De internationella mediernas bevakning av de tragiska dödsskjutningarna i Red Lake High School i Minnesota är som vanligt en kapplöpning i detaljer. Vem har sett vad och exakt hur kändes det när förövaren tittade sina offer i ögonen en sista gång. Ett par dygn efter händelsen har ännu ingen av de stora medierna gett sig in i debatten om kärnfrågan - tillgången på vapen och frågan varför.

Att en femtonåring utan problem kan få tag i vapen i USA vet vi vid det här laget. Att det är ett problem råder det däremot inte lika stor konsensus kring. 'Vapen dödar inte - det gör människor', säger National Rifle Association, NRAs, talesman Charlton Heston insiktsfullt till Michael Moore i en legendarisk intervju. Men vi kommer inte ifrån det faktum att vapnen onekligen hjälper till.

'Våld i skolor är 23 gånger troligare att inte innefatta vapen', skriver NRA på sin hemsida och tycker sig därmed ha löst problemet med att bli anklagade för att bidra till det ökade våldet i skolorna. Det är inte utan att jag hade velat lyssna till deras resonemang när de bestämde att det var en bra sak att ha på sin hemsida. För våld i skolor är ett enormt problem. Våld beror ofta på strukturella problem som fattigdom, diskriminering och segregation. Problem som går att göra något åt, men som kräver åtgärder och attitydförändringar i samhället över tid.

Våld med vapen i skolan borde det däremot inte ens finnas statistik på. För femtonåringar ska inte kunna ta med skarpladdade vapen till skolan. De ska inte ha sett ett vapen i verkligheten. Men det har de flesta i USA i dag - i ett samhälle som bygger på rädsla för grannar och stor medvetenhet om att man måste skydda sig själv. Tillgängligheten till vapen har inte bara försett vapenindustrin med nya snygga kostymer utan även blivit något många ser som en grundläggande rättighet. Rättigheten att försvara sig. Rättigheten till trygghet. Och med George W Bush vägran att förnya den lag som Clinton skrev under - att privatpersoner inte får lov att köpa tyngre vapen för att ha hemma - så är det nu fritt fram att ha en AK-4 under kudden. För maximal trygghet.

Det är obegripligt för de flesta av oss hur detta kan hända. Det är obegripligt att se ett barn framför sig som hanterar en dödsmaskin med samma lätthet som han hanterar sin cykel. Men det obegripliga gör det inte mindre verkligt.

Tio människor dog i det fattiga indianreservatet Red Lake i måndags. På grund av en ung man som gillade Hitler om man ska tro media. En rapport från utbildningsministeriet i Minnesota som nyligen publicerades på Red Lake Net news visar att 80 procent av skolans elever lever i absolut fattigdom. Är det oviktigt för sammanhanget? Hade detta hänt om dessa totalt segregerade människor hade getts en rimlig möjlighet att försörja sig och det inte fanns några vapen till hands?

Vilka motiv och tankar pojken på Red Lake High School hade när han bestämde sig för att skjuta sig själv, sin morfar och hans partner samt några skolkamrater vet vi inte. Men vi vet att samhället i denna maktfullkomlighetens lustgård av skräckpropaganda, där våld bekämpas med våld och mord med dödsstraff, försåg honom med möjligheterna.