• Hundratusentals människor har demonstrerat i USA de senaste veckorna mot skärpta invandringslagar. ”De säger att jag är ‘illegal’ bara för att jag är
Fria.Nu

Papperslösa högst på den politiska dagordningen

USA:s cirka 12 miljoner invandrare utan uppehållstillstånd har hamnat högst upp på den politiska dagordningen. Förra veckan blockerade republikaner och demokrater omröstningar i senaten om lagförslag som skulle förändra de papperslösas situation.

De stora manifestationer som hållits i USA de senaste veckorna till förmån för de papperslösa invandrarna har ökat trycket på politikerna. För två veckor sedan godkändes ett lagförslag som ville skapa gästarbetarprogram och som erbjöd invandrare ett sätt att ordna uppehållstillstånd utan att lämna landet. Lagförslaget ville samtidigt fördubbla antalet gränsvakter till cirka 23 000.

Lagförslaget väckte entusiasm hos de organisationer som arbetar för invandrarnas rättigheter. Glädjen blev dock kortvarig eftersom senaten inte lyckades fatta beslut i frågan innan den gjorde uppehåll för påsken. Republikaner och demokrater anklagade varandra för misslyckandet.

Det kommer förmodligen att dröja flera månader, eller år, innan en eventuell lag kommer till stånd. Men det nämnda lagförslaget kan ses som ett försök att stoppa den hårdare politik mot de papperslösa som Sensenbrenner-lagen, som kongressen godkände i slutet av 2005, kräver. Den nämnda lagen, som de senaste veckornas protester riktats mot, betraktar de papperslösa som brottslingar och kriminaliserar hjälp till invandrarna.

Den stora fackföreningen AFL-CIO välkomnade det nya lagförslaget men kritiserade dess förslag till gästarbetarprogram eftersom det skulle skapa en andra klassens arbetare. Gästarbetarprogrammet välkomnades av president George Bush som ett sätt att minska antalet migranter som korsar gränsen mellan USA och Mexiko utan tillstånd.

Republikanerna är kluvna i invandrarfrågan. Vissa företrädare för partiet vägrar att godkänna vad de kallar 'amnestilagar', det vill säga nya regler som tillåter människor som olovligen ha tagit sig in i landet att stanna. Det är ett sätt att blidka de konservativa grupper som anser att landet 'invaderas' av invandrare.

Andra republikanska företrädare, som själva har invandrarbakgrund, vill mjuka upp partiets linje i frågan. Det kan även gynna dem politiskt. De spansktalande i USA är i dag cirka 40 miljoner och har gått om de svarta som största minoritetsgrupp. Den 'spanska rösten' kan avgöra det kommande parlamentsvalet i höst. Opinionsundersökningar visar att en majoritet av de invandrare som har uppehållstillstånd vill att de papperslösa ska tillåtas stanna. Det krossar argumentet om att de som gått den lagliga vägen för att leva och arbeta i USA skulle känna sig orättvist behandlade om de 'olagliga' får stanna.

Det är inte bara invandrarorganisationer som har krävt bättre villkor för de papperslösa de senaste veckorna. Fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, och den katolska kyrkan har också stött kraven. Facken vill skapa en enhetlig, laglig, arbetskraft som kan organisera sig utan rädsla för att upptäckas. Arbetsgivarna vill legalisera sina arbetare för att slippa betala böter när polisen gör razzior mot arbetsplatser. Ett positivt besked kom förra veckan då myndigheterna lovade att sluta använda falska möten på arbetsplatser, med föredrag om säkerhet och hälsa, för att avslöja papperslösa arbetare.

Den verkar som att den kritiserade Sensenbrenner-lagen kommer att få en motsatt effekt. Lagen har satt en potentiell politisk jättekraft, tiotals miljoner invandrare, i rörelse. Frågan är om kravet på en legalisering kommer att följas upp med politiska krav på bättre arbetsvillkor, högre minimilöner och social rättvisa.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Hård valstrid i Venezuela

Hugo Chávez utmanas hårdare än på länge i morgondagens presidentval. Motkandidaten Henrique Capriles har lanserats som "till vänster om mitten" och tar sikte på regeringens ömma punkter: kriminalitet, korruptionen och stigande levnadsomkostnader.

Fria Tidningen

Kritiserad rådfrågning inleds

I morgon börjar Bolivias regering att rådfråga de boende i nationalparken Isiboro Sécure om de vill ha en motorväg till granne. Men regeringen får stark kritik för sitt agerande.

Fria Tidningen

Flyktingkris i Sudan

Den väpnade konflikten i södra Sudan har tvingat tusentals människor på flykt. Bedömare varnar för en ny svältkatastrof.

Fria Tidningen

Sargat Mexiko går till val

ANALYS Det tidigare statsbärande partiet PRI går mot seger i söndagens presidentval. Väljarna vill pröva nya alternativ efter det misslyckade kriget mot den organiserade brottsligheten de senaste sex åren.

Fria Tidningen

Paraguay pressas efter kupp

I fredags avsatte Paraguays senat presidenten Fernando Lugo. Nu hotar Lugos allierade i Sydamerika med repressalier mot Paraguay. Landet stoppas från regionala toppmöten och sanktioner kan införas.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu