Fria.Nu

Finanskrisen styr fokus mot en global blandekonomi

Medan staterna agerat nationalhjältar har marknadsliberalismens bräcklighet åskådliggjorts på ett smärtsamt tydligt sätt. Vilka effekter får finanskrisen på den ekonomiska politiken framöver?

I många delar av världen undsätter länder nu banker och näringsliv från konkurs. Staten som tidigare förpassats till lekrummet när penningpolitiken kommit på tal räddar nu kapitalismen från fritt fall. ”En ideologisk kollaps av episka mått”, skriver i DN författaren och journalisten Göran Rosenberg om marknadsliberalismen. Är den ekonomiska politiken som dominerat västvärlden sedan 80-talet på väg att kapsejsa?

– Den här krisen kanske inte underminerar marknadsliberalismen som ekonomiskt system. Men som ideologi har den fått försvagad legitimitet. Det blir lättare att kritisera den nu än tidigare, säger Martin Hall, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Johan Lönnroth, före detta vice partiordförande för vänsterpartiet och politisk ekonom på Handelshögskolan i Göteborg, menar att den ekonomiska politiken är på väg mot ett systemskifte. Från dominerande Washington-consensus – marknaden ska styra sig själv med så lite statlig inblandning som möjligt – vars principer globaliseringen hittills byggt på, till den brittiske ekonomen John Maynard Keynes lära om blandekonomi.

– Många ledande politiker ropar nu efter keynesianismen vilket innebär att staten ska bedriva finanspolitik i lågkonjunktur och spara och strama åt under högkonjunktur, vilket får anses som en mer vänsterliberal ekonomipolitik, säger han.

Men enligt Johan Lönnroth är inte alla ekonomiska och politiska tyckare, trots den ekonomiska krisen, överens om att marknadsliberalismen är orsaken till krisen.

– Många marknadsliberaler hävdar ändå att krisen orsakats av den amerikanske centralbankschefens Alan Greenspans penningpolitiska ingrepp under 90-talet, då han sänkte räntan samtidigt som USA hade gigantiska underskott i statsfinanserna, säger han.

Keynes lära har i många länder redan verkställts i form av räddningspaket och statligt stöd till näringsliv, för att dämpa de värsta effekterna av krisen. Men om en försvagad marknadsliberalism och statliga räddningsaktioner bidrar till att det börjar blåsa vänstervindar i svensk partipolitik är dock tveksamt, enligt statsvetaren Martin Hall.

– Jag tror ändå att utgången av nästa val beror på hur regeringen lyckas hantera krisen eller vice versa, säger han.

Johan Lönnroth tror dock att oppositionen kommer att ha lättare för att kräva mer sociala reformer eftersom keynesianismen fått ny livskraft.

– Nu kan de svåra tiderna innebära att oppositionen lättare kan argumentera för sociala reformer som bland annat högre barnbidrag och mer a-kassa.

– Jag tror även man kommer att värna mer om allmännyttan. Här i Göteborg har vi varit duktiga på det, men i Stockholm hoppas jag på att man värnar mer om det kommunala ägandet och exempelvis inte ombildar alla hyresrätter till bostadsrätter i fortsättningen, säger han.

Konsekvenserna för den globala ekonomin är svåra att sia om. Även om det i både stora och små länder sker en förskjutning av makt från marknad till stat avfärdar Mikael Hall och Johan Lönnroth att vi är på tillbakamarsch till ett nationalstatligt ägande. Däremot tror de att det finns fog för att våga hoppas på en mer reglerad global ekonomisk politik i framtiden.

– Det kommer att bli lättare för övriga globala samarbetsorgan än de rent finansiella att argumentera för ekonomiska regleringar, säger Martin Hall.
Enligt Martin Hall beror annars lågkonjunkturens längd och följder på vilken effekt den kan få på sikt i den globala ekonomin.

– Om krisen håller i sig länge kan det ge puls åt ett nytt ekonomipolitiskt tänkande. Men jag har i nuläget svårt att se några jättedrastiska förändringar, säger han.

Johan Lönnroth tar ut något vidare svängar i sitt resonemang.

– Jag tror och hoppas att insikten ökar om att vi behöver någon form av global demokrati som kan besluta om globala skatter och lagar. Det här kan låta som att jag är en superutopist, men jag hoppas på någon form av världsparlament för handeln i framtiden.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Regeringen har ingen politik för ensamföräldrar"

De sänkta ersättningsnivåerna för arbetslösa och sjukskrivna har förvärrat den ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar. Det menar Helene Sigfridsson på organisationen Makalösa föräldrar. ”Vi har fått in rapporter om att många ensamföräldrar inte längre har råd med medicin och glasögon till sina barn. Det är ovärdigt att det här ska behöva hända i ett land som Sverige”, säger Helene Sigfridsson på Makalösa föräldrar.

Fria Tidningen

Ekonomin bättre än väntat

Läget för svensk ekonomi ljusnar. Finansminister Anders Borg (M) skriver upp prognoserna och förutspår att arbetslösheten inte kommer att nå samma höga nivåer som under nittiotalskrisens värstingår.

Fria Tidningen

Lönekampen hårdnar i lågkonjunkturen

Höjda löner stimulerar ekonomin. Det menar fackförbunden när lönedebatten med arbetsgivarna skruvas upp inför valrörelsen 2010. "Det är viktigt att lönerna ökar när vi har en efterfrågekris", säger LO-ekonomen Mats Morin.

Fria Tidningen

Ärlighet varar längst i den gröna handeln

Hur gröna är egentligen de företag som kunderna uppfattar som grönast? Eva Eiderström på Naturskyddsföreningen menar att man bör ta den senaste kundundersökningen med en nypa salt. ”Det finns många små gröna företag med knappa resurser som inte har lika stor möjlighet att nå ut”, säger hon.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu