendet. Endast strax över hälften av eleverna med lågutbildade föräldrar avslutar sina gymnasiestudier med högskolebehörighet. En tredjedel av gymnasieeleverna avslutar inte ens utbildningen med fullständiga betyg.

– Det här kommer att bli en central fråga för fackrörelsen. Om vi inte lyckas ta hand om dem som hamnar snett i skolsystemet kommer trycket på att sänka lägstalönerna att öka och den sociala rörligheten att minska. Vi kan redan nu sluta upp med att ta välfärdssamhället för givet, säger han.

Fakta: 

Andelen gymnasieelever med högskolebehörighet efter avslutad gymnasieutbildning mellan åren 2006-2007 – baserat på föräldrars utbildningsnivå:

Förgymnasial utbildning

57 procent

Gymnasial utbildning

71 procent

Eftergymnasial utbildning

83 procent

Källa: Skolverket

Annons

Rekommenderade artiklar

Alltjämt stor efterfrågan på burägg

Sex miljoner ägg i timmen beräknas svenskarna stoppa i sig bara på påskafton. Av dessa kommer två av fem ägg från burhöns. Där har varje höna i genomsnitt en yta av ett A4-papper att röra sig på. ”Skippa äggen i påsk”, säger Linda Björklund på Djurens rätt.

Fria Tidningen

Censur av barnporr omdiskuterat förslag

EU-kommissionären Cecilia Malmströms förslag att censurera barnpornografi på nätet har inte tagits emot med öppna armar. Kritiker hävdar att förslaget är verkningslöst och öppnar upp för mer nätcensur.

Fria Tidningen

Kärnkraftsfrågan en strid på kniven

Aktivister från Greenpeace samlades för att demonstrera mot regeringens kärnkraftsproposition. ”Förslaget förlänger kärnkraftverkens livstid med minst 120 år”, säger Ludvig Tillman på Greenpeace.

Fria Tidningen

”Lotsar” får provision om de hittar jobb åt flyktingar

Nyanlända flyktingar ska så snabbt som möjligt ut i arbetslivet. Det är målet när regeringen flyttar över jobbansvaret från kommunerna till Arbetsförmedlingen vid årsskiftet. Trots kritik mot att så kallade lotsar får provision om de hittar jobb åt nyanlända ger oppositionen förslaget försiktigt stöd.

Fria Tidningen

© 2018 Fria.Nu