”Sättet vi konsumerar står inte i proportion till behovet” | Fria.Nu
Göteborgs Fria

”Sättet vi konsumerar står inte i proportion till behovet”

I dag är det En köpfri dag och kulturen inleder artikelserien Handla som pågår fram till konsumtionsklimaxet vid jul. I den första delen möter vi containerdykarna Maria och Emma.

Varje vecka slänger livsmedelsbutiker containrar fulla med matvaror. Ett slöseri med resurser och ätbar mat, menar Maria och Emma. De är två av alla dem som ”dumpstrar” – hämtar mat ur containrarna.

– Ska vi ha med oss lådor? frågar Maria när hon står i hallen.

Hon bor i ett kollektiv i Göteborgsområdet och är på väg ut för att skaffa mat tillsammans med sin sambo Emma. Men det är inte en vanlig tur till affären. Det är mitt i natten och affären är stängd. De promenerar längs en folktom gata fram till lageringången till en stor livsmedelsbutik. I dag har de tur, grindarna till det annars inhägnade området står på vid gavel. Väl inne på butikens lastområde hoppar Maria snabbt ner i en container för att leta efter ätbar mat.

Att rota i sopor ses av många som något snuskigt eller som något som människor tvingas till i brist på pengar. Men Maria och Emma gör det frivilligt. Och de är inte ensamma.

Fenomenet kallas att ”dumpstra”, från engelskans ”dumpster-diving” och är en del av en ideologi som heter freeganism. Ideologin uppstod i USA i mitten av 1990-talet och har spridits till flera länder. Det handlar om att man ska leva sitt liv så etiskt och miljövänligt som möjligt genom minimal konsumtion.

– Vi gör det här för miljöns skull, säger Maria. Det produceras så katastrofalt mycket, sättet vi konsumerar står inte i proportion till behovet. Det är absurt att man slänger mat bara för att en grönsak blivit lite skrynklig eller för att en konservburk blivit skadad.

Oftast hittar de mer mat i containern än vad de kan bära med sig hem. Det är varor som haft utgångsdatum en dag tidigare och flerpack med till exempel paprikor där en av grönsakerna har blivit dålig och butiken därför slängt hela förpackningen.

– Vi vill inte stötta storföretagen som ofta ställer till med stora problem i fattiga länder, säger Maria.

– Men det är svårt att undvika det om man vill handla i en affär. Nu bidrar vi i alla fall inte lika mycket till dem eftersom vi inte ger dem våra pengar. På så sätt uppmuntrar vi inte till mer konsumtion.

Redan innan freeganism blev ett begrepp användes metoderna, bland annat av nätverket Food Not Bombs som bildades i USA på 1980-talet. Nätverket får överbliven mat från livsmedelsbutiker, sedan tillagar de maten och delar ut den till hemlösa. Precis som freeganismen har Food Not Bombs spridit sig över världen. Bland annat startades en grupp i Göteborg år 2001 och en annan i Timisoara, Rumänien, ett år senare.

Emma började dumpstra för två år sedan och Maria gjorde det i juni i år. Nu lever deras kollektiv till stor del på varorna som de hittar i containern. Det som fick Maria att få upp ögonen för konsumtionssamhällets baksidor var besök hos hennes familj i Östeuropa.

– Mina föräldrar kommer därifrån och vi har släkt som lever i fattigare områden. Det fick mig att tidigt börja ifrågasätta varför det finns ett sådant överflöd i Sverige, och att inse att något är skevt.

– Det handlar om hur man vill leva sitt liv, säger Emma. Om det är viktigt att ha senaste modellen av ditt och datt och att allt ska vara perfekt. Jag tycker illa om hela det tänket. Man kan ta tillvara på det som finns och odla potatis i trädgården. Det går ju!

I dag är det en dålig skörd i containern. Men trots det hittar de en hel del matvaror. Det är tomater och spenat i plastlådor, persilja, bananer och gurka. Andra dagar kan de hitta potatis, bröd och konservburkar.

Att ta mat från containrar är inte en olaglig handling. Lagen säger att om något är slängt, exempelvis i en soptunna, får man ta saken och göra den till sin, men om man däremot bryter sig in i ett låst utrymme handlar det om intrång.

Även om området, som i detta fall, är olåst är det ändå möjligt att man kan dömas till dagsböter för intrång. Påföljden är i så fall ungefär 40 dagsböter á 50 kronor. Är containern låst döms man för snatteri, eftersom varorna då inte räknas som övergivna.

– Vi tar folks sopor – och kan få straff för det, säger Emma. Det är ett stort fel, det ska inte vara ett brott att ta mat som ska slängas.

Berättar ni för folk att ni dumpstrar?

– Ja, svarar Maria.

– Det beror på, säger Emma. För de flesta berättar jag inte. Jag tänker att folk inte skulle förstå, utan tycka att det är konstigt och äckligt. Jag har inte sagt det till mina föräldrar. Jag är rädd att de skulle ta illa vid sig, att de ser det som en hemlösegrej.

– Jag tror att det är viktigt att vara öppen med det just därför. Det behövs diskussion och många vet inte ens om att det slängs massa mat på det här sättet, säger Maria.

– Om man bemöter invändningar och förklarar poängen med att dumpstra så tycker de flesta att det är vettigt.

Efter bara några minuter i containern är dumpstrandet klart. De kastar tillbaks det som de inte vill ha och drar iväg maten på en kärra. Snart ser det ut som om ingen har varit där.

Det är bara containern som har blivit lite tommare.

Fotnot: Emma och Maria heter egentligen någonting annat.

Fakta: 

Köpfria dagen

I dag den 29 november är det Köpfria dagen. Det är en internationell kampanj som vill uppmärksamma konsumtionsmönster och visa att det finns alternativ.

Buy Nothing Day startades i Kanada 1992 och firas nu i över 60 länder, dock ibland på olika datum.

Vill du fira dagen så gör man det genom att inte köpa något under 24 timmar – testa och se hur det går!

Källa: En köpfri dag, www.bnd.nu

Annons

Rekommenderade artiklar

Filmvåg i krisens Grekland

Trots krisen och dess följande nedskärningar kan man prata om en grekisk filmvår. Det sa Alexandra Pascalidou, Kajsa Ekis Ekman och Josefine Camitz under den paneldebatt som GFT arrangerade i går, tisdag, på filmfestivalen.

Göteborgs Fria

Yo Go Grrrl bakom stärkande festival

På söndag är det den internationella kvinnodagen och som uppvärmning arrangeras en kvinnoseparatistisk feministfestival på Kulturhuset Underjorden. Arrangörerna menar att separatism kan vara stärkande, men önskar egentligen att kön inte spelade någon roll.

Göteborgs Fria

Kultur till högstbjudande

Tommy Andersson, professor på Handelshögskolan, har forskat om konstens ekonomiska värde och säger att den smala konsten kan hamna i skymundan om kulturen ska bli en kassako.

Göteborgs Fria

Framtidsvisioner och verklighet frontalkrockar i Angered

Hela världen genomlider kristider och så även Angered. I tisdags hölls därför en debatt om visioner för framtiden. De blev en intensiv debatt om allt från arkitektur och fördomar till frågan om varför ingen lyssnar på ungdomarna.

Göteborgs Fria

Hyllning till brösten

En kvinnas bröst bär på historier, menar Agneta Slonawski och Emelie Asplund, aktuella med boken Bara bröst. Här finns berättelser om ångest och glädje som tillsammans skildrar andra bilder än dem på reklambrösten.

Göteborgs Fria

© 2018 Fria.Nu