Tolkningsutrymme i ny domstol | Fria.Nu
  • På fredag startar migrationsdomstolen på länsrätten i Göteborg. 14 domare/rådmän och 26 handläggare kommer arbeta på den nya migrationsenheten.
Göteborgs Fria

Tolkningsutrymme i ny domstol

Den 31 mars läggs den hårt kritiserade Utlänningsnämnden ner och asylärenden går vidare till de nya migrationsdomstolarna. Men länsrätten i Göteborg får nu kritik för att man hänvisar nämndemän till Utlänningsnämndens hemsida för praxisbeslut.

- Det här tycker jag är en klart olämplig styrning av nämndemännen. Den här myndigheten har inte lagts ner av en slump och risken är stor att vi halkar tillbaka till den restriktiva asylpolitik som Utlänningsnämnden fått så mycket kritik för, menar Anders Wessman, nämndeman på länsrätten i Västra Götaland.
Men länsrätten tillbakavisar kritiken och tycker inte att detta är en stor risk utan ett normalt förfarande när man upprättar nya strukturer inom en organisation.
- Det kan ta tid att få fram en ny praxis. Och för att man läser Utlänningsnämndens praxis behöver ju inte den bli styrande, menar Ingvar Paulsson, lagman på länsrätten.

- Att hänvisa till Utlänningsnämnden hade varit mer förståeligt om Utlänningslagen hade varit exakt densamma, men det är den inte, vilket inte ger korrekt vägledning när det gäller till exempel nya skyddsbegrepp eller tolkningar av 'synnerligen ömmande omständigheter', menar Michael Williams, ordförande på Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd, FARR.
- Men Utlänningsnämnden är det enda ställe där praxisbeslut finns att tillgå, menar Anna Klara Strömberg, utbildningschef på Domstolsverket.
Williams håller delvis med men menar att det även finns vägar att bredda sin syn på rättsprocessen, om man vill. FARR har satt samman praxisbeslutsamlingen Tid att tänka om där man samlat de många fall där man tyckt att lagen tolkats synnerligen restriktivt. Samlingen fick mycket uppmärksamhet när den kom 2003, men den enda instans som hittills varit intresserad är Migrationsöverdomstolen i Stockholm.
Reformen att lägga ner Utlänningsnämnden till förmån för en mer rättssäker hantering av utlännings- och medborgarskapsärenden togs i riksdagen den 14 september 2005 och kallas Ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden, NIPU. Huvudsyftet med reformen och den nya utlänningslagen beskrivs i propositionen vara att öka öppenheten och muntligheten i asylprocessen.
Överprövningen av Migrationsverkets avgöranden kommer fortsättningsvis att ske i migrationsdomstolar som ligger under länsrätterna i Stockholms, Västra Götalands och Skåne läns landsting, och i en Migrationsöverdomstol på Kammarrätten i Stockholm. Anledningen att dessa ärenden nu ligger under länsrätten är att de ska ingå i en vanlig förvaltningsdomstol och inte bli specialdomstolar som bara håller på med den här typen av fall.

Hur man strukturerar upp den egna domstolen är den respektive domstolens lagmans ansvar och i Göteborg har lagmannen Ingvar Paulsson valt att upprätta en migrationsenhet, där det finns 14 domare/rådmän som enbart kommer arbeta med migrationsfall, medan nämndemännen ska arbeta med alla typer av mål som faller under länsrätten.
- Detta innebär att domarna får en spetskompetens och erfarenhet inom migrations- och asylfrågor som vi som ska representera 'allmänheten' förvägras under just första året då praxisbesluten kommer tas, menar nämndemannen Anders Wessman. Det finns tydligt formulerat att man inte vill ha specialdomstolar, men om man lägger upp det så här var går då egentligen gränsen, undrar han.
- I en specialdomstol finns domare som arbetar med bara en viss typ av mål. Migrationsdomstolarna är inte specialdomstolar utan domarna i dessa kan arbeta med alla typer av mål som handläggs av länsrätterna, förklarar Rikard Jermsten, rättssakkunnig på Justitiedepartementet.
Skillnaden rent faktiskt blir att domarna bara ska jobba med enbart migrationsdomstolen under en begränsad period men inte är anställda enkom för den uppgiften. Och på frågan om varför man valt att dela upp nämndemännens och domarnas fall menar länsrätten att domarna kan man bestämma över medan nämnemännens arbete är styrt från högre ort.
- Riksdagsbeslutet innebär att nämndemännen ska arbeta med alla måltyper. Det kan inte vi bestämma lokalt, förklarar Ingvar Paulsson.

Men på länsrätten i Stockholm, där man också valt att upprätta en migrationsenhet, har man bestämt att även ett visst antal nämndemän ska arbeta uteslutande med migrationsdomstolarna. Att detta inte mött några hinder visar att det nya regelverket ännu lämnar utrymme för tolkning. Kvarstår gör det faktum att en del nämndemän i Göteborg tycker att systemet här riskerar att gå ut över de asylsökande. Men domstolsverket håller inte med.
- Alltså, tanken är inte att nämndemän ska ha spetskompetens, utan vara 'mannen från gatan' som har just allmänhetens perspektiv, menar Anna Klara Strömberg.

När reformen nu sjösätts efter år av debatt kring Utlänningsnämndens vara eller icke vara är pressen stor på samtliga inblandade. Migrationsöverdomstolen ägnar sig åt utbildning medan den väntar på den första begäran om prövningstillstånd, och Justitieombudsmannen rustar sig för den första anmälan av den nya organisationen.

* Läs mer om reformen på inrikes och reportage.

Annons

Rekommenderade artiklar

Nej till amnesti för ensamkommande

På onsdagseftermiddagen röstade riksdagen nej till Vänsterpartiets motion om amnesti för ensamkommande. Ett väntat resultat men frågan har fått stor uppmärksamhet och stort stöd från civilsamhället.

Fria Tidningen

”Beslutet får inte bort ungarna från gatan”

Regeringen avsätter 360 miljoner kronor till organisationer som arbetar med hemlösa ungdomar och psykisk ohälsa. Men flera av organisationerna jobbar inte främst med hemlöshet – och de som gör det har inte fått några pengar alls.

Fria Tidningen

S-ledare i Göteborg anmäls för förtal

Debattörerna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil polisanmäler kommunstyrelses ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) för förtal efter att hon pekat ut dem som extremister.

Fria Tidningen

Rika misstänks sällan för narkotikabruk

Ungdomar i rika stadsdelar i Stockholm misstänks sällan för narkotikabruk medan de i fattigare misstänks ofta. Rapporteringen kring användningen är den motsatta, visar nya siffror från BRÅ.

Fria Tidningen

© 2019 Fria.Nu