Fria.Nu

Dom om lesbisk insemination överklagas

Uppsala tingsrätt fastslog att en kvinna som lever i ett lesbiskt förhållande blivit diskriminerad när hon nekades assisterad befruktning, efter att hennes partner utan framgång hade genomgått behandling. Men landstinget i Uppsala län överklagar domen.

Den 1 juli 2005 kom en lag som möjliggör för lesbiska att få assisterad befruktning. Samma år i augusti vände sig Anna och Eva till Reproduktionscentrum vid Akademiska sjukhuset. Eftersom åldersgränsen enligt sjukhusets regler för assisterad befruktning är 40 år, bestämde sig paret för att Eva, som var äldst, skulle börja behandlingen.

– Att det inte var möjligt för mig att senare överta de återstående behandlingarna var det ingen som informerade oss om, berättar Anna.

Eva hann få tre resultatlösa behandlingar innan hon fyllde 40 år. Först då fick de veta att det inte var möjligt för Anna att fortsätta behandlingen. Förklaringen var att man tillämpar samma regler för lesbiska par som för heterosexuella, det vill säga att bara den ena personen i ett par kan få behandling.

– De berättade att jag visserligen kunde få behandling, men bara om jag skaffade mig en ny partner. Då skulle vi räknas som ett nytt par. Det var oerhört kränkande, säger Anna.

Anna och Eva gjorde då en anmälan till Homo som hjälpte dem att driva fallet i tingsrätten. Homo menade att båda kvinnorna diskriminerats genom att de fråntagits möjligheten att skaffa barn tillsammans, och krävde ett skadestånd på 100 000 kronor vardera. De hävdade att kvinnorna utsatts för direkt och indirekt diskriminering.

– Direkt diskriminering missgynnar en individ och indirekt diskriminering missgynnar en hel grupp, förklarar Mattias Falk, jurist på Homo, som företrädde Eva och Anna i tingsrätten.

Landstinget hävdade i tingsrätten att Eva och Anna hade fått information om sjukhusets regler innan behandlingarna påbörjades och menade att paret inte har missgynnats eftersom man följt samma regelverk som för heterosexuella par. Tvärtom ansåg de att lesbiska par gynnats eftersom de fått välja vem som ska behandlas.

De hävdade också i rätten att sjukhusets regler är motiverade på grund av bristande ekonomiska resurser och brist på spermier.

– När det handlar om heterosexuella par utreds även mannens reproduktionsförmåga ingående. Bara som en sista utväg erbjuds assisterad befruktning, inflikar Anna.

Men tingsrätten köpte inte landstingets förklaring. I domen, som förkunnades den 22 oktober, står det att tillämpningen av sjukhusets regler framstår som neutrala men har missgynnat Eva och Anna och berövat dem möjligheten att skaffa barn tillsammans. Enligt diskrimineringslagstiftningen ska lika fall behandlas lika och rätten fann att man inte kan jämföra ett lesbiskt par med ett heterosexuellt:

”Dessa regler leder enligt tingsrättens mening således till att hälften av de lesbiska kvinnorna missgynnas både i förhållande till heterosexuella kvinnor och till den andra hälften av de lesbiska kvinnorna”, står det i domen.

Men tingsrätten ansåg att det bara är Anna som utsatts för direkt diskriminering och utdömde ett skadestånd på 50 000 kronor till henne, eftersom Eva ändå hade fått tre behandlingar. Man satte också skadeståndsbeloppet lågt eftersom reglerna kommit till i samarbete med andra landsting för att åstadkomma ett enhetligt regelverk.

– Vi är glada men inte riktigt nöjda med tingsrättens dom, säger Anna.

Enligt en kartläggning från oktober som Sveriges kommuner och landsting gjort om assisterad befruktning, varierar reglerna för lesbiska par kraftigt från landsting till landsting. Både ifråga om antalet försök och om paret får dela på försöken. I Västernorrland, Västerbotten och Jämtland får lesbiska ingen landstingsfinansierad insemination utan får betala 8 000 kronor per försök, samtidigt som heterosexuella par bara behöver betala 300 kronor i patientavgift.

Nu har landstinget i Uppsala beslutat sig för att överklaga tingsrättens dom. Landstingsjuristen Mats Holmberg säger att man därmed vill få klarlagt vad som gäller.

– Tingsrättens dom var oklar och det var ett principiellt viktigt mål för hela sjukvårdssverige. Vi utgick från Hälso- och sjukvårdslagen som säger att alla ska behandlas lika, men den krockar tydligen med diskrimineringslagstiftningen.

Anna och Eva tycker att det är jobbigt att gå igenom ytterligare en rättegång. De har heller inte ännu tagit ställning till vad deras nästa steg blir för att bli föräldrar. Privata alternativ till assisterad befruktning finns både i Sverige och utomlands, men de kostar cirka 10 000 kronor.

– Allt känns jobbigt just nu. Vi har kämpat för att bli föräldrar i 2,5 år. Vi vet inte hur vi ska gå vidare, säger Anna uppgivet.

Eva och Anna vill inte gå ut med sina riktiga namn.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Jag hoppas att jag kan vara en förebild”

Hon är det första kvinnliga kommunalrådet i Åsele. Och det yngsta. Linnéa Lindbergbrinner för landsbygdsfrågor med fokus på att ge ungdomar inflytande och mod att våga stanna kvar.

Landets Fria

Folkomröstning klubbad – men frågetecken kvarstår

Doroteaupproret

Det blir en folkomröstning i landstinget om neddragningarna i vården i Västerbotten. Men när den ska ske och vad som ska stå på valsedlarna är ännu oklart. Frilansjournalisten Karin Svanebro bevakade tisdagens fullmäktigedebatt i Umeå.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu