Ingen gäspar på Turteatern | Fria.Nu

Recension


Stockholms Fria

Ingen gäspar på Turteatern

Den polske dramatikern Witold Gombrowicz kräver sin regissör och sina skådespelare. Hans pjäser är absolut orealistiska, mycket intellektuella, groteska, drömaktiga – och alldeles underbara. Om de sätts upp av en teater som vet vad den gör. Annars riskerar publiken att gå vilse i en malström av ord, eller att börja gäspa inför en serie obegripliga, meningslösa händelser.

Den grupp av unga teatermänniskor som tagit över ärevördiga Turteatern i Kärrtorp vet som väl är precis vad den gör när den sätter upp Gombrowicz Vigseln.

Drömspelet får en högst påtaglig materiell förankring i form av ett slagfält. Där träffar den ensamme soldaten Henrik först på sin vän Wladek, därefter sina föräldrar, och så småningom sin gamla flickvän. Det är bara det att något inte är som det ska: föräldrarna verkar inte riktigt känna igen honom, föräldrahemmet har förvandlats till en sämsta klassens sylta, och flickvännen påminner mer om en byhora. Förutom då att allt fortfarande utspelas på slagfältet, där man klättrar omkring bland sandsäckar och taggtrådshinder, och alla rollfigurer utom Henrik själv ser ut som nyligen uppväckta lik, med hemska sår och deformerade ansikten.

Situationen utvecklas till ett brutalt maktspel. Henriks far blir kung, men Henrik störtar honom, blir själv kung och diktator och arresterar alla som över huvud taget går att arrestera. Och allt detta med hjälp av Formen, som det heter hos Gombrowicz, med hjälp av ceremonier, tabubrott och sociala förväntningar. Om alla närvarande kallar någon för kung så blir han kung. Om alla närvarande tror på att ett fyllos pekande finger hotar kungens makt så gör det verkligen det.

Ingenting är på riktigt, ingenting är äkta, för äktheten är en illusion. Förkonstlingen är den enda sanningen. Därför spelar det ingen roll att vi befinner oss på ett slagfält, att rollfigurerna kanske bara existerar i Henriks huvud, att vigseln med den blodiga, deformerade flickvännen/byhoran är en helt meningslös handling. Allt detta är ju egentligen inte meningslösare än alla andra samhälleliga ritualer och relationer vi ägnar oss åt med sådan frenesi.

Uppsättningens genidrag är just slagfältsmiljön och den skräckfilmsinspirerade sminkningen. De skapar en tydlighet, en solid materiell grund till den annars stundtals luftiga, svårgripbara handlingen, en fond till pjäsens existentiella experimentlaboratorium. Det blir inte sämre av en serie utmärkta skådespelarinsatser. Mia Benson är till exempel perfekt som Henrik, med drömmarens lugn och nyfikenhet mitt i händelsestormen, Hannes Meidals fader har en trovärdig konungslig auktoritet i både uppgång och fall, Jesper Feldts kammarherre är en härligt grotesk krumelur, en modern liten Gollum bland skyttegravarna.

Uppsättningen av Vigseln är inledningen till ett polskt år på Turteatern, med mycket Gombrowicz och en hel del annat. Det ska bli spännande att följa fortsättningen.

Fakta: 

Teater

Vigseln

Av Witold Gombrowicz Översättning Anders Bodegård Scen Turteatern Regi och bearbetning Nils Poletti Scenografi Anne Hellandsjö Mask Linda Sandberg Medverkande Mia Benson, Carina Ehrenholm, Jesper Feldt, Erik Holmström, Py Huss Wallin, Hannes Meidal, Sally Palmquist Procopé, Janne Tavares

Annons

Rekommenderade artiklar

Realityteater om folklig revolution

Recension

Tänk dig att en folkrörelse uppstod i Sverige och Europa efter klimatmötet i Doha hösten 2012. Tänk dig massdemonstrationer som paralyserar storstäderna, sabotage mot oljeanläggningar i hamnarna, solidaritetsaktioner från hamnarbetarna, hot om generalstrejk...

Stockholms Fria

Sällsynt lyckad Tjechovtolkning

Recension

Anton Tjechov lär ha klagat på att hans rollfigurer framställdes som lipsillar. Det är ett ständigt problem i Tjechovuppsättningarnas historia: författaren ansåg sig ha skrivit komedier, på teaterscenen visas pjäserna allt för ofta som oändligt långsamma, melankoliska relationsdramer. Numera har många ambitionen att bryta med den traditionen, men sällan har det gjorts med en sådan energi och ett så storartat resultat som på Moment i Gubbängen.

Stockholms Fria

© 2019 Fria.Nu