100 onsdagar senare | Fria.Nu
Stockholms Fria

100 onsdagar senare

I morgon har kampanjen Denna onsdag jubileum. Men inte ett glatt sådant. För 100:e gången står Papperslösa Stockholm utanför riksdagen och kräver allmän asyl för gömda flyktingar.

I över två år har kampanjen Denna onsdag stått på Mynttorget utanför riksdagen. Deras budskap är enkelt: permanent uppehållstillstånd för alla papperslösa. Yacine Asmani från Papperslösa Stockholm var den som startade kampanjen efter att kraven om allmän flyktingamnesti inte hade gått igenom 2005. Alla riksdagspartier stod bakom en allmän amnesti utom de två största, socialdemokraterna och moderaterna, som tillsammans var i majoritet. Istället för den allmänna amnestin fick vissa grupper – som barnfamiljer och personer som varit länge i Sverige – tillfälliga och permanenta uppehållstillstånd.
– Jag var hela tiden kritisk mot det som hände 2005. Hur kunde man acceptera att av några med samma skäl får en familj stanna och en annan inte stanna? Det är djupt orättvist, jag kan inte acceptera det, säger Yacine Asmani.
Därför står kampanjen på onsdagar – många, men inte alla – på Mynttorget utanför riksdagen och kräver uppehållstillstånd för gömda.
– Det gäller för alla papperslösa. Den här filosofin har jag haft från början. Jag har lovat att papperslösa ska bli en aktuell fråga, säger Yacine Asmani, som själv har fått uppehållstillstånd nu.
– Men jag känner mig fortfarande som en papperslös och jag kommer att kämpa för alla.

Sarwar Alam var med där utanför riksdagen för två år sedan, och även han håller fast vid sitt krav.
– Vi kämpar för alla. Det som vi gör är att uppmärksamma folket och politiker på att det finns problem för papperslösa i samhället, och vi måste göra något för denna grupp med människor. Vi kräver en lösning. Därför vi står hela tiden och skriker på gatan, säger han och skrattar lite.
Sarwar Alam är själv papperslös, men har inga problem med att stå bara några meter från dem som bestämmer om han ska få stanna i Sverige eller inte.
– Som vilken människa som helst har jag rätt att stå där och säga vad jag tycker. Oavsett vad som är mitt tillstånd vad gäller papper. Det är en grundläggande svensk rättighet, jag bryr mig inte om vad andra tänker. Jag har pratat med ministrarna, de vet att jag inte har papper. Jag står där för att det är grejer som jag tycker att vi måste säga.

De har stöd i sin kamp av flera politiker, bland andra Kalle Larsson (v), riksdagsledamot, som är flyktingpolitisk talesman för sitt parti och har stått på Mynttorget sedan start. Han kommer att delta i manifestationen i morgon, och han saknar en del av sina riksdagskollegor.
– Jag undrar var de är numera. Det jag upplever var att vi före valet kämpade vi för allmän amnesti, men allianspolitikerna verkade ändra uppfattning när de kom de in i regeringen.
Han tycker att regeringens förståelse för den situation som papperslösa lever i är i det närmaste obefintlig.
– Det enda regeringen tycks göra är att vilja kasta ut dem. Det de inte förstår är att det inte är lätt att befinna sig i Sverige som papperslös. Ingen skulle vilja utsätta sig för det om man inte hade väldigt goda skäl till det.

Både Yacine Asmani och Sarwar Alam menar att politiker måste se att papperslösa är en tillgång.
– Man kan inte acceptera att folk utvisas från Sverige. Papperslösa är resurser. Om man ger tillstånd till papperslösa är det Sverige som vinner på det. De kommer in i systemet och betalar skatter, säger Yacine Asmani. Andra accepterar att papperslösa städar i sitt hus, på gatan, men de ska inte få vård. Aldrig att jag kan acceptera det. Mänskliga rättigheter och friheter, det är viktigt för mig. Ett värdigt liv.
– Vi är många papperslösa som lever på ett hederligt sätt, vi jobbar för jättelite pengar, och vi är en del människor som är ärliga och vill bidra till samhället, så vi tycker att vi kan få göra det, säger Sarwar Alam.

Under de två år som de stått på Mynttorget har det skett en hel del vad gäller situationen för papperslösa – både förbättringar och försämringar. Papperslösa Stockholm har bidragit till en del förbättringar, tycker Sarwar Alam.
– Du vet det har förändrats mycket, vi fick erkännande från riksdagen för vårt arbete. Vid en offentlig utfrågning om arbetskraftsinvandringslagen var Papperslösa Stockholm en av dem som fick inbjudan. Den senaste tiden har vi varit med mycket i media.
Yacine Asmani menar att uppmärksamheten gör att andra får upp ögonen för papperslösas situation.
– Jag tycker att vi har gjort ett stort arbete för papperslösa. I början när vi stod där pratade ingen om papperslösa, jag tror att vi har haft effekt på opinionen i Sverige. Vi har hållit snart 100 manifestationer, 33 seminarier, varit med på fyra hearings i riksdagen, gett ut tre tidningar som heter Papper, vi har en hemsida. Man kan inte ignorera den frågan i dag. Vi har bara en väg, om vi lever i en demokrati, man kan bara ge papper, säger Yacine Asmani.
– Dessutom har en strategi och kamp från Papperslösa Stockholms sida hela tiden varit att papperslösa ska få stöd från facket. Och nu har LO och TCO öppnat Centrum för papperslösa.

Även Kalle Larsson tycker att det fackliga centret är en framgång, och att det har skett förbättringar på andra områden.
– Vi har fått en helt annan uppmärksamhet kring de papperslösas situation och fler som är medvetna om vilken fruktansvärd situation man lever i, genom manifestationerna och mängder med kontakter med media. Det märks på de stora fackföreningarna att de har vaknat. Jag är lång ifrån nöjd med hur LO och TCO har behandlat de papperslösa förut.
– Dessutom har regeringen lovat att barn till papperslösa ska få rätt att gå i skola.
Däremot ser Kalle Larsson en klar försämring i och med regeringens skärpning i sin attityd mot dem som befinner sig i landet utan papper.
– De som är här illegalt ska ut ur landet. Man arbetar för att det ska bli svårare att ta sig in i EU. I Sverige leds det av Tobias Billström och i EU av Frankrikes president Nicolas Sarkozy.

I morgon står de på Mynttorget igen, alla tre, för att framföra sina krav.
– Du vet, jag tycker att politiker inte kan ignorera den frågan i dag, de finns här. Jag har ett stort hopp att det ska komma många i morgon, säger Yacine Asmani.
Hur länge kommer de att fortsätta stå där?
– Hela livet, kanske. Vi fortsätter med kampen, kanske nästa generation får ta över. Vi ska fortsätta kräva papper, så länge vi tycker att vi har rätt till det, säger Sarwar Alam.

Annons

Rekommenderade artiklar

Ung Vänster ordnar digitalt självförsvar

På torsdag anordnar Ung Vänster självförsvarskurser över hela landet. Men det handlar inte om fysiskt självförsvar, utan ett digitalt försvar mot Datalagringsdirektivet, DLD, som antogs av riksdagen i onsdags.

Fria Tidningen

Tvångssteriliseringar olagliga enligt ny dom

Kravet på tvångssterilisering vid ett juridiskt könsbyte strider mot de grundläggande mänskliga rättigheterna i Europakonventionen och är därför olagligt, enligt en dom från förvaltningsrätten. Samtidigt föreslår regeringen en lagändring nästa år.

Fria Tidningen

”Alla tjänar på allianser”

Sissela Nordling Blanco är ett av Feministiskt Initiativs, Fi:s, tre språkrör. Hon arbetar för att införa en jämställdhetsfond för att minska lönediskrimineringen av kvinnor.

Fria Tidningen

”Hoten och våldet växer”

Lönerna är viktigast för feminismen, men det som oroar nu är hätskheten som blommat upp, säger journalisten Anna-Klara Bratt.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu