Bolkestein kan vara en Frankenstein
Bolkesteindirektivet, eller tjänstedirektivet, som behandlades i Europaparlamentet under den gångna veckan urholkar möjligheten för kvinnor att vara ekonomiskt självförsörjande och hindrar utvecklingen av välfärd, samhälleliga rättigheter och arbetsrätt, menar Feministiskt initiativ.
Under veckan som gick behandlade Europaparlamentet en av årets viktigaste frågor: tjänstedirektivet, eller det så kallade Bolkesteindirektivet. Europaparlamentet är 'medbeslutande' i denna första behandling av kommissionens förslag till Direktivet om fri rörlighet för tjänster i EU. Medbeslutandet innebär att parlamentet är lagstiftande tillsammans med rådet och det betyder att man måste förhandla sig fram till en kom-promiss. Annars faller förslaget.
Direktivet är en del av den så kallade Lissabonprocessen, som ska göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi 2010. Syftet med förslaget är att med vissa undantag öppna EU-ländernas tjänstemarknader för konkurrens från företag från hela unionen. Att ta bort alla de hinder, stora eller små, som i dag gör det svårt för företag och konsumenter att göra affärer och handla över nationsgränserna.
Tanken är att en öppen marknad på så många områden som möjligt ska leda till en ökad tillväxt för hela EU.
Direktivet innefattar två grundprinciper:
* Fri etablering av företag inom en vid och opreciserad tjänstesektor
* Ursprungslandsprincipen, det vill säga de löner och avtal som tillämpas är företagens hemortslands regler.
Det är just dessa frågor som hittills delat politikerna och den allmänna opinionen: ursprungslandsprincipen och vilka tjänsteområden som ska ingå eller undantas. Ursprungslandsprincipen innebär i kort-het att ett företag kan ta med sig lagar och regler från 'sitt' EU-land när man tillfälligt säljer tjänster i andra EU-länder.
Diskussionen kring undantag har främst handlat om att skydda vissa nationella och allmännyttiga monopol samt nationella arbetsrättsliga regler.
Att vara ekonomiskt självförsörjande är fundamentet för ett självständigt liv. Analyser av den ekonomiska politiken (statsbudgeten uppdelad efter kön) visar att kvinnor som grupp stärks ekonomiskt i en offentligt finansierad välfärd. Män som grupp är med och betalar för både barn- och äldreomsorg, genom skatt. Det sker alltså en (visserligen fortfarande otillräcklig) utjämning.
I Sverige tillhandahåller samhället de tjänster som behövs beträffande barnomsorg och vård om äldre. Den utgör den offentliga konsumtionen som stärker kvinnor som grupp, när den patriarkala ansvarsfördelningen
mellan betalt och obetalt arbete fortfarande genomsyrar synen på arbete och familj. Om man har jämställdhet som mål måste man ta med den kunskapen i diskussionen om både privatiseringar och skattesänkningar.
Tack vare en förhållandevis väl utbyggd offentlig sek-tor, med barnom- sorg och äldrevård, arbetar kvinnor i Sverige betydligt mer än kvinnor i andra EU-länder.
Också den fackli-ga anslutningen är högre. De framgångar vi nått genom barnomsorg och föräldraförsäkring har en klar koppling till arbets- marknadspolitiken med målet full sys-selsättning, den så kallade svenska modellen. Den sektor som rör hushållsnära tjänster är relativt ny hos oss och villkoren för dem som arbetar inom den, oftast kvinnor, inte sällan invandrarkvinnor, förhåller sig starkt till den individuella köparen. I och med att den fackliga verksamheten inte är utvecklad inom detta område är kvinnor, här som där, särskilt utsatta och skyddslösa. Strukturell ojämlikhet på arbetsmarknaden och kvinnors utsatthet blir ett konkurrensmedel i en marknad som vill nedmontera fackliga rättigheter. Att kämpa för kvinnors rättigheter blir avgörande för att utveckla välfärd, samhälleliga rättigheter och nödvändig arbetsrätt som reglerar löneförhandlingar, arbetsmiljö och så vidare.
Vid en hearing nyligen i EU-parlamentet visade kvinnorörelsen, fack-föreningsrörelsen och offentliga för-valtningar sitt missnöje med det förslag som ligger.
Naturligtvis hade fackföreningsrörelsen och dess manliga företrädare tolkningsföreträde (23 talare) medan kvinnorörelsen och offentlig förvaltning gjorde sina tappra försök (5 talare). Båda var dock eniga i sina farhågor, även om infallsvinklarna var olika.
Att människor ska kunna arbeta under ursprungslandets regler slår sönder möjligheten till en gemensam skattebas. Att varje anställd istället för att betala skatt ska bära med sig 'sina' sociala avgifter och betala för sig där man är, eller inte alls, är en utveckling som kommer att få konsekvenser. Barnen har skolpeng, yrkesverksamma har anställningspeng och gamla har vårdpeng. Allt är rörligt. Köp där du är. Samhället som affär.
Gudrun Schyman