Kinesiskorna rycker fram - men tufft för Arvidsson
I början av 2000-talet talade alla om den otroliga utvecklingen av rysk damtennis. Visst är ryskorna bra, men frågan är hur länge de förmår hålla sina grannar i öst stången. Satsningen i Kina är enorm och allt talar för att kinesiskorna inom några få år dominerar damtennisen. Det började med dubbelsegern i Aten-OS. Sun Tiantian i par med Li Ting chockade en hel tennisvärld med sitt respektlösa spel.
Tennis Det fortsatte sedan i våras med historiens första helkinesiska WTA-final i portugisiska Estoril. Finalen vanns av Jie Zheng, 23, som tidigare i år var med och tog hem Kinas första Grand Slam-titel när hon i par med 22-åriga Zi Yan vann dubbeln i Australian Open. De har spelat tillsammans i sex år och kommer att göra det i minst två år till. Det stora målet är naturligtvis OS på hemmaplan i Peking 2008 och då hoppas man kunna upprepa bravaden. Även om de spelat mycket dubbel tillsammans så fortsätter de att prata väldigt mycket med varandra mellan bollarna. Att de lyckats så bra i dubbel är kanske ingen tillfällighet. Kinesiskorna anser nämligen att tennis i första hand är ett lagspel. Kina har ett flertal spelare som precis passerat 20-årsåldern som åker runt tillsammans för att vänja sig vid tenniscirkusen. Och de tränar stenhårt på hemmaplan för att nå framgångar, i första hand i OS.
- När jag började spela på touren hade de ingen topprankad spelare, i dag har de sex bland de hundra bästa i världen, säger svenska stjärnan Sofia Arvidsson.
Thomas Högstedt, före detta elitspelare och numera tenniscoach, berättar efter sitt Kinabesök att resurserna är enorma. Målen är högt ställda och bredden imponerande.
24-åriga Na Li är i år rankad som 17:e bästa spelare i världen och besegrade världsnian Patty Schnyder i kvartsfinalen i Berlin Open. Kinesisk tennis med Na Li och Jie Zheng i spetsen har fått en enorm utveckling de senaste månaderna. Sin största seger hittills tog Jie Zheng för några veckor sedan i Nordic Light Open i Stockholm när hon överraskande enkelt spelade ut ryskan Anastasia Myskina.
För Sofia Arvidsson har tennisåret så här långt varit succé. Efter hennes första seger på WTA-touren i Memphis i våras och som bäst rankad 29:a i världen, har spelet under sommaren inte motsvarat hennes egna stora förväntningar. Förlust i första omgången både i Berlin Open och i Rom och endast en segermatch i Franska Öppna, vilket trots allt inte var så oväntat. Det långsamma röda gruset är inte Sofias älsklingsunderlag precis. Halländskan gillar mycket bättre snabba avgöranden, så det ska bli mycket intressant att följa henne när hardcourtsäsongen nu inletts med bland annat US Open.
För svensk herrtennis ser det nu allt ljusare ut. Även om det väntar en svår Davis Cup-match i september borta mot Brasilien. Andreas Vinciguerra tycks nu äntligen har övervunnit sina skador som hållit honom borta i ett och ett halvt år från ATP-touren. Samma gäller Joachim 'Pim-Pim' Johansson, även om hans comeback på touren låter vänta på sig. Robin Söderling har under året visat stabil form och gått långt i flera turneringar, men har ännu inte lyckats gå hela vägen. Jonas Björkmans semifinalplats i Wimbledon var naturligtvis en fantastisk bedrift som ingen väntat sig. I dubbel är Björkman mästerlig och radar upp den ena turneringssegern efter den andra. Sju titlar bara i år, varav två Grand Slam och 49 triumfer i karriären totalt, är enastående. I Swedish Open i Båstad lyckades han också med att hjälpa Thomas Johansson till hans första dubbeltitel över huvud taget.
Skotten Andy Murray fick de stora rubrikerna när han för ett par veckor sedan i Cincinatti lyckades med det omöjliga. Genom vinst i två raka set, 7-5, 6-4, bröt han fantastiske schweizaren Roger Federers segerrad. Federer är för övrigt uppe i 40 titlar totalt och många experter tippar att han kan bli en av världens största genom alla tider. I vilket fall som helst är han på god väg.