Skräpmat som konkurrensmedel i svenska skolan | Fria.Nu

Debatt


Kristian Petrov och Daniel Arvidsson
Göteborgs Fria

Skräpmat som konkurrensmedel i svenska skolan

I en allt hårdare konkurrens om elever lockar gymnasierna med raffinerade mutor. Ny iPod, egen laptop, årskort till favoritgymmet, gratis körkort, spännande klassresor. Den senaste trenden är möjlighet för dem som önskar att äta pizza eller hamburgare varje dag, skriver Kristian Petrov och Daniel Arvidsson.

Risken att i 30-årsåldern drabbas av benskörhet, åldersdiabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar sopas under mattan när skräpmaten görs till en säljande konkurrensfördel.

Torbjörn Claesson, rektor och verksamhetschef för Polhemsgymnasiet i Göteborg, säger i en artikel i Göteborgs-Posten (28/2) att det är bättre att eleverna äter hamburgare än ingenting alls. Genom att använda sina elevkort kan de äta pizza, hamburgare eller thaimat måndag till fredag. Lundbygrillen är en av de aktörer som gnuggar händerna och låter sin egen chaufför bussa ungdomarna till och från snabbmaten. Med tanke på att man får springa nästan två mil för att förbränna en pizza undrar vi varför det är så angeläget att eleverna ska slippa gå själva.

Polhemsgymnasiet följer en utveckling som inte har stöd i den nationella läroplanen som förespråkar livslångt lärande, fostran till ansvarstagande och hållbar utveckling. Det humanekologiska perspektivet är också centralt i det kostprogram som antagits av Göteborgs kommunfullmäktige. Kommunens för-, grund- och gymnaiseskolor ska ha ”en livsmedelshantering som är långsiktigt hållbar, det vill säga där hantering av livsmedel i hela ledet från produktion till avfall tar hänsyn till såväl miljöaspekter, hälsoaspekter och sociala aspekter”. Istället för ekologiska alternativ kan eleverna på Polhemsgymnasiet välja industriellt processad mat med råvaror som transporteras från andra sidan jordklotet. Odlingen av thairestaurangernas jätteräkor skövlar regnskog, förorenar vattnet och orsakar svåra sociala problem. Policyn är inte heller tidsenlig ur hälsopolitisk synpunkt. Livsmedelsverket, vars rekommendationer kommunernas kostprogram ålägger skolorna att följa, har sedan flera år vädjat till svenska skolor att inte inteckna söt och dålig mat eftersom denna finns i överflöd i övriga samhället.

Fetma är en global epidemi som går hand i hand med ökad undernäring. Anledningen är den energirika matens låga näringstäthet. Om svenska barn och ungdomar generellt får i sig för mycket tomma kalorier och samtidigt lider brist på livsviktiga näringsämnen undrar vi hur vissa av landets gymnasierektorer tänker.

Det är inte alla skolor som väljer den kortsiktiga genvägen till nöjdare elever. Tensta gymnasium i Spånga är en av de skolor som ser maten utifrån ett pedagogiskt helhetstänkande. Här försöker man arbeta efter en modell där miljö, kost, näring och hälsa integreras i undervisningen. Måltidssammansättningen görs av en dietist och innehåller en hög andel frukt och grönt. Råvarorna är till stor del ekologiska och närproducerade och eftersom man tillreder dem själva kan priset hållas relativt lågt. Om man lägger ihop utgifterna för råvaror, lokal, el och personal hamnar summan på 21 kronor för en lunchportion. Denna kostnad kan jämföras med de 45 kronor som Polhemsgymnasiets elever kan spendera på sina restaurangmåltider. En hemlagad, hälsosam och ur miljö- och rättvisesynpunkt mer hållbar lunch kan alltså vara betydligt billigare.

Om skolans ledning märker att eleverna inte äter den mat som serveras i det traditionella skolköket så borde den försöka påverka bespisningen i rätt riktning. Hemlagad mat på riktiga råvaror är förmodligen mer välsmakande än hel- och halvfabrikat. Uppfattningen att pizza och hamburgare är lösningen på problemet med elever som petar i maten påminner om hur en del småbarnsföräldrar med missriktad välvilja bidrar till att grundlägga dåliga kostvanor hos sina barn. Det är lätt att tro att ett sötat mellanmål skulle vara bättre än ingenting alls om barnet matvägrar. För att äta onyttigt utan att på sikt kollapsa måste man dock ha en stabil bas av nyttiga födoämnen. Tomma kalorier fungerar nedbrytande för kroppen. Överkonsumtion av energirik men näringsfattig mat höjer det onda kolesterolet och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Kroppens B-vitaminer förbrukas, insulinkänsligheten försämras och radikalbelastningen och risken för cancer ökar. Sockerrika livsmedel kan försvåra upptaget av kalcium och magnesium - i en tid när benskörheten går allt lägre ner i åldrarna. Framförallt flickor lider av järnbrist. För att effektivt kunna ta upp järn behövs C-vitamin. Var finns C-vitaminen hos de snabbmatsrestauranger som vissa av landets gymnasieelever nu frekventerar? I läsken?

Kroppen behöver näringsriktig mat för att förnya sina celler, ge hjärna och muskler nödvändig energi, tillgodogöra sig livsviktiga näringsämnen, motverka kroppens åldrande och stärka immunförsvaret. Pizzan och hamburgertallriken tillhandahåller inte detta. Även thaimaten är ofta för fet och söt och innehåller en relativt stor mängd av den kontroversiella tillsatsen natriumglutamat (smakförstärkare). För att fungera optimalt behövs varierad kost med en mångfald olika näringsämnen. Av näringsrik mat blir man långvarigt pigg. Av näringsfattig mat blir man i bästa fall däst, men snart trött, okoncentrerad, lättirriterad och sötsugen.

Den som har erfarenhet av skolans värld vet att många elever har särskilt svårt att hålla sig vakna lektionstimmen efter lunch. En bland flera bidragande orsaker kan vara att man inte får i sig ordentlig frukost, en annan om lunchen är för energität och näringsfattig. Det senare kallas rebound-effekt. Om man äter något med snabba kolhydrater (läsk, pommes frites, pulvermos, hamburgerbröd, söta dressingar) får man snabba blodsockersvängningar som kan resultera i så kallad lunchkoma (post-lunch-dip).

Hur ska pedagogerna göra för att engagera ännu tröttare ungdomar? Förutsättningarna för en aktiv läroprocess blir knappast bättre av raffinerade kolhydrater, transfetter, natriumglutamat, tillsatta färg-, smak- och aromämnen som är snabbmatens signum.

På de bilder i Göteborgs-Posten (28/2) som skildrar Polhemselevernas sittning på snabbmatsrestaurangen syns förväntansfulla ögon och hungriga munnar men också skrupelfria entreprenörer som socialiserar in ungdomarna i en skräpmatskultur. Denna mat har ofta inte bara undermåliga råvaror, för hög salthalt eller fettsyror av dålig kvalitet. Fritösens höga temperatur förstör till viss del livsmedlets näringsstruktur. Med smakförstärkande glutamatkrydda, socker och förföriska färgämnen får man maten att framstå som mer smakfull än vad den kanske egentligen är.

På flera skolor i framförallt Göteborgs- och Stockholmsregionen abdikerar vuxenvärlden när det gäller elevernas kostpreferenser. De enda gränserna sätts av ungdomarnas förkärlek för sött, fett och friterat. Rektorerna gör eleverna en otjänst. Skräpmat är sällanmat. I kaloriernas valfrihet frodas inte bara paltkoma och för tidigt åldrande. Barn och ungdomar mår inte bra av att leva i en värld där vuxna inte tar ansvar.

Fakta: 

Livsmedelsverkets rikstäckande undersökning från 2003 slår fast att svenska barn får i sig för lite näring och för mycket energi. Tomma kalorier (kakor, läsk, snacks) står för 25 procent av barnens energiintag. En övervägande andel får i sig alldeles för mycket salt och mättat fett. 50 procent av barnen äter för mycket socker. 90 procent får i sig för lite fibrer, fisk och frukt och grönt.

Annons

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2020 Fria.Nu