Göteborgare i hetluften kring den svenska vapenexporten | Fria.Nu
  • Saabs radarsystem Erieye är sålt till Pakistan och fler verkar vara intresserade. Vapenexport är en lukrativ bransch men kritiker menar att Sverige nedvärderar mänskliga rättigheter-perspektivet för att kunna exportera mer krigsmateriel.
Göteborgs Fria

Göteborgare i hetluften kring den svenska vapenexporten

Ska vi eller ska vi inte exportera krigsmateriel till länder som inte har demokratiska styrelseskick? Ja, säger den före detta kommunpolitikern i Göteborg Lars Johansson (s) som också sitter i Exportkontrollrådet. Nej, säger bland andra Svenska Freds som menar att mänskliga rättigheter-perspektivet nedvärderas till förmån för en allt liberalare vapenexport

.
De senaste åren har Sverige slutit avtal rörande export av krigsmateriel med bland andra Pakistan och Saudiarabien. Två länder som båda finns med på Amnesty Internationals lista över stater som kränker de mänskliga rättigheterna på olika sätt. Avtalen har nu blivit aktuella i och med Lars Johanssons uttalande i den valenkät som Diakonia gjorde inför valet. 149 riksdagsledamöter på valbar plats fick svara på frågan:
'Tycker Du att Sverige ska avstå från/sluta handla med vapen/krigsmateriel eller ha militärt samarbete med diktaturer eller länder där de mänskliga rättigheterna kränks?'
97 procent svarade ja, 5 personer svarade nej. Riksdagsledmotet Lars Johansson som sitter i Exportkontrollrådet, EKR, sa nej och motiveringen löd: 'Sverige som alliansfritt land, kan medverka till en tryggare värld genom att svenska vapen/krigsmateriel säljs under kontrollerade former även till länder som inte har fått demokratiska styrelseskick. Alternativet för dessa länder är oftast att vara helt i händerna på andra stater som säljer vapen för att tillskansa sig makt och beroendeförhållanden vilket inte driver på utvecklingen mot demokrati och mänskliga fri och rättigheter'.

Att hans uttalande har fått massiv kritik har Lars Johansson svårt att förstå.
- Detta är frågor man måste resonera kring, och det sker i Exportkontrollrådet och även i riksdagen. Bedömningar görs från fall till fall. Mina uttalanden är inte ett dugg kontroversiella om man ser dem i sitt sammanhang - det är så här vi arbetar och jag har partiets förtroende i dessa frågor, säger han.
- Att det görs en helhetsbedömning från fall till fall är ju ett faktum, men det är också själva problemet, menar Rolf Lindahl som är politisk sekreterare på Svenska Freds- och skiljedomsföreningen och den som starkast reagerat på Johanssons uttalande. Vi har på senare år konstaterat en gradvis nedvärdering av mänskliga rättigheter och en ökad liberalisering av exportpolitiken. Då sker ju bedömningarna utifrån olika förutsättningar - sett över tid, menar han.

Men att mänskliga rättigheter-frågor, skulle nedvärderas och exporten liberaliseras är inget vare sig Lars Johansson, EKR eller den tillståndsgivande myndigheten Inspektionen för strategiska produkter, ISP, känner igen.
- Jag ser ingen nedvärdering över tid. Det är snarare så att inställningen skärptes när vi gick med i EU, menar Lars Hjalmar Wide som var krigsmaterielinspektör på ISP mellan åren 2001 och 2005. Men ett beslut föregås ju alltid av en sammanvägning av kriterier där mr-frågan är en, menar han.
Ett annat kriterium är just exporten i sig. För även om EKR och ISP menar att vapenexporten inte har liberaliserats, så har den ökat - en utveckling helt enligt planerna om man ser till officiella dokument: 'För att man skall kunna utnyttja de svenska företagens exportpotential är det viktigt att även regeringen och svenska myndigheter på ett aktivt sätt stöttar försvarsindustrins exportansträngningar av större materielprojekt', kan vi läsa i propositionen 'Totalförsvar i förnyelse' (1996/97:4).
- Alltså, landet Sverige tjänar inga pengar på vapenindustrin, det gör ju bara företagen som exporterar varorna, menar Lars Johansson.
Men Rolf Lindahl på Svenska Freds menar att Sverige på senare år har öppnat upp för marknader i både Indien, Pakistan och Saudiarabien. Bara affären med radarsystemet Erieye i Pakistan var värd cirka 8,3 miljarder kronor. Nu är även Saudiarabien intresserade.
- Jag önskar verkligen att pengar inte var en komponent i dessa beslut, men tyvärr tror jag det är ganska uppenbart att så är fallet, menar han.

Lars Johansson förklarar att tillstånd för att få exportera krigsmateriel krävs från ISP enligt riktlinjer från riksdagen. Men det finns tre så kallade ovillkorliga hinder som omöjliggör svensk export: beslut av FN:s säkerhetsråd, internationella överenskommelser som Sverige biträtt (till exempel EU-sanktioner), samt exportstopp som påbjuds enligt de folkrättsliga reglerna om export från neutral stat under krig. Utöver det finns det en bedömning av situationen kring väpnad och konflikt och grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Det är här kritikerna menar att beslut fattas i strid med Sveriges övriga riktlinjer om en restriktiv vapenexportpolitik och EU:s uppförandekod (se faktaruta), medan EKR menar att det är så regelverket ser ut och att UD gör en landbedömning vid varje förfrågan vid EKR:s möten. Det är utifrån den landbedömningen beslut sedan fattas.
- Det är anmärkningsvärt att man inte tar in någon information från organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter eller folkrörelser i det berörda landet, tycker Rolf Lindahl.
- I Pakistan blev det till exempel vilda protester mot avtalet om Erieye som undertecknades samtidigt som jordbävningen ägde rum och människor svalt. Saudiarabien, som också visat intresse för Erieye, var världens största vapenimportör under 1990-talet. Och det lär ju inte hjälpa Mellanöstern att man pumpar in ytterligare vapen. Inte till någon, men i synnerhet inte till de som redan har mest, menar han och fortsätter:
- Att aktivt exportera vapen och låta det bli ett politiskt medel är fel och riskerar att resultera i att Sverige blir en aktiv part i en konflikt. Så agerar USA - inte Sverige. Vi sänder en signal till alla miljontals förtryckta människor att vi inte bryr oss om mr-frågor, vilket riskerar att eskalera både konflikter och andra former av förtryck.
Men Lars Johansson menar att Svenska freds och andra kritiker har fått det hela om bakfoten.
- Det handlar inte om att vi gillar det nuvarande styrelseskicket i Pakistan, säger Lars Johansson. Utan det handlar om en helhetsbedömning där utökad kontroll av det egna landets territorium kan medverka till avspänning i regionen. Han menar vidare att ett annat exempel är regeringens samarbetsavtal med Saudiarabien om samarbete kring utbildning och utveckling av den militära organisationen och att det även här handlar om att medverka till avspänning i denna del av världen, då ett neutralt land som Sverige utan egna maktambitioner i regionen kan vara en lämplig samarbetspart.
Och det är detta som är Johanssons huvudargument och som skulle rättfärdiga export av krigsmateriel och militära samarbeten med länder som inte är demokratier. Att Sverige kan bli ett alternativ till, till exempel USA, där vi som ett neutralt land kan verka stabiliserande. Men det är också här som kritiker menar att Johansson och svensk vapenexport i stort är ute på djupt vatten, inte bara gentemot länderna man skulle exportera till, utan även gentemot riktlinjerna för Sveriges utrikespolitik.

- Att sådana här samarbeten skulle vara demokratifrämjande är absurt. Det är inte genom militärt samarbete vi bör främja en demokratisk utveckling i problemtyngda länder menar Rolf Lindahl.
'Svensk utrikespolitik skall främja respekten för de mänskliga rättigheterna. Denna ambition skall prägla hela utrikespolitiken och dess olika delar, såväl bilateralt som multilateralt agerande. Regeringen strävar efter att bedriva en politik för de mänskliga rättigheterna som är konsekvent och resultatinriktad'. Det är sammanfattningen av de utrikespolitiska riktlinjer för mänskliga rättigheter Sverige har satt upp - men hur de ska tolkas och hur de efterlevs när det gäller svensk export av krigsmateriel, råder det fortsatt delade meningar om.

Fakta: 

Sveriges riktlinjer och EU:s uppförandekod:
* Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel, bör inte lämnas om det avser stat där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas.
* Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat.
* EU:s uppförandekod för vapenexport:
* Att hindra export av materiel som kan användas för internt förtryck eller internationell aggression eller bidra till regional instabilitet'
* 'Från fall till fall och under beaktande av materielens art att iaktta särskild försiktighet vid utfärdande av licenser till länder där allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna har konstaterats av behöriga FN-organ, Europarådet eller EU.'

Källa: bilaga till Lagen (1992:1300) om krigsmateriel

Annons

Rekommenderade artiklar

Nej till amnesti för ensamkommande

På onsdagseftermiddagen röstade riksdagen nej till Vänsterpartiets motion om amnesti för ensamkommande. Ett väntat resultat men frågan har fått stor uppmärksamhet och stort stöd från civilsamhället.

Fria Tidningen

”Beslutet får inte bort ungarna från gatan”

Regeringen avsätter 360 miljoner kronor till organisationer som arbetar med hemlösa ungdomar och psykisk ohälsa. Men flera av organisationerna jobbar inte främst med hemlöshet – och de som gör det har inte fått några pengar alls.

Fria Tidningen

S-ledare i Göteborg anmäls för förtal

Debattörerna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil polisanmäler kommunstyrelses ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) för förtal efter att hon pekat ut dem som extremister.

Fria Tidningen

Rika misstänks sällan för narkotikabruk

Ungdomar i rika stadsdelar i Stockholm misstänks sällan för narkotikabruk medan de i fattigare misstänks ofta. Rapporteringen kring användningen är den motsatta, visar nya siffror från BRÅ.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu