Föräldrar fick rätt mot SDN Majorna | Fria.Nu
Göteborgs Fria

Föräldrar fick rätt mot SDN Majorna

Försämrad kunskapsutveckling i samtliga fall, minskad närvaro och minskad trygghet. Det blev resultatet av stadsdelsnämnden Majornas utvärdering nedläggningen av de särskilda undervisningsgrupperna i Karl Johans- och Sanna skolan. Beslutet som skulle spara stora pengar för Majorna har istället blivit dyrare än om man hade låtit bli omorganisationen helt.

Utvärderingen baseras främst i intervjuer med föräldrar, barn och lärare och resultatet är nedslående. De åtta elever som gick i de två grupperna som lades ner och nu har intervjuats har samtliga haft en försämrad kunskapsutveckling.

- De har begått ett enormt misstag på våra barns bekostnad. Det här är inget annat än katastrof, menar Hélen Lysell som varit en av de drivande föräldrarna bakom att få till stånd en utvärdering.

Eleverna beskriver en splittrad situation där det är svårt att koncentrera sig och att de saknar sina gamla lärare och tryggheten. Närvaron har starkt minskat. Lärarna beskriver att elevernas situation, både lärandemässig och psykosocialt har försämrats, och föräldrarna är enhälligt kritiska till nedläggningen.

- Alla är överens om att detta inte är någon rolig läsning och min uppfattning är att det inte gjordes någon djupare analys innan detta beslut implementerades i verkligheten, säger Majornas nuvarande chef för fritid och skola, Bo-Staffan Josefsson som inte var med och drev igenom nedläggningen utan kom in när den redan var beslutad.

- Jag tror att man underskattade hur lång tid det tar att göra omstruktureringar i skolan för att de ska fungera på lång sikt. Det tar tid att få personal att tänka på nya sätt, fortsätter han.

Su-grupperna var grupper där barn med diagnoser som damp, adhd, dyslexi samt autistiska drag eller neurologiska funktionshinder hade skolans teoretiska ämnen för sig med en speciallärare. Praktiska ämnen hade barnen tillsammans med sin övriga klass. I brevet föräldrarna fick hem i samband med nedläggningen skrev SDN att 'den enskilde ska nu inte utsättas för den exkludering som det innebär att inte ingå i den ordinarie undervisningsformen'.

Men ett halvår efter nedläggningen hade redan flera elever fått varningsbrev hem om att de inte skulle klara att få godkänt i alla grundämnen och frånvaron hos vissa elever var extremt hög.

- Det är alldeles uppenbart att tjänstemännen inte tagit detta på allvar. Man kan inte göra en omorgansation på det här sättet, utan att utbilda personalen och utan att se att detta är barn som alla behöver egna lösningar och inte kan buntas ihop med universallösningar, menar Helena del Castillo som också tillhör den grupp föräldrar som kämpat mot beslutet.

Detta är något som skolchef Bo-Staffan Josefsson håller med om.

- Vi har nu under året fått gå in med akutlösningar för de barn som har extra behov de inte har kunnat få tillgodosedda i det nya systemet, berättar han.

Dessa akutlösningar har kostat Majorna mycket pengar.

- Tanken var nog att spara pengar men det blev inte så. Detta har kostat mer än om vi hade behållit su-grupperna, säger Josefsson som berättar att politikerna nu har tagit utvärderingen till sig och avsatt 2 miljoner kronor för att stödja barn med särskilda behov i samverkan med Individ- och familjeomsorgen, socialtjänsten och skolan. Det innebär fortsatt inkluderingsarbete, vidareutbildning av befintlig personal samt ökat it-stöd för att ge dessa barn det stöd de behöver för att få godkända betyg i grundämnena.

Men alla barn har inte fått ta del av akutlösningarna.

- Min son är hemma tre dagar i veckan för att han inte orkar med skolan. Han måste gå om ett helt år på grund av detta och jag måste vara sjukskriven för att ta hand om honom, berättar Hélen Lysell. När det gäller de nya resurserna menar hon att hon inte tror någonting förrän hon ser det.

- Jag har noll förtroende kvar, säger hon.

Så var ligger då ansvaret för den misslyckade omorganiseringen?

- Ansvaret ligger hos de rektorer och skolchefen som drev igenom förslaget, menar Josefsson. Och för framtiden hos mig och nuvarande ledningsgruppen så att det blir en bra och positivt inkluderande verksamhet framåt, där vi tar lärdomar av den kritik rapporten tar upp.

Karl Johansskolans dåvarande rektor Dennis Reinhold och dåvarande skolchefen Ann Sofie Rundberg beskrev den nya omorganisationen som ett nytt pedagogiskt grepp. Att det handlade om en besparing ville man inte prata om utan man poängterade att det handlade om en förändring för barnens bästa. Något som alla inblandade nu fått svart på vitt - inte stämde.

Annons

Rekommenderade artiklar

Nej till amnesti för ensamkommande

På onsdagseftermiddagen röstade riksdagen nej till Vänsterpartiets motion om amnesti för ensamkommande. Ett väntat resultat men frågan har fått stor uppmärksamhet och stort stöd från civilsamhället.

Fria Tidningen

”Beslutet får inte bort ungarna från gatan”

Regeringen avsätter 360 miljoner kronor till organisationer som arbetar med hemlösa ungdomar och psykisk ohälsa. Men flera av organisationerna jobbar inte främst med hemlöshet – och de som gör det har inte fått några pengar alls.

Fria Tidningen

S-ledare i Göteborg anmäls för förtal

Debattörerna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil polisanmäler kommunstyrelses ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) för förtal efter att hon pekat ut dem som extremister.

Fria Tidningen

Rika misstänks sällan för narkotikabruk

Ungdomar i rika stadsdelar i Stockholm misstänks sällan för narkotikabruk medan de i fattigare misstänks ofta. Rapporteringen kring användningen är den motsatta, visar nya siffror från BRÅ.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu