• Metro, City Göteborg och Punkt SE slåss alla om samma läsare och annonsörer. Något som kan bli deras död tror forskare.
Göteborgs Fria

Gratistidningskriget är här

Gratistidningskriget har startat i Göteborg. De största medieaktörerna i Sverige ska slåss om annonsörerna utan att konkurrera ut sina egna tidningar. På måndag är det dags för den tredje aktören att fånga läsares och annonsörers intresse. Frågan är vad de nya tillskotten på sikt kommer att innebära f

Året var 1998 när göteborgarna för första gången häpnade över att få en gratis dagstidning. Det var då Metro lanserades i stan. Nu har åtta år gått och med bara några veckors mellanrum har ytterligare två nya tidningar trängt sig in på den redan trånga annonsmarknaden. Först kom Bonnierkoncernen med City Göteborg och nu på måndag kommer Sveriges andra mediejätte - det norska bolaget Schibsted med Punkt SE. Båda vill nå samma läsare och samma annonsörer. Det vill de göra på samma sätt med samma upplägg och på samma marknad. Så det är knappast någon slump att de båda tidningarna lanseras inom loppet av några veckor i samma stad.
Nu är det inte bara Dagens Nyheter och Expressen (Bonnier) mot Svenska Dagbladet och Aftonbladet (Schibsted). Familjerna har fått tillökning och City Göteborg och Punkt SE ska läggas till släktträden.
Ingela Wadbring, medieforskare vid Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet berättar att dessa tidningar famför allt läses av tre grupper.
- Ett genomsnitt av befolkningen som ofta åker kollektivt, unga människor, och de resurssvaga i samhället som inte har råd med prenumerationer. Men det är de unga som är de intressanta - de är mottagliga för annonser och är morgondagens köpstarkaste grupp, säger hon.
Det är vare sig en billig eller lönsam historia att starta en gratistidning - så mycket vet man, men det är mycket som pekar på att det inte är den framtida profiten som ligger bakom sådana här satsningar. Målet är betydligt högre än så. Med Punkt SE vill Schibsted nå läsarna på morgonen, med sina nätprodukter hoppas man nå dem under dagen. På eftermiddagen tar Aftonbladet över och senare på kvällen erbjuds läsarna den digitala tv-kanaenl. Läsarna är i företagets händer från arla morgonstund till sena natten. Det andra mediehuset, Bonnier, håller jämna steg.
- Vi tror att Aftonbladetkoncernen bör finnas på gratistidningsmarknaden, då mycket pekar dit i framtiden. Det kommer bli svårare och svårare att ta betalt för nyheter, menar Niclas Silow, chefredaktör på Schibsteds nya Punkt SE.
Och utvecklingen bekräftar onekligen Silows tes - för trots att han menar att deras främsta konkurrenter är andra gratistidningar så är det ändå på sikt de prenumererade dagstidningarna som sitter löst när trycket ökar på annonsmarknaden. Det syns tydligast när man vänder blicken utanför Sveriges gränser.

I Storbritannien har gratistidningarna framför allt i Londonområdet försatt de betalande dagstidningarna i varierade grader av kris. Brittiska forskare talar om att även de stora tidningarna på sikt kanske måste bli gratistidningar om de vill finnas kvar på marknaden över
huvud taget.
- Man kan möjligen titta på
denna utveckling i framtiden och bli lite orolig, säger Wadbring. Om dessa tidningar klarar sig så blir de hårda konkurrenter till GP och de andra stora morgontidningarna i Sverige eftersom annonspriserna kommer att dumpas. GP i sin tur tvingas att skära ner och göra en tidning på mindre resurser vilket sannolikt går ut över den mer substantiella journalistiken.
Wadbring tror att risken med detta är att jakten på pengar går ut över den journalistiska kvaliteten och att morgonpressen blir mer och mer lik gratistidningarna. Alternativet är att endast ett fåtal har råd med en tidning som håller en hög journalistisk kvalitet, medan de flesta nöjer sig med gratistidningar med en lägre kvalitet.
- Gratistidningar som dessa kommer inte ut på marknaden för läsarens skull - de kommer ut för annonsörernas, och i förlängningen, det egna bolagets skull, säger hon. Det handlar bara om att tjäna pengar.
Men Göteborg är en relativt liten marknad för fyra större annonsburna dagstidningar, och frågan är om de kommer överleva.
- Jag tror att möjligen två av dessa tre tidningar överlever. Och det är sannolikt inte den som är redaktionellt bäst, utan den som har det företaget bakom sig som kan skjuta till mest pengar, menar Ingela Wadbring.
Och pengar verkar finnas. Både penningstinna Bonnier och Schibsted verkar ha goda förhoppningar om att vinna göteborgarnas hjärtan och överleva på den karga lokala marknaden. Detta trots att det visat sig vara nog så svårt även om man är ensam aktör. Metro gick bet på att attrahera den lokala annonsmarknaden med lokalnyheter och har dragit ner resurserna på sin lokalredaktion. Något som möjligen kan stå dem dyrt när Punkt SE nu tar sig an lokalbevakningen med sin, i reportrar räknat, dubbelt så stora redaktion.

Men utbudet av gratistidningar och deras effekt på landets betalade dagstidningar och den 'seriösa journalistiken' är allt annat än ett okontroversiellt ämne.
'De annonsdrivna gratistidningarna har blivit allt skickligare på att till låga kostnader producera något som tidvis är förvillande likt en publicistisk produkt. En publicistisk produkt som till exempel Dagens Nyheter måste följaktligen bli allt skickligare på att tydliggöra skillnaden mellan det ena och det andra', skrev journalisten och författaren Göran Rosenberg i tidningen Journalisten för en tid sedan. Och fortsatte ' vägen till framgång är att göra sig mindre beroende av de betalande annonsörerna och mer beroende av de betalande läsarna. Detta kan i sin tur bara ske genom att tillräckligt många läsare görs beroende av det slags journalistik som en gratistidning aldrig kommer att kunna erbjuda'.
- Fast jag tycker att det är positivt om fler som inte har råd kan få tillgång till en tidning, men kanske helst då att man har någon mer källa till information, menar medieforskaren Ingela Wadbring. Mycket av denna debatten blir ideologisk. Och sanningen är ju att den med mest pengar nästan alltid vinner,
avslutar hon.

Fakta: 

gratistidningar i Göteborg
Metro Göteborg
Ägare: Metro International S.A
Upplaga i Gbg: 130 000
Upplaga nationellt: 750 000
Antal sidor: cirka 40
Forma:t Tabloid
Andel annonser: cirka 50 procent
Antal reportrar i Gbg: 3-4

City Göteborg
Ägare: Bonnier
Upplaga i Gbg: 50 000
Upplaga nationellt: 395 000
Antal sidor: cirka 20-24
Forma:t Tabloid
Andel annonser: 30-60 procent
Antal reportrar i Gbg: 4

Punkt SE
Ägare: Shibsted
Upplaga i Gbg: 95 000
Upplaga nationellt: 300 000
Antal sidor: 32 i starten, målet är 64
Forma: Tabloid

Andel annonser: 50 procent
Antal reportrar i Gbg: 7

Källa: Tidningarnas egna uppgifter

Annons

Rekommenderade artiklar

Bostadslös och icke trovärdig

För två år sedan meddelade regeringen att barn inte ska vräkas. Ändå händer det med oförminskad styrka runt om i Sverige. På tisdag kommer Kronofogden och avhyser Synnöve Sletten och hennes dotter efter en lång kamp som har gått ända upp i hovrätten. En dyr historia som belyser att tappad trovärdighet på bostadsmarknaden svårligen går att få åter.

Göteborgs Fria

”Alla tjänar på fler frivilligarbetare”

Det sa kristdemokraten Carina Liljesand när kommunledningen i veckan kom fram till att volontärer ska uppmuntras mer i kommunala verksamheter i Göteborg. Det det framförallt handlar om är det kostnadsfria arbete frivillorganisationer kan erbjuda, framförallt i äldrevården, i de befintliga kommunala insatserna.

Göteborgs Fria

Professorerna på Göteborgs Universitet är män – i år igen

Nu är det dags för Göteborgs Universitets årliga professorsinstalllation. Liksom andra år har FRIA tittat lite på könsfördelningen. I år installeras 31 manliga professorer mot 16 kvinnliga. Ganska exakt dubbelt så många män som kvinnor med andra ord.

Göteborgs Fria

© 2014 Fria.Nu