Fördjupning


Mikael Silberstein
  • Rätten till en trygg ålderdom hotas av de osäkra anställningsformerna i äldreomsorgen. Rädslan att inte längre bli inringd av chefen kan göra det svår
Fria.Nu

Reservarmén: del 1.

Timanställning är den otryggaste formen av anställning. En "timmis" vet inte om lönen blir fem eller tolv tusen i månaden, har svårt att få lån och hyreskontrakt. Ofta vet de inte ens om de har jobb nästa dag. Osäkerheten och stressen leder till oro, psykisk nedstämdhet och sämre fysisk hälsa.
Ändå utnyttjas de flitigt inom äldreomsorgen i Uppsala, där 1400 personer är timanställda. Timanställningsprojektet som startade hösten år 2003 skulle ändra på det. Ett och ett halvt år senare har det inte fattats beslut om någon av de konkreta åtgärder flera andra kommuner infört, som arbetstidsmodeller och vikariepooler.
— Jag är oerhört besviken på att projektet inte blev klart för ett halvår sedan. Om det fullbordats hade kommunen sparat pengar och de äldre fått bättre vård, säger kommunalrådet, Jan Ask, s.

'Det blir aldrig någon riktig vila'

Alltid vardag för en timanställd

I vanliga fall får hon ut mellan 11 000 och 14 000 kronor efter skatt per månad.

- Men vissa månader kan det bli så lite som 8 000. Då är det inte lätt för mig som har tre barn och en hyra på över 6 000 kronor.

Zayd Gebrekidan bjuder på kaffe och hembakad blåbärskaka. Lägenheten i utkanten av Uppsala är lugn, ljus och välstädad och hennes tre barn är ute. Senare i eftermiddag ska Zayd Gebrekidan till jobbet. Hon är ensamstående och timanställd som undersköterska i äldreomsorgen.

- Mina barn gör ofta saker på egen hand och vi träffas inte så mycket. Men jag vill ju att de ska ha det bra och därför jobbar jag så mycket som möjligt, säger hon.

Zayd Gebrekidan har jobbat i äldreomsorgen sedan år 2000. Under den tiden har hon inte tagit semester en enda gång. Ibland är hon ledig enstaka dagar om det inte finns något jobb, men den fritiden förstörs ändå eftersom hon sitter hemma och väntar.

- Det blir aldrig någon riktig vila. Jag är ofta trött, men tvingar mig själv att inte tänka på det.

Vid köksbordet sitter också arbetskompisen Maria Lindvall, timanställd och ensamstående, med två barn hemma.

- Vissa veckor jobbar jag två dagar, andra heltid. På somrarna jobbar jag nästan dygnet runt när de ordinarie är på semester, säger hon.

Men det är inte bara på det sättet somrarna är jobbiga. Semesterersättningen kommer med lönen varje månad i stället för att tas ut i dagar. Zayd Gebrekidan och Maria Lindvall måste ta obetald semester om de ska få någon.

- Lönen för oss timanställda är så låg att semesterersättningen måste användas till löpande kostnader om jag ska klara mig varje månad, säger Maria Lindvall.

Hon berättar att hon kan bli avundsjuk på andra i affären, när de plockar varor i kundvagnen och hon inte har råd.

- Jag trodde aldrig att det skulle vara så här svårt att försörja sig som ensamstående mamma. Det känns inte roligt att be släktingar om ekonomisk hjälp i stort sett varje månad, men jag måste ju ha råd att köpa mjölk och strumpor åt mina barn. De som har det bra ställt förstår nog inte riktigt hur det är att vara i den här situationen.

Både Zayd Gebrekidan och Maria Lindvall är i 40-årsåldern och trivs egentligen bra inom äldreomsorgen. De berättar att det blir stressigt när de blir erbjudna jobb på morgonen och förväntas kunna komma direkt.

- Jag vill absolut inte säga nej, för då är jag rädd att de inte ringer mig nästa gång, säger Zayd Gebrekidan.

Förra sommaren blev Zayd Gebrekidan klar med sin undersköterskeutbildning, som hon gått parallellt med jobbet. Innan hon bestämde sig för att börja plugga peppade chefer och arbetskamrater henne. Utbildningen skulle öka chansen till ett fast heltidsjobb.

- Nu säger cheferna bara att de inte har pengar att anställa någon. Jag känner mig besviken, de hade ju lovat.

Ändå har hon sett flera få fasta heltidsjobb, som arbetat kortare tid än hon som timanställda.

- Jag tror det beror på att utbildade kostar mer per timme. Vissa anställer hellre unga outbildade, som inte är lika dyra.

Maria Lindvall är också hon skarp i sin kritik av äldreomsorgens chefers anställningspolitik.

- Jag har sett flera gånger att de tar in en vikarie och direkt när den personen börjar ställa krav tar de bort den och in med en ny. Så fort man säger ifrån genom att till exempel kräva högre lön, så åker man.

Men alla är inte timanställda mot sin vilja. Vissa har till och med själva valt bort ett fast jobb för att få ett friare liv. Eva Thalin, timanställt vårdbiträde på Karl-Johansgården i Svartbäcken, är en av dem.

- Det här är det bästa som hänt mig, jag kan själv bestämma mina arbetstider. Förut hade jag många kvällar i schemat, men nu kan ingen annan tala om för mig när jag måste jobba, säger hon.

- Men det skulle vara väldigt otryggt om jag inte haft en man. Som ensamstående behöver man tryggheten, det går inte annars. Det kan ju vara så att ingen blir sjuk och man inte får några timmar.

Lars-Erik Marklund är chef för vårdboendet Myrbergska och vill helst knyta till sig utbildad personal. Men han ser inte undersköterskekompetens som en nödvändighet för att jobba i äldreomsorgen.

- Det är viktigt att se till hur personer handskas med folk, det finns outbildade som gör ett bättre jobb än utbildade. Jag tar in väldigt många studenter och är positiv till att anlita dem som ersättare, säger han.

På demensboendet Oliven i Nyby upplevs de timanställda som duktiga och entusiastiska.

- Jobbet är så hårt att många slits ut. De timanställda kan ge allt medan vi fast anställda måste tänka på att orka jobba ända till pensionen, säger arbetsplatsombudet Karin Bennemo.

Nyligen fick Zayd Gebrekidan äntligen en fast deltidstjänst på ett av de äldreboenden där hon varit timanställd i flera år. Tjänsten kombinerar hon med att jobba som timanställd på tre andra arbetsplatser.

- Det känns lite tryggare och lugnare. Nu kan jag dessutom få några veckors semester i sommar för första gången på fem år. Men självklart vill jag hellre ha en fast heltidstjänst, säger hon.

Framåt eftermiddagen lämnar de båda vännerna lägenheten. Zayd Gebrekidan ska till jobbet, men Maria Lindvall har ledigt och ska passa på att träffa några vänner. På väg till bussen möter Zayd Gebrekidan sin dotter. De växlar några ord och bestämmer att de möts sent i kväll.

Fotnot: Maria Lindvall heter något annat. Av rädsla för att stöta sig med sin arbetsgivare vill hon inte lämna ut sitt riktiga namn. Ingen av kvinnorna vill framträda på bild.

Professor: 'Kommuner har en föråldrad kvinnosyn'

Timanställningar drabbar kvinnor, unga och invandrare hårdast

Kommunpolitiker har i över tio år sagt att de vill minska antalet timanställda, men inget händer. 600 000 svenskar saknar fasta jobb och betalar med ekonomiska svårigheter och sämre psykisk hälsa.

Timanställningar är en ideologisk fråga, enligt Gunnar Aronsson, professor på Arbetslivsinstitutet. Under nedskärningarna på 1990-talet var 'lösa förbindelser' fint och modernt, en del av det så kallade flexibla arbetslivet.

- Skillnaderna på jobbet blir allt större. Kärnan av fast anställda får trygghet, medan en reservarmé av timanställda sätts in som stötdämpare, säger Gunnar Aronsson.

Han menar att ledningen för företag och organisationer använder sin makt för att sprida osäkerhet bland tillfälligt anställda och underleverantörer. Genom att skapa en arbetsstyrka med en kärna som har långa kontrakt och en grupp av korttidsanställda som står utanför ökar ledningens flexibilitet, stabilitet och kontroll. Timanställningar är en fråga om jämställdhet.

- Man kan misstänka att kommuner har en föråldrad kvinnosyn, att kvinnor fortfarande betraktas som reservarbetskraft, utan behov av fast anställning eller möjlighet till heltid.

LO-rapporten “Anställningsformer och arbetstider 2005' har visat att ökningen av tillfälliga anställningar under 1990-talet var en bidragande orsak till att barnafödandet minskade kraftigt.

Gunnar Aronssons studier visar att det finns ett tydligt samband mellan tillfälliga anställningar, oro och psykisk nedstämdhet. Löst anställda tvingas ofta låna pengar och klarar inte av att betala sina räkningar. Speciellt tydligt är det hos de fattigaste.

Ett annat problem är att personalen i äldreomsorgen ofta känner att den inte räcker till. På akutsjukhus kan de anställda ha en jobbig dag, men när de går hem känner de ändå att de bidrar till att någon blir frisk.

- I äldreomsorgen ska äldre känna sig nöjda och när de inte blir det är jobbet psykiskt tyngre. Personalen har stora ambitioner och när de inte kan leva upp till dessa blir jobbet svårt att stå ut med, säger Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet

Timanställda och vikarier upplever störst risk för att deras ställning på jobbet ska försämras om de framför kritik. Var fjärde håller alltid eller för det mesta tillbaka kritik.

- Det är dåligt för individens hälsa att bita ihop och vara tyst. Arbetsplatserna missar även synpunkter från folk med “fräscha ögon', säger Gunnar Aronsson.

Han anser att kommunpolitikers löften om att minska antalet timanställda inte är mycket värda.

- De pratar om trygghet samtidigt som de inte gör något åt saken.

Stabilitet viktigt för äldre

De äldre känner sig osäkra av timanställda och får inte den vård de ska ha. Fast anställda ser omsorgen i ett längre perspektiv, anser Gun Östh, vårdbiträde och arbetsplatsombud vid Vaksala hemvård.

- Betydligt fler timanställda borde erbjudas fasta tjänster för de äldres skull. Nu är timanställda ofta unga och saknar utbildning. När fast anställda kommer in till en äldre känner de direkt av sinnesstämningen där, säger Gun Östh.

Marta Szebehely, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, menar att det blir otryggt när informationen om den egna situationen hela tiden måste upprepas.

- De flesta äldre vill ha en personlig omvårdnad. Får de hjälp av 20 personer är det svårt att bygga relationer med vårdarna.

Fler än fyra av tio som får hemhjälp i Uppsala anser att vårdbiträden alltid verkar ha 'så bråttom', enligt undersökningar.

- Det går att duscha en person på två minuter, men många gamla har behov av ett lugnare tempo. De kan uppfatta det som att en blixt sveper genom rummet, säger Marta Szebehely.

Speciellt viktigt med kontinuitet är det för dementa. När det är rörigt reagerar alzheimerpatienter med oro, ångest, börjar vandra och kanske till och med skrika.

- Det allra viktigaste i äldreomsorg är hög personaltäthet, god utbildning och ett lugnt bemötande, säger Christer Westerlund, Alzheimerföreningens ordförande.

Uppsala bryter mot kollektivavtalet

Låter timanställda få fasta tider i schemat

Cheferna för äldreboendet Örnen och hemvården i Gottsunda är två av flera som har fasta tider åt timanställda i schemat. Därmed bryter Uppsala mot kollektivavtalet med facket.

En timanställd får bara vara ersättare när en fast anställd är ledig eller i väntan på att någon ska rekryteras till en tjänst, enligt avtalet mellan kommunerna och fackföreningen Kommunal. Om en arbetsgivare, som i Uppsala, bryter mot kollektivavtalet kan facket kräva förhandlingar. Hjälper det inte kan de stämma arbetsgivaren till Arbetsdomstolen, som kan döma ut skadestånd.

Enhetscheferna ska hålla gällande avtal, anser äldreomsorgschef Johan Aulin.

- Men särskilda motiv kan ibland påkalla timanställda på fasta tider i schemat. Som att en chef vill ha kvar en timanställd, som inte önskar en tillsvidareanställning, säger han.

- På en del arbetsplatser händer det att chefer tar in timanställda på schemat under helgerna för att klara bemanningen, säger Vivi-Anne Kennbranth, ledare för timanställningsprojektet och ombudsman i Kommunal.

Just nu finns timanställda som även får fasta tider i schemat på vardagar. Det beror på tillfälliga lösningar när vissa avdelningar i äldreomsorgen lägger ner och andra bygger ut. Om timanställda fick fasta tjänster för att därefter sägas upp vore det orimligt, anser Kommunal. Därför har facket gått med på fasta tider i schemat för timanställda även under vardagar i några månader till.

Ana Perez, som är chef för hemvården i Gottsunda, låter flera schemalagda timanställda fylla luckor i schemat. Hon menar att framförallt studenter vill ha det så.

- Jag har till exempel en ung kille som inte vill ha fast tjänst. Han jobbar 40 procent och fungerar så bra att jag vill ha honom kvar.

På äldreboendet Örnen är det svårt få tag på personal till helgpass som bara varar några timmar.

- Det är därför jag ger dessa fasta pass till timanställda, säger chefen Lars-Erik Marklund.

Ska antalet timanställda på fasta tider i schemat minska på helger krävs att kommunen bildar större enheter där personalen samarbetar. Annars får den fasta personalen jobba varje helg, enligt Vivi-Anne Kennbranth.

- Cheferna accepterar ofta sådana lösningar. Men den fasta personalen vill veta vad den kan vinna på det, som till exempel mer trygghet eller bättre schema. Det har varit mycket mer timanställningar på helger tidigare, säger hon.

Tord Almlöv jobbar med arbetsrätt på Kommunal. Han menar att det är ett missbruk av kollektivavtalet att inte deltidsanställa personal när det finns ett känt jobb som måste utföras.

- Vårt stora problem är att timanställda sällan vågar prata med facket. Därför är det svårt att omvandla deras anställning till en fast tjänst. De är rädda för att arbetsgivaren ska sluta ringa in dem om de pratar med oss.

FAKTA/Timanställningar i Uppsala

* De anställda inom äldreomsorgen i Uppsala delas upp i tillsvidareanställda, visstidsanställda och timanställda. Timanställda är avlönade per timme och har ett schema som varar kortare än tre månader.

* Sedan början av 1990-talet har omkring 30 procent av vårdbiträden, undersköterskor och sjukvårdsbiträden haft tillfälliga anställningar. Av dessa är sex av tio timanställda.

* Antalet timanställda inom äldreomsorgen i Uppsala var i januari i år 1 441 personer. Deras sammanlagda arbetstid motsvarade 303 heltidsanställningar. Antalet visstidsanställda var 279 stycken.

* De fast anställda inom äldreomsorgen i Uppsala jobbar motsvarande 2 338 heltidsanställningar, enligt kommunens statistik.

* I Uppsala arbetar personalen i äldreomsorgen 60-70 procent av sin arbetstid. Resten går bort till sjukfrånvaro, semester och lagstadgad ledighet. Inom omsorgen arbetar många kvinnor och föräldraledigheten är

Fakta: 

FAKTA/Tillfälliga anställningar
* På femton år har de tillfälliga anställningarna ökat från drygt 400 000 år 1990 till omkring 600 000 förra året. Källa: SCB
* Tillfälliga anställningar omfattar alla anställningsformer som inte är fast anställning.
* Av de tillfälliga anställningarna liknar projektanställningar tillsvidareanställningar mest, sedan kommer provanställningar, vikariat, säsonganställningar och behovsanställningar.
* I fackförbundet Kommunal är fyra procent av medlemmarna behovsanställda. 1990 var siffran en procent.
* Inom äldreomsorgen kallas behovsanställning för timanställning.
* Ända sedan äldreomsorgen byggdes ut på 1970-talet har timanställningar förekommit, enligt arbetslivsforskaren Gunnar Aronsson.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Reservarmén

De osäkra anställningsformerna omfattar allt fler på arbetsmarknaden. Inom äldreomsorgen är timanställningarna många och det kostar: för arbetaren, för brukaren/vårdtagaren, för samhället och för företagen. På hemvården i Nyby försökte man komma tillrätta med ekonomiska problem genom att spara på personalen: varje anställd skulle klara 40 besök hos äldre per kväll. Arbetsbelastningen blev så hög att personalen grät på morgonen, berättar det fackliga arbetsplatsombudet Lena Gabrielsson i veckans avslutande del av SFT:s artikelserie:
  - Vi hann inte ens hålla de äldre i handen när de låg för döden.

© 2024 Fria.Nu