Valrysare väntar Mexiko
I morgon avgör 72 miljoner röstberättigade mexikaner vem som ska leda landet de kommande sex åren. Huvudkandidaterna är högermannen Felipe Calderón och centervänsterkandidaten Andrés Manuel López Obrador.
När Vicente Fox vann presidentvalet år 2000 innebar det en jordbävning inom mexikansk politik. Det korrupta dinosauriepartiet PRI, som grundades av den mexikanska revolutionens segrare på 1920-talet, förlorade då presidentmakten för första gången på 70 år. Nu ska mexikanerna välja om de vill ge Fox högerparti PAN fortsatt mandat eller om Mexiko ska få en vänsterpresident i PRD:s Andrés Manuel López Obrador. Bakom de båda huvudkandidaterna försöker PRI:s kandidat Roberto Madrazo att ge sitt parti nytt liv.
Centervänsterpartiet PRD bildades av utbrytare ur PRI på 1980-talet. 1988 lyckades PRD:s kandidat förmodligen vinna presidentvalet, men genom valfusk behöll PRI makten. PRD har växt från sin bas i staden Mexiko, där man vunnit borgmästarvalet flera gånger på raken.
Dagens kandidat López Obrador var borgmästare just i staden Mexiko innan han tog språnget till rikspolitiken.
López Obradors politiska motståndare anklagar honom för att vilja bli en Hugo Chávez (Venezuelas president) för Mexiko. Den mexikanske vänsterkandidaten är dock inte alls lika radikal som Chávez. López Obrador skulle nog snarare kunna liknas vid Brasiliens mer kompromissvillige Lula da Silva.
Ett bra exempel på detta är det brev som Obrador skickade till landets största företagare förra året.
I brevet lovade han att behålla den nyliberala makroekonomiska politiken om han blev vald till president.
PAN:s kandidat Felipe Calderón kan ses som en direkt fortsättning av Vicente Fox presidentskap. Han vill satsa på företagen och har en konservativ syn på familjen. Han vill även öppna det statliga energimonopolet och tillåta privata investerare att delta. Calderón är den yngste av de stora kandidaterna, 44 år gammal.
Mexiko är Latinamerikas andra jättenation vid sidan om Brasilien. Trots att omkring hälften av landets befolkning lever i fattigdom är Mexikos ekonomi den elfte största i världen. Beroendet av USA är enormt, nästan all export går till grannlandet i norr. Men det är inte bara varor som exporteras, utan även arbetskraft. Omkring 20 miljoner mexikaner lever i USA, och ett par av dessa miljoner arbetar svart utan uppehållstillstånd. De pengar som de skickar hem till sina familjer i Mexiko, omkring 150 miljarder kronor per år, har blivit en grundbult i hemlandets ekonomi.
Mexikos ekonomiska och även politiska tyngd gör att valet kommer att bevakas noggrant både i norr och söder. USA vill ha ett stabilt och välmående Mexiko för att minska antalet svartarbetare och gränskorsare. Dessutom vill Bushs regering ha en foglig mexikansk regering som stöder USA i FN. Felipe Calderón skulle säkert spela denna roll precis som partikamraten Vicente Fox har gjort.
López Obrador skulle knappast kritisera Bush på samma sätt som Hugo Chávez gör, men han skulle antagligen närma sig vänsterregeringarna i Sydamerika och kanske även den på Kuba, som Vicente Fox i princip har brutit samarbetet med.