Ockupanter kräver billiga bostäder | Fria.Nu
Göteborgs Fria

Ockupanter kräver billiga bostäder

Det har gått en våg av husockupationer den senaste tiden. I lördags ockuperades ett tomt hus i Gamlestan, som ett krav på aktivitetshus, fler bostäder och dialog med kommunen. Men fallet har polisanmälts och kommunen vägrar föra en dialog.

– Vi vill uppmärksamma bostadssituationen och att det ska byggas fler billiga hyreslägenheter, många står i kö och hyresrätterna omvandlas till bostadsrätter, säger Leo Palmestål, en av ockupanterna.

Klockan är nio på morgonen och frukosten i full gång i det ockuperade huset. I ett rum som inretts med blommiga gardiner står en tjej och brer en smörgås medan en kille tejpar upp dagens schema på väggen. Fast radion står på ligger fortfarande en person och sover i en sovsäck på golvet. Huset, som ligger vid Holländareplatsen, är ett trevåningshus på 500 kvadratmeter som stått tomt i tre år.

Det var klockan 14 i lördags som ockupanterna tog sig in huset. Ockupationen är både en politisk aktion för att belysa bostadssituationen och en konkret handling för att ta tillvara på det tomma huset och ge folk bostäder. Ockupanternas krav är att få till en dialog med kommunen och att de ska skapa fler bostäder och aktivitetshus.

– Det finns tomma hus i bra skick, det är absurt när folk inte har någonstans att vara och bo, säger Linda, som inte vill uppge sitt efternamn.

Husets ägare är det kommunala bostadsbolaget Poseidon som köpte huset år 2005. Tidigare var det ett församlingshem och därför kallar sig ockupanterna för Frälsningspiraterna, och huset kort och gott för Församlingshemmet.

Dagen efter ockupationen upptäckte Poseidons väktare att folk tagit sig in i huset och larmade polisen som gjorde en anmälan. Men hade inte polisen hunnit före hade Poseidon själva anmält ockupationen, säger Göran Olausson, distriktschef för Poseidon.

– Vi har förståelse för att man blir frustrerad av bostadsbristen i Göteborg, men vi kan aldrig acceptera att man bryter sig in i våra fastigheter.

Varför har ni låtit huset stå tomt i tre år?

– Vi har gjort en grundlig utredning om man skulle kunna bygga lägenheter i huset. Det tar sin tid.

Man kom fram till att det inte var möjligt och Poseidon ansökte om rivningslov, vilket de fick för ett par veckor sedan. När rivningen blir av är dock ännu inte bestämt.

Vad gör det om ockupanterna är i huset tills det rivs?

– För det första är det olagligt och för det andra är det vi som ansvarar för säkerheten och den kan vi inte garantera eftersom vi till exempel inte vet hur säkra elinstallationerna är.

Men säkerhetsansvar är något som går att förhandla bort om båda parter skulle vilja.

Sedan den 11 oktober i år har flera ockupationer ägt rum i Lund och i Umeå, och ockupation som metod har blivit ett hett debattämne. Medan vissa menar att det är en bra metod för att belysa ett politiskt problem, menar andra att det är förkastligt eftersom det är olagligt eller att ungdomar bara gör ockupationer för sin egen skull – för att det är häftigt.

Jan Carle, docent vid Sociologiska Institutionen, Göteborgs Universitet, har forskat om ockupationer. Han menar att det är intressant att metoden fått uppsving igen och att den kan vara användbar för att uppnå politiska syften.

– Man kan få upp frågan på dagordningen. Vissa hävdar att man gör husockupationer för sin egen skull, medan andra menar att det är renodlad politik. Jag tror att det är delar av båda. Man vill dels ha möjlighet att få en bostad för egen del, dels kan det vara identitetsskapande genom gemenskapen med andra i samma situation och så kan det ha ett mer politiskt syfte. Det handlar om rätten till boende och att tomma hus ska användas istället för att förfalla.

Jan Carles forskning handlar främst om en ockupation som gruppen Husnallarna genomförde vid Järntorget 1986. Kraven var – precis som nu – aktivitetshus och bostäder. Då fick ockupanterna positiv respons från samhället.

– Det är alltid tveksamt om det är för militant, man kan få opinionen emot sig, men de flesta sympatiserar med att det borde byggas fler bostäder för ungdomar. Husnallarna var också noga med att föra dialog med kommunen och att undvika våld, berättar Jan Carle.

Husnallarna fick också igenom sitt krav på bostäder då kommunen såg till att personalbostäderna i brandstationen på tredje långgatan gjordes om till ungdomsbostäder.

Men några sådana planer på att möta Frälsningspiraternas krav är inte aktuella i dag. Enligt Owe Nilsson (s), ansvarigt kommunalråd, kommer man inte föra dialog med ockupanterna.

– Nej, inte så länge de ockuperar huset. När de lämnar huset kan vi diskutera bostadspolitik, men just nu begår de ett lagbrott som är polisanmält. Man kan inte tillskansa sig lägenheter genom att bryta mot lagen. De får söka via Boplats, där finns möjligheter till ungdomsbostäder.

Ockupanterna menar att det finns för få billiga lägenheter. Varför bygger ni inte fler?

– Vi har lovat att bygga 1 000 lägenheter till ungdomar under den här mandatperioden, hittills har vi byggt närmre 300, säger Owe Nilsson.

Enligt en rapport från Hyresgästföreningen krävs det dock 12 000 nya bostäder för unga för att täcka behovet i Göteborg.

I Församlingshemmet börjar klockan närma sig tio och det är dags för morgonmöte. Ockupanterna har många planer på vad de skulle kunna göra med huset om de får behålla det. Det handlar om allt från bostäder till öppen förskola, verkstad och tillfälliga sovplatser för hemlösa. I dag, lördag, kommer det vara ett stöddisco för de varslade Volvoarbetarna och i morgon blir det folkkök och konsert. Ockupanterna har satt upp lappar om ockupationen i området med hälsningen att alla grannar är välkomna att göra besök, vilket också flera har gjort.

– Vi är inte farliga och vill inte bråka och slåss, säger Leo Palmestål. Vi vill bara göra något positivt av den här ohållbara situationen. Måste vi lämna det här huset så tar vi ett annat.

Fakta: 

Tidigare husockupationer

• I Göteborg:

– 1972: Hagahuset ockuperas. Händelsen finns bland annat med i Peter Birros tv-serie Upp till kamp.

– 1986: Gruppen Husnallarna ockuperar ett hus vid Järntorget i nio veckor. Snart därefter ockuperade de kvarteret Sabeln, det vill säga hörnet Hagaöstergata 29 och Sprängkullsgatan 9 i samråd med hyresgästerna. Under tiden ockuperas även kvarteret Kruttornet.

– 1990-talets början: Ett par hus ockuperas i Färjenäs och Hisingen under ett par år.

– 2008: ”Drakbåten”, Floating Sea Palace Restaurant, ockuperas av gruppen Drakpiraterna och det gamla stationshuset i Agnesberg ockuperas vid två tillfällen av gruppen Tågpiraterna

• I Sverige de senaste veckorna:

– 11 oktober: Ett hus ockuperas i Lund, får namnet Smultronstället

– 31 oktober: Aktivistgruppen Huset ockuperar ett gammalt djursjukhus i Umeå

– 5 november: Två hus ockuperas i Lund efter att ockupanterna tvingats lämna Smultronstället

Källor: Fria Tidningar, Yelah, Motkraft, Wikipedia

Annons

Rekommenderade artiklar

Så kan #metoo påverka arbetslivet

MeToo

”Det kommer alltid att finnas en före och efter #metoo” – Fria pratar #metoo och arbetsrätt med två fackliga experter.

Fria Tidningen

Här är alla metoo-upprop

MeToo

49 yrkeskårer och andra grupper vittnar om sexuella trakasserier ­– här är hela listan.

Fria Tidningen

Forskare kräver nytt klimatmål

2 eller 1,5 grader. Det kan låta lika men innebär stora skillnader när det gäller den globala uppvärmningen, visar ny forskning.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu