• Michelle Bachelet
Fria.Nu

Presidentvalens år inleds i Latinamerika

Under 2006 väljer halva Latinamerika statschefer. De största frågetecknena är kontinentens jättar: Brasilien och Mexiko.
2006 bjuder på en stafett valkampanjer över den latinamerikanska kontinenten.

Samtliga stora länder, med undantag för Argentina, samt några mindre stater håller presidentval under årets lopp.

Först ut är upplösningen på valet i Chile där regeringskandidaten Michelle Bachelet nådde 45 procent i första omgången. Hon ställs mot högerns Sebastián Piñera den 15 januari. Även om högern sammanlagt fick några procentenheter mer än Bachelet i första omgången lär hennes seger vara ohotad.

Ytterligare två säkra segrare är de sittande presidenterna Alvaro Uribe i Colombia och Hugo Chávez i Venezuela. Uribe valdes till president 2002 efter att ha lovat krafttag mot gerillarörelserna. Hans popularitet var och är så pass hög att han lyckats ändra grundlagen för att kunna bli omvald. Paradoxalt nog försöker Colombias regering i dag förhandla med gerillagrupperna för att säkra Uribes seger den 28 maj. Den tidigare kompromisslöse presidenten har lovat att avmilitarisera en kommun nära Cali i sydvästra Colombia för att förhandla med Farc-gerillan. Samtidigt har fredskommissionären Luis Restrepo inlett diskussioner med den näst största gerillan, ELN. Uribes mål är att utväxla fängslade gerillakrigare mot de politiker, militärer och poliser som hålls som gisslan av de väpnade grupperna. En fångutväxling skulle utan tvivel ge Alvaro Uribe ytterligare fyra år i presidentpalatset Casa Nariño.

I grannlandet Venezuela har oppositionspartierna praktiskt taget försvunnit. De ställde inte upp i förra månadens parlamentsval och manade till bojkott då de hävdade att president Hugo Chávez skulle fuska till sig segern. Valdeltagandet blev lågt, men inte mycket lägre än i de förra guvernörsvalen då oppositionen deltog men förlorade stort. Chávez kontrollerar i dag Högsta domstolen, parlamentet och nästan alla provinsregeringar. Trots att hans popularitet har minskat något kommer han säkerligen att få styra Venezuela fram till nästnästa presidentval 2012.

På stillahavskusten väljer Peru väljer ny president den 9 april. Högerkandidaten Lourdes Flores ligger bäst till i opinionsundersökningarna. Den före detta militären Ollanta Humalas popularitet har dock stigit blixtsnabbt och han är i dag tvåa. Han ledde ett kuppförsök mot Alberto Fujimori kort innan denne lämnade presidentposten under folkliga protester hösten 2000. Ollanta Humala är bror till den militär som gjorde revolt i Andahuaylas i början av 2005 och nu väntar på att ställas inför rätta. Ollanta Humala framställer sig som en nationell, progressiv ledare som säger sig beundra till exempel Bolivias blivande president Evo Morales.

I början av veckan bad Perus regering att få Alberto Fujimori utlämnad från Chile för att åtalas för brott mot de mänskliga rättigheterna och korruption. Fujimori sitter häktad i Chile sedan han anlände till Santiago för två månader sedan. Utlämningsprocessen kan dock ta över ett halvår, vilket skulle omöjliggöra Fujimoris eventuella deltagande i presidentvalet.

Den 2 juli kommer Latinamerikas vänster, Wall Street och Washington att vända blickarna mot Mexiko. Landet är USA:s näst största handelspartner och har regionens näst största ekonomi. Centervänstermannen Andrés Manuel López Obrador (känd som AMLO) är landets mest populära politiker. Han lämnade nyligen borgmästerskapet i huvudstaden Mexiko för att ägna sig åt presidentkampanjen. AMLO har tidigare haft en klar ledning i opinionsundersökningarna men nu tappat något. Även om López Obradors parti, PRD, utmålar sig som vänsteralternativet till Mexikos traditionella partier, PRI (centerhöger) och PAN (höger), har AMLO lovat att inte förändra makroekonomin om han blir näste inneboende i presidentpalatset Los Pinos. Det är dock möjligt att han skulle försöka stärka samarbetet med de progressiva regeringarna i Sydamerika.

Under den sittande högerpresidenten Vicente Fox mandat har Mexiko prioriterat relationerna med grannlandet USA.

I Sydamerikas jätte, Brasilien, är situationen svårbedömd. Lula da Silva, den före detta metallarbetaren som valdes till Brasiliens president 2002, har tappat mycket av den popularitet han åtnjöt när han svors in. Vänsterretoriken från valkampanjen förvandlades till en liberal ekonomisk politik men med en självständig utrikespolitik. Det senaste halvårets korruptionsskandaler som skakat Lulas parti har gett rivalen från 2002, socialdemokraternas José Serra, ett visst övertag i opinionsmätningarna.

De center-vänsterregeringar som kommit till makten i Latinamerika de senaste åren har fört en radikal retorik snarare än politik. Brasilien och Argentina har inte motsatt sig frihandelsavtalet ALCA av ideologiska skäl utan av praktiska, avtalet skulle krossa deras jordbruksexporter. De progressiva regeringar som eventuellt föds 2006 kommer förmodligen inte att bedriva vänsterpolitik på sina hemmaplaner men däremot prioritera det regionala samarbete som stärkts under början av 2000-talet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Hård valstrid i Venezuela

Hugo Chávez utmanas hårdare än på länge i morgondagens presidentval. Motkandidaten Henrique Capriles har lanserats som "till vänster om mitten" och tar sikte på regeringens ömma punkter: kriminalitet, korruptionen och stigande levnadsomkostnader.

Fria Tidningen

Kritiserad rådfrågning inleds

I morgon börjar Bolivias regering att rådfråga de boende i nationalparken Isiboro Sécure om de vill ha en motorväg till granne. Men regeringen får stark kritik för sitt agerande.

Fria Tidningen

Flyktingkris i Sudan

Den väpnade konflikten i södra Sudan har tvingat tusentals människor på flykt. Bedömare varnar för en ny svältkatastrof.

Fria Tidningen

Sargat Mexiko går till val

ANALYS Det tidigare statsbärande partiet PRI går mot seger i söndagens presidentval. Väljarna vill pröva nya alternativ efter det misslyckade kriget mot den organiserade brottsligheten de senaste sex åren.

Fria Tidningen

Paraguay pressas efter kupp

I fredags avsatte Paraguays senat presidenten Fernando Lugo. Nu hotar Lugos allierade i Sydamerika med repressalier mot Paraguay. Landet stoppas från regionala toppmöten och sanktioner kan införas.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu