Papperslösa högst på den politiska dagordningen
USA:s cirka 12 miljoner invandrare utan uppehållstillstånd har hamnat högst upp på den politiska dagordningen. Förra veckan blockerade republikaner och demokrater omröstningar i senaten om lagförslag som skulle förändra de papperslösas situation.
De stora manifestationer som hållits i USA de senaste veckorna till förmån för de papperslösa invandrarna har ökat trycket på politikerna. För två veckor sedan godkändes ett lagförslag som ville skapa gästarbetarprogram och som erbjöd invandrare ett sätt att ordna uppehållstillstånd utan att lämna landet. Lagförslaget ville samtidigt fördubbla antalet gränsvakter till cirka 23 000.
Lagförslaget väckte entusiasm hos de organisationer som arbetar för invandrarnas rättigheter. Glädjen blev dock kortvarig eftersom senaten inte lyckades fatta beslut i frågan innan den gjorde uppehåll för påsken. Republikaner och demokrater anklagade varandra för misslyckandet.
Det kommer förmodligen att dröja flera månader, eller år, innan en eventuell lag kommer till stånd. Men det nämnda lagförslaget kan ses som ett försök att stoppa den hårdare politik mot de papperslösa som Sensenbrenner-lagen, som kongressen godkände i slutet av 2005, kräver. Den nämnda lagen, som de senaste veckornas protester riktats mot, betraktar de papperslösa som brottslingar och kriminaliserar hjälp till invandrarna.
Den stora fackföreningen AFL-CIO välkomnade det nya lagförslaget men kritiserade dess förslag till gästarbetarprogram eftersom det skulle skapa en andra klassens arbetare. Gästarbetarprogrammet välkomnades av president George Bush som ett sätt att minska antalet migranter som korsar gränsen mellan USA och Mexiko utan tillstånd.
Republikanerna är kluvna i invandrarfrågan. Vissa företrädare för partiet vägrar att godkänna vad de kallar 'amnestilagar', det vill säga nya regler som tillåter människor som olovligen ha tagit sig in i landet att stanna. Det är ett sätt att blidka de konservativa grupper som anser att landet 'invaderas' av invandrare.
Andra republikanska företrädare, som själva har invandrarbakgrund, vill mjuka upp partiets linje i frågan. Det kan även gynna dem politiskt. De spansktalande i USA är i dag cirka 40 miljoner och har gått om de svarta som största minoritetsgrupp. Den 'spanska rösten' kan avgöra det kommande parlamentsvalet i höst. Opinionsundersökningar visar att en majoritet av de invandrare som har uppehållstillstånd vill att de papperslösa ska tillåtas stanna. Det krossar argumentet om att de som gått den lagliga vägen för att leva och arbeta i USA skulle känna sig orättvist behandlade om de 'olagliga' får stanna.
Det är inte bara invandrarorganisationer som har krävt bättre villkor för de papperslösa de senaste veckorna. Fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, och den katolska kyrkan har också stött kraven. Facken vill skapa en enhetlig, laglig, arbetskraft som kan organisera sig utan rädsla för att upptäckas. Arbetsgivarna vill legalisera sina arbetare för att slippa betala böter när polisen gör razzior mot arbetsplatser. Ett positivt besked kom förra veckan då myndigheterna lovade att sluta använda falska möten på arbetsplatser, med föredrag om säkerhet och hälsa, för att avslöja papperslösa arbetare.
Den verkar som att den kritiserade Sensenbrenner-lagen kommer att få en motsatt effekt. Lagen har satt en potentiell politisk jättekraft, tiotals miljoner invandrare, i rörelse. Frågan är om kravet på en legalisering kommer att följas upp med politiska krav på bättre arbetsvillkor, högre minimilöner och social rättvisa.