Fria.Nu

Första kullen sjukskrivna prövas på arbetsförmåga

Tusentals sjukskrivna kan snart stå helt utan inkomst som en följd av regeringens nya sjukförsäkring. En hög andel riskerar att försäkras ut i ett inkomstvakuum mellan sjukpenning och a-kassa.

– Det blir en kamp mot klockan att hitta ett jobb, säger Fredrik, sjukskriven sedan fem år tillbaka.

Mer än ett halvår har passerat sedan rehabiliteringskedjan med de nya sjukskrivningsreglerna trädde i kraft. Nu får den första kullen av de 79 000 personer, som varit sjukskrivna i minst 180 dagar, sin arbetsförmåga prövad av Försäkringskassan. Konsekvenserna av reformen är bland annat att sjukpenningen begränsas till ett år och att särskilda skäl som ålder, bostadsort och utbildning slopas vid jobbprövningen. Nu prövas de sjukskrivna mot hela arbetsmarknaden, bedöms man klara någon form av arbete går sjukersättningen förlorad.

– Kraven har skärpts och de nya reglerna säger att man måste vara allvarligt sjuk för att få rätt till förlängd sjukpenning. De som har slut på sjukdagar kan i yttersta fall få försörjningsstöd medan de söker jobb, säger Cecilia Udin, ansvarig för sjukpenning och samordning på Försäkringskassan.

Regeringens uttalade mål med rehabiliteringskedjan är att effektivisera återgången från sjukskrivning till arbete. Bieffekten blir att många i brist på jobb kan hamna mellan sjukersättning och a-kassa när de utförsäkras.

Fredrik, som vill vara anonym, är en av tusentals svenskar som löper risk att bli helt utan inkomst när hans sjukersättning går ut i september. Han är kritisk till de nya reglerna och ifrågasätter regeringens motiv med förändringarna.

– Jag får en känsla av att regeringen vill frisera siffrorna för att sedan briljera med att de minskat sjukskrivningarna och sjukkostnaderna. Det är billigare för staten om fler går på socialbidrag än på sjukpenning, säger han.

Fredrik är 38 år och arbetade som journalist när han plötsligt förlorade orken och livslusten. Fem år har gått sedan han diagnostiserades för depression. Vägen tillbaka har varit tuff, men han är tacksam för den långa rehabiliteringstiden. För som de nya reglerna förpackats är han osäker på om han hade klarat det.

– De två första åren var jag så deprimerad att jag bara låg i sängen, om de nya reglerna kommit då hade jag hamnat på gatan. Orkar man inte leva så orkar man inte tänka på ekonomin och betala räkningar.

Fredrik tycker att den nya sjukförsäkringen känns hotfull och inhuman.

– När man är svag behöver man känna att man får stöd. De här nya reglerna ger mig en känsla av omänsklighet och att många kan fara väldigt illa. Man kan fråga sig hur långt regeringen når med rehabiliteringen genom att hota, säger han.

Fredrik har i den mån han orkat börjat söka arbete igen. Men vetskapen om att hans sjukdom har en deadline och att han i brist på arbete kan bli utan försörjning är väldigt pressande.

– Det är som att leva med en kniv mot strupen. Tänk om jag skulle må sämre igen, då kan den här ekonomiska stressen bli fruktansvärt kontraproduktiv för mig och leda till en ny depression. Jag är rädd för att en sådan här situation kan leda till självmord för många, säger han.

Henrietta Stein, avdelningschef för rehabilitering och arbete på Arbetsförmedlingen, berättar att de inte vidtagit några specifika arbetsmarknadspolitiska åtgärder för den ström av utförsäkrade som nu besöker Arbetsförmedlingen.

– Vi har fört diskussioner med Försäkringskassan om rutiner för sjukskrivna och hur vi kan hjälpa dem som behöver nytt arbete. Sedan har vi gått ut med en omfattande informationsinsats riktad mot chefer ute i landet om hur man bemöter dem som varit sjukskrivna, säger hon.

Henrietta Stein medger att det finns en oro på förmedlingen över att de sjukskrivna slussas ut i ett dåligt konjunkturläge.

– Det hade varit enklare i en högkonjunktur, nu ska de sjukskrivna konkurrera mot arbetslösa från industrin och mot välutbildade med fräsch arbetslivserfarenhet. Men vi vill inte säga att det är ett omöjligt uppdrag, vi ser varje dag att sjukskrivna kommer ut i arbete, säger hon.

Fredrik beskriver den ekonomiska krisen som ”lök på laxen”.

– Det är en ogynnsam situation både privat och samhälleligt. Bara att söka jobb är svårt just nu, man kastar sig inte över telefonkatalogen som ett yrväder efter att ha varit borta från arbetsmarknaden så länge. Det här med självkänsla är inte helt okomplicerat, säger han.

Fredrik får hjälp med jobbsökandet av ett utbildningsföretag. Framtiden ser han på med tillförsikt, men ur ett jobbperspektiv väljer han en aningen mer defensiv inställning.

– Frågan är vad arbetsgivarna tänker när de ser mitt stora hål i meritlistan. Jag får se vad det blir för typ av jobb, journalistik kan vara för stressigt. Men jobb måste jag ha, annars står jag där utan inkomst, säger han.

Fredrik heter något annat i verkligheten.

Fakta: 

Rehabiliteringskedjan för bedömning av arbetsförmågan:

Dag 1–90

De första 90 dagarna av sjukperioden bedömer Försäkringskassan om man kan klara av sitt vanliga arbete.

Dag 91–180

Efter 90 dagar har man bara rätt till sjukpenning om man inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare.

Dag 181–365

Försäkringskassan tar reda på om arbetsförmågan skulle kunna tas tillvara utanför arbetsgivarens verksamhet. Om man bedöms klara ett annat arbete har man inte rätt till sjukpenning.

Efter dag 365

Från och med dag 366 ska arbetsförmågan utan undantag bedömas i förhållande till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Källa: Försäkringskassan

Annons

Rekommenderade artiklar

”Regeringen har ingen politik för ensamföräldrar"

De sänkta ersättningsnivåerna för arbetslösa och sjukskrivna har förvärrat den ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar. Det menar Helene Sigfridsson på organisationen Makalösa föräldrar. ”Vi har fått in rapporter om att många ensamföräldrar inte längre har råd med medicin och glasögon till sina barn. Det är ovärdigt att det här ska behöva hända i ett land som Sverige”, säger Helene Sigfridsson på Makalösa föräldrar.

Fria Tidningen

Ekonomin bättre än väntat

Läget för svensk ekonomi ljusnar. Finansminister Anders Borg (M) skriver upp prognoserna och förutspår att arbetslösheten inte kommer att nå samma höga nivåer som under nittiotalskrisens värstingår.

Fria Tidningen

Lönekampen hårdnar i lågkonjunkturen

Höjda löner stimulerar ekonomin. Det menar fackförbunden när lönedebatten med arbetsgivarna skruvas upp inför valrörelsen 2010. "Det är viktigt att lönerna ökar när vi har en efterfrågekris", säger LO-ekonomen Mats Morin.

Fria Tidningen

Ärlighet varar längst i den gröna handeln

Hur gröna är egentligen de företag som kunderna uppfattar som grönast? Eva Eiderström på Naturskyddsföreningen menar att man bör ta den senaste kundundersökningen med en nypa salt. ”Det finns många små gröna företag med knappa resurser som inte har lika stor möjlighet att nå ut”, säger hon.

Fria Tidningen

© 2014 Fria.Nu