Chile 35 år efter kuppen | Fria.Nu
Fria Tidningen

Chile 35 år efter kuppen

I torsdags var det på dagen 35 år sedan armén störtade den socialistiske presidenten Salvador Allende. De senaste sju åren har Chile styrts av sentida partikamrater till Allende, men den ekonomiska modell som diktatorn Augusto Pinochet införde står fast.

Den folktäta affärsgatan Paseo Ahumada i huvudstaden Santiagos hjärta kantas nästan uteslutande av märkesbutiker. Ripley, Fouché och andra stora kedjor frestar sina kunder med damväskor, kjolar, kylskåp och naturprodukter till reapris eller på kredit. Stadens centrum består enbart av gågator, en nödvändighet eftersom de många fotgängarna/konsumenterna inte skulle få plats på trottoarerna. Avsaknaden av motorljud och de många märkesnamnen på reklamskyltar får Santiagos stadskärna att likna ett köpcenter utan tak.

Det är lätt att fråga sig vad Salvador Allende skulle tro om han såg dagens Santiago. Staden påminner mer om en kapitalismens högborg än om den socialism Allende försökte skapa.

Under sjutton år av diktatur stöpte generalen Augusto Pinochet om ekonomin efter nyliberal modell. I dag har Chile högst bruttoinkomst per capita i Latinamerika och bara en av fem chilenare är fattiga enligt officiell statistik. Det är betydligt mindre än i grannländerna, där 40–60 procent lever i fattigdom.

Men klyftorna i Chile är enorma. I Santiagos medel- och överklasskvarter är det regel snarare än undantag att ha en hemhjälp till att laga mat, diska och stryka kläder. Samtidigt ligger vidsträckta så kallade poblaciones, slumkvarter, i huvudstadens utkanter.

På dagens ”flexibla” arbetsmarknad saknar många chilenare fast anställning och arbetar på korttidskontrakt i åratal utan socialförsäkring eller rätt till sjukvård. En stor del av utbildningen och sjukvården drivs av privata företag som tar ut höga avgifter. Att gå till läkaren är till exempel så dyrt att chilenare i norr ofta åker över gränsen till Peru för att låta bota sig.

Sedan demokratin återinfördes 1990 har en centervänsterkoalition med bland annat kristdemokrater och socialister styrt Chile. Dagens president, Michelle Bachelet, tillhör samma socialistparti som Salvador Allende en gång ledde. Hon högtidlighåller varje årsdag av kuppen och Allendes död – han föredrog att ta livet av sig istället för att lämna presidentpalatset som militärernas fånge – med blommor och tal. Men förstatliganden och arbetsplatsdemokrati står inte längre på dagordningen. Istället satsar man på frihandelsavtal med USA och låter marknadskrafterna styra.

– Under diktaturen vidgades klyftan mellan rika och fattiga och det skedde en enorm omfördelning från löntagare till arbetsgivare. Lönernas andel av BNP sjönk från 60 till 40 procent och Chile fick en av de mest orättvisa inkomstfördelningarna i världen. Men i dag försvarar regeringen samma ekonomiska modell som man kritiserade under diktaturen, säger ekonomen Hugo Fazio vid institutet Cenda.

Drygt tre tusen politiska motståndare ”försvann” och mördades under diktaturen. Men mycket få har hittills dömts för sina brott. Diktatorn Pinochet hade åtalsimmunitet fram till 2005, då hans ansvar för förföljelserna började utredas. Men rättvisan hann aldrig ikapp Pinochet. Han dog i december 2006, utan att ha dömts för ett enda brott.

Den högst uppsatte militär som har dömts för brott under diktaturen är Manuel Contreras. Han var chef för säkerhetstjänsten Dina under de blodigaste åren på sjuttiotalet. Han dömdes 1993 för mordet på en av Allendes före detta diplomater i New York 1976. I dag avtjänar han livstidsstraff för andra mord begångna under 70-talet.

Contreras kan snart få sällskap i fängelset av flera av sina forna vapenbröder. I maj greps 98 före detta militärer misstänkta för mord på vänsteroppositionella.

Än i dag samlas en mycket liten grupp Pinochet-sympatisörer för att fira militärkuppen. Men de utgör ett undantag. Redan under sina sista levnadsår hade Pinochet blivit en persona non grata i de politiska kretsar som tidigare stött honom.

Delar av den chilenska högern hade länge hävdat att Pinochet ”räddat” landet från kommunismen. Övergreppen till trots betraktades militärerna som hederliga män som ”åtminstone inte hade stulit” ur statskassan. När det kom fram att Pinochet och andra militärer hade berikat sig under diktaturen försvann de sista sympatierna för honom. Generalen blev ett stinkande politiskt kadaver som ingen ville befatta sig med.

Annons

Rekommenderade artiklar

Hård valstrid i Venezuela

Hugo Chávez utmanas hårdare än på länge i morgondagens presidentval. Motkandidaten Henrique Capriles har lanserats som "till vänster om mitten" och tar sikte på regeringens ömma punkter: kriminalitet, korruptionen och stigande levnadsomkostnader.

Fria Tidningen

Kritiserad rådfrågning inleds

I morgon börjar Bolivias regering att rådfråga de boende i nationalparken Isiboro Sécure om de vill ha en motorväg till granne. Men regeringen får stark kritik för sitt agerande.

Fria Tidningen

Flyktingkris i Sudan

Den väpnade konflikten i södra Sudan har tvingat tusentals människor på flykt. Bedömare varnar för en ny svältkatastrof.

Fria Tidningen

Sargat Mexiko går till val

ANALYS Det tidigare statsbärande partiet PRI går mot seger i söndagens presidentval. Väljarna vill pröva nya alternativ efter det misslyckade kriget mot den organiserade brottsligheten de senaste sex åren.

Fria Tidningen

Paraguay pressas efter kupp

I fredags avsatte Paraguays senat presidenten Fernando Lugo. Nu hotar Lugos allierade i Sydamerika med repressalier mot Paraguay. Landet stoppas från regionala toppmöten och sanktioner kan införas.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu