Nytt lagförslag öppnar för privat miljövänlig elproduktion | Fria.Nu
Göteborgs Fria

Nytt lagförslag öppnar för privat miljövänlig elproduktion

Om nya lagförslaget går igenom kommer det bli enklare för privatpersoner att göra sin egen el. Flera bedömare tror nu att en liten miljöfolkrörelse kommer växa sig större – men hur stor betydelse den får råder det oenighet om.

Konceptet med egen el är enkelt. En liten vindsnurra eller solcellsanläggning inköps för privat bruk. Till den kopplas en växelriktare, som sedan sticks in i eluttaget. På det sättet går den el anläggningen alstrar in i elnätet och används i hemmet.

Tekniskt sett har detta tidigare varit olagligt. Och dyrt, om man ville få ut överskottet på nätet. Men efter det att KTH-professorn Lennart Söder på regeringens uppdrag utrett förutsättningarna för egenproducerad el i svenska hem har den borgerliga regeringen nu skickat två lagförslag till EU-kommissionen för granskning. Om de går igenom kan lagen förändras redan till sommaren. Det första innebär att personer som matar ut egen el i elnätet kan få ersättning för överskottselen. Dessutom ska det bli möjligt att ansöka om elcertifikat.

Man inför även ett statligt stöd på 50 miljoner per år att delas ut till småföretag och personer som sätter upp egna anläggningar med solceller och vindsnurror. Tanken är att upp till 60 procent av kostnaden ska kunna täckas.

Per Gyberg är lektor vid Linköpings universitet och har studerat just egen småskalig energiproduktion. Han säger att läget för individuell elproduktion är ovanligt spännande just nu. Men samtidigt menar han, finns det en tröghet från större producenter.

– Det finns en viss skepsis från flera stora energibolag. Man är tveksam till effektiviteten och tror att man kan göra mer el för fler människor i stora anläggningar. Då kan man dra en intressant parallell: när datorn kom pratade man om att det bara skulle finnas en jättestor dator. För att om alla skulle ha en egen i hemmen skulle det bara bli dyrt och ineffektivt.

I väst har initiativen kring att producera egen el framför allt baserats i skärgården, där vindförhållandena är gynnsamma. Thomas Claesson är medlem i Tjörns naturskyddsförening och just nu söker han med några andra, byggtillstånd för att få upp en liten grupp vindkraftverk på Tjörn för att försörja ett 60 -tal hushåll. Han gläds åt att lagarna förnyas, men konstaterar samtidigt att statens prioriteringar fortfarande har stark slagsida.

– I dag satsar staten hundra miljarder på kolkraft. I det sammanhanget är ju vindkraftsstödet uppriktigt sagt fånigt litet.

Thomas Claesson tänker producera egen el om ett drygt år och är optimistisk om framtiden.

– Men det är klart att utvecklingen av producerad vindkraftsel inne i städer kommer att vara begränsad. Men en massa andra saker går att göra kollektivt på energisidan, man får använda hela spektrat av energiproduktionssätt, solceller t ex och andra sätt att ta fram uppvärmning. Hyreshus passar ju utmärkt bra för gemensamt genomförd energiförbättring.

– Det är en väldigt fascinerande tanke. Och ju enklare det blir och ju mer folk kan se att det faktiskt fungerar, desto mer kan man tänka sig göra tillsammans.

Per Gyberg menar att kapaciteten för att kunna producera sin egen miljövänliga el på sikt kan leda till små beteendeförändringar i svenska hushåll.

– Om du har en tusen watts vindsnurra på taket och vet att den måste försörja både din tvättmaskin och din diskmaskin men inte klarar det om de går samtidigt, kanske du börjar tvätta och diska på olika tider för att din egen el ska kunna försörja båda.

Han hoppas att den allmänna kunskapen om elproduktion ska öka.

– Det som behövs just nu är att det blir enklare för privatpersoner att genomföra det här. Historiskt sett har vi i betydligt högre utsträckning hanterat vår egen energitillförsel i hemmen, men nu kommer det en liten tankevända där folk börjar förstå att man kan skicka in, inte bara ta ut.

De stora elbolagen har hittills varit försiktiga med att uttala sig. På Göteborg Energi följer man utvecklingen med intresse säger Anders Ådahl, chef för forskning och utveckling. Man finansierade bland annat ett forskningsprojekt om attityder till egen elproduktion.

– Det vi ser är en liten gryende rörelse som är väldigt intressant. Men än så länge är den inte tillräckligt stor för att vara riktigt betydelsefull.

Ådahl menar att man inte ska dra alltför stora växlar på individuella initativ – att tyngdpunkten i debatten fortfarande måste ligga på större frågor.

– På ett plan är det viktigt att individer känner att de själva har utrymmet att ta initativ. Men ser man på systemfrågorna, och de stora utmaningarna för klimatet, så ligger det här bidraget på ett symboliskt plan. Det är bra mycket viktigare med stora investeringar.

Per Gyberg menar att man inte ska tänka att privat elproduktion löser alla problem. Men några:

– Bara att man har ett incitament att tänka på sin egen elförbrukning, vilket i många boendeformer helt saknas i dag.

Han jämför med Tyskland, där det byggs stora mängder hus med solceller och småskalig el. Till dit är det långt. Cirka 40 anläggningar existerar i landet.

På Tjörn tror Thomas Claesson att privat elproduktion har en ljus framtid.

– Det är en väldigt fascinerande tanke. Och ju enklare det blir och ju mer folk kan se att, kolla, det fungerar faktiskt, ju mer kan vi göra tillsammans.

Annons

Rekommenderade artiklar

Fler oförberedda studenter utmaning för universitetet

I veckorna anländer tusentals nya studenter till Göteborgs universitet, GU, för att påbörja sina högskoleutbildningar. Men alla kommer inte att klara kraven. Andelen oförberedda studenter växer, visar en studie från Högskoleverket.

Göteborgs Fria

Asylsökande eritreaner riskerar att anges

Nio av tio eritreaner som söker asyl i Sverige får asyl. Men när de kommer in i landet riskerar de att mötas av regimtrogna landsmän som rapporterar till den totalitära regimen, varnar flera exileritreaner i Göteborg som FRIA har träffat.

Göteborgs Fria

”Restriktiva bedömningar påverkar antalet sjuka”

Apati bland gömda flyktingbarn var på väg att försvinna efter att ha uppmärksammats stort för ett par år sedan. Men långsamt börjar problemet återkomma, även i Göteborg som tidigare haft relativt få apatiska barn.

Göteborgs Fria

© 2019 Fria.Nu