Sponsring allt större del av klubbens ekonomi | Fria.Nu
Fria.Nu

Sponsring allt större del av klubbens ekonomi

Gamla bilder från sjuttiotalet visar nästan alltid spelartröjor med enbart klubbmärke. Men det är sedan länge en svunnen epok för nostalgiker. I dag gäller det för klubbarna att klara ekonomin, vilket kan ta sig en hel del olika uttryck, när det gäller att få in sponsorpengar.

När fotbollslaget Enköpings SK hade sitt allsvenska år 2003, fick publiken på hemmamatcherna höra att hörnsparkarna presenterades av ett av Sveriges större bankföretag. Under tidigt nittiotal härjade det småländska husbyggarföretaget Team Boro i en storslagen men misslyckad satsning på att nå elitserien i ishockey. Efter två säsonger på gränsen gick laget i konkurs och fick börja om på botten av seriesystemet. I dag har både Kopparbergs bryggeri och Panos badkläder lag på elitnivå.

- Jag tror inte att vi kommer att få se något liknande Team Boro i den närmaste framtiden, säger Peter Gudmundson, vd på Svenska hockeyligan. Däremot syns ju i dag företagsnamnen på de nybyggda arenorna runt om i landet.

Bara i elitserien i ishockey finns sju tämligen nya arenor som bär en stor sponsors namn. Färjestad, Luleå, HV71, Linköping, Timrå, Luleå och Mora har fått trivsammare hallar till kostnad av just namnet på densamma. Men något liknande

förekommer inte inom fotbollen, kanske främst beroende på sporten ligger efter ishockeyn inom nybyggnationen.

- Dels det, och så är det ju ofta kommunerna som äger arenorna, och då blir det ju lite svårare med sådana affärer, säger Kjell Sahlström på Svenska fotbollförbundets ekonomiavdelning.

- Just exemplet att en stor sponsor får namnge arenan är en win-win-situation. Klubben får in pengar utan att behöva sälja ut klubbmärket, och företaget kan marknadsföra sig utan att ses som några som går in och målar om klubbdräkterna, säger Peter Gudmundson.

Just ommålning av klubbdräkterna var något som Färjestad gjorde när stadens kaffeproducent gick in med pengar. Lagets dräkter är gul-lila, medan klubbmärket fortfarande är grönt och vitt. Å andra sidan slipper laget reklam-collage på tröjorna i stil med bandyklubbarna.

Reklam och sponsring är i dag en av klubbarnas absolut viktigaste inkomstkällor. 1997 fick de fjorton klubbarna i fotbollsallsvenskan sammanlagt in 87 miljoner kronor, vilket motsvarade en femtedel av intäkterna. Förra säsongen var samma siffror 203 miljoner kronor och en tredjedel av klubbarnas totala intäkter, vilket var lika mycket som publikintäkterna.

- Det har ökat, men om det har nått ett tak vet jag inte. I Danmark lär sponsorsintäkterna vara ännu högre, säger Kjell Sahlström på Svenska fotbollförbundet. Sedan finns det ju naturligtvis ett samband mellan allsvenskans popularitet och exponering, gentemot olika sponsorers intresse.

Så länge som allsvenskan har höga publiksiffror och regelbundet syns i tv, kommer reklambiten av det resonemanget att vara en stor del av klubbarnas intäkter. Vad som händer efter årets säsong, där publiksnittet verkar vara på nedåtgående, återstår att se.

- Nu för tiden är det vanligare att föreningarna satsar på att ha flera stora sponsorer, för att sprida riskerna. Det är ju ingen klubb som vill hamna i den situationen att de ska omförhandla ett stort kontrakt med sin enda stora sponsor om det är en konjunkturnedgång och vikande intresse för fotbollen, säger Kjell Sahlström.

Oavsett hur klubbarna lägger upp sina avtal med sponsorer, så är tv-exponering en livsviktig del för att pengarna ska finnas. För elitlagen i ishockey och fotboll är detta knappast ett problem, då matcher sänds en eller flera gånger i veckan, och utöver detta ständigt finns med i sportnyheterna. Kämpigare är det för de mindre sporterna. Mindre i det avseendet att de sällan syns på tv.

Från Göteborgs representanter i volleybollens elitserie för damer kommer en talande historia. Laget hade bortamatch för två år sedan och ett tv-team var på plats. I sportnyheterna varade inslaget i lite över två minuter. Direkt när inslaget var slut ringde en av klubbens sponsorer upp för att berätta hur lycklig den var över att 'ha varit på tv'.

Fakta: 

Sponsring 1997 - 2004 fotbollsallsvenskan
År Totalt (mkr) Andel av klubbarnas totala intäkter
2004 203 31%
2003 194 32%
2002 174 29%
2001 159 23%
2000 122 23%
1999 102 22%
1998 94 21%
1997 87 21%
Källa: Svenska fotbollförbundet

Sponsring 1997 - 2004 fotbollsallsvenskan
År Totalt (mkr) Andel av klubbarnas totala intäkter
2004 203 31%
2003 194 32%
2002 174 29%
2001 159 23%
2000 122 23%
1999 102 22%
1998 94 21%
1997 87 21%
Källa: Svenska fotbollförbundet

Annons

Rekommenderade artiklar

Snedvridningen startar inne på redaktionerna

Förra veckan skrev GFT mycket om snedvriden rapportering kring damidrott, och damfotboll i synnerhet. En granskning av hur de stora sportredaktionerna i Sverige ser ut ger en förklaring. Bara tretton av hundra redaktionsmedlemmar är kvinnor.

150 000 kronor och ett Handslag senare

Förra veckan redovisade GFT hur de politiska partierna tycker och tänker i idrottsfrågor, något som retade upp Tito Rojas. Han hävdar att verkligheten ser helt annorlunda ut och att politikernas satsningar är dödfödda om de inte startar i de områden där de ska genomföras. Och även då är det svårt att driva dem.

Barn och unga i fokus för Göteborgspolitikerna

Med ett år kvar till allmänna val ställde GFT två frågor kring idrott till de politiska partierna i Göteborg. Inte oväntat talades det i första hand om barn- och ungdomsidrott, men också en utbyggnad av stadens idrottshallar verkar var populärt.

Göteborgsderbyt tappar folk

De riktigt stora publikfesterna med 40 000 på läktarna verkar vara ett minne blott. Tendensen är tydlig och klar inom fotbollen. Publiken minskar.

Hockey-idolerna ger tillåtelse att snusa

Världsmästerskapen pågår som bäst i Österrike, och unga spelare här hemma följer sina idoler. Men det är mer än idolernas verk på isen som ungdomarna tar efter. En avhandling från Sahlgrenska universitssjukhuset visar att snusandet hos unga ishockeyspelare bland annat har sin grund i vad spelarna i Tre kronor gör.

© 2020 Fria.Nu