Pedagogisk talang kan inte rädda skolan | Fria.Nu

Synpunkten


Gunilla Zand
Fria.Nu

Pedagogisk talang kan inte rädda skolan

Lärarhögskolans pågående kampanj för att locka studenter är signifikant för den djupa klyfta mellan ideal och verklighet som läraryrket dras med.

Kan du få en dyster fjortis att känna sig intressant? Kan du förklara för en fyraåring varför man kan gå? Kan du ta en diskussion om våldtäkt? Ställer du samma krav på tjejer och killar? Kan du förklara varför vissa djur skrämmer oss?

När den hugade studenten ska ta ställning till sitt yrkesval borde i ärlighetens namn följande frågor också ställas.
Kan du förbereda dina 18 lektionstimmar per vecka och samtidigt tillgodogöra dig ett APU-möte, ett enhetsmöte och en ämneskonferens? Kan du vara en bra mentor, skicka ut IG-varningar i god tid, vara en vuxenförebild och ha elevvårdskonferenser varje vecka?
Är du bra på marknadsföring av din skola, ditt program och dina ämnen/kurser? Är du bra på att förhandla med en sparsam överordnad för att få de material och den utrustning som behövs för din undervisning?
Kan du på samma gång ställa krav på ordning och koncentration i klassrummet, undervisa i ditt ämne på ett intresseväckande sätt, vara inlyssnande och pedagogisk och hålla tråden när dörren öppnas och stängs cirka tio gånger under första kvarten av lektionen? Kan du följa läroplanens uppmaning att undervisa varje elev efter hennes/hans individuella behov?

Är du en fena på att klämma in alla dina kursböcker, prov, pärmar och blanketter på 1,2 kvadratmeter, i det före detta läromedelsförrådet där du sitter med dina sex kolleger och i bästa fall har ett eget skrivbord?
Följer du den intressanta och utvecklande debatten om pedagogiska metoder, skolorganisation och ämnesutveckling? Liksom den ständigt så aktuella och intensiva diskussionen om lärarutbildningen?
Kan du se till att ta initiativ till egen kompetensutveckling och föra effektiva medarbetarsamtal med din chef för att inte halka efter ännu mer i löneligan? Har du ett praktiskt sinnelag och kan laga kopiatorer, skrivare och projektorer för att eleverna ska kunna arbeta och undervisningen fortskrida? Besitter du en utvecklad datakunskap - inte endast simpla ordbehandlingsprogram och mejl utan även avancerad fil- och felsökning, Powerpoint, fiffiga program för klasslistor, arkivering av portfolios, utvecklingsplaner och betygsdokumentation?
En undersökning från Statistiska centralbyrån från 2001/03 visar att den grupp som är mest drabbade av stress, där indikatorn är att minst en dag per vecka inte ha tid för familj, vänner etcetera, är lärare av kvinnokön: 64,9 procent av gymnasielärarna är stressade, och 61,6 procent av grundskolelärarna.
För indikatorn sjuknärvaro, det vill säga att man går till jobbet fastän man är sjuk, är andelen bland grundskollärare av kvinnokön 64,9 procent och gymnasielärare 59,1 procent. Hur ska det lustfyllda i lärande och undervisning kunna bevaras och befrämjas? Det är en brännhet fråga för lärandets och skolans hela framtid.

Politiker och skolledare måste ta sitt ansvar för att lärarjobbet är roligt, utmanande, har status och inte minst är görligt. Det ständiga naggandet i kanten på lärarens tid genom nya uppgifter och engagemang är en mycket viktig faktor till att lärare blir stressade och utbrända.
Lärare är många gånger högst kompetenta och duktiga personer - ofta kvinnor - men ingens kapacitet är outtömlig. Man måste få tid till eftertanke och till att bearbeta det man gör om kvaliteten ska vara säkrad. Man kan vara en helt fantastisk pedagog och förebild, men utan rätt förutsättningar kommer man ändå inte lyckas med att få barnen och ungdomarna att vilja lära sig och ta till sig allt det förunderliga i livet.

Fakta: 

Rättelse:
I förra veckans Synpunkt påstods det att den strejkande syndikalisten Liv Marend lever gömd efter mordhoten hon utsatts för. Men Marend gömmer sig inte alls. Vi beklagar den felaktiga uppgiften.

Annons

Rekommenderade artiklar

© 2019 Fria.Nu