• Gezaie Kidane och Roden Bergenstein är två av Göteborgs närradioentusiaster.
Göteborgs Fria

Åsiktsradio med möjligheter

Har du en ideell förening med minst två ledamöter och ett sändningstillstånd är det fritt fram att sända radio i Göteborg. Tillgängligheten är en av åsiktsradions fundament, men nu börjar röster höjas om att närradion kanske är lite väl lättillgänglig.

- Vi kan här och nu under detta samtalet på telefon starta en ideell förening med oss två som ledamöter och ha ett snabbt årsmöte och sedan börja sända radio. Vill inte någon av närradioföreningarna ha med oss kan vi köpa en egen sändare och sätta igång. Det finns ingenting som kontrollerar vad som går ut såsom radiolagen ser ut i dag, menar Christer Hederström, medierådgivare och tidigare sakkunnig till kulturdepartementet i dessa frågor.

Hederström lämnade i september 2004 in en utredning om de framtida förutsättningarna för icke-kommersiell radio och tv till kulturdepartementet. Han är inte omedveten om att hans åsikter är kontroversiella. Närradions själva tanke är att öppna upp för fler röster och bredda den offentliga debatten, inte reglera den. Men dagens bristande lagstiftning går ut över radion själv menar han.

- Bonnier startade till exempel 90 ideella föreningar med olika namn i Skåne en gång för att komma åt tre närradiofrekvenser. Resultatet blev att det inte fanns plats för alla och mindre föreningar fick inte den plats de borde fått. Då är det något fel i lagstiftningen.

Han menar att en ändring i radiolagstiftningen är nödvändig för att bredden i närradion ska säkras i framtiden.

- Varje kommun borde ges ett enda tillstånd för en sändningsorganisation som ska kräva en bred demokratisk förankring i kommunen, och med tydliga stadgar. Då skulle alla vara tvungna att samarbeta, säger han

När närradion startades 1979 var tanken att bredda utbudet genom att ha en organisationsradio. En kanal där fler kunde komma till tals men inte minst en möjlighet att spräcka Sveriges Radios monopol. Förutom att det blev en språngbräda till

dagens kommersiella radio etablerades närradion i Göteborg relativt snabbt som en kanal för framför allt stadens kyrkor. Kyrkorna hörs fortfarande men de är inte längre dominerande. Närradion har utvecklats till ett starkt forum för stadens alla invandrarföreningar. Men att säga att det är jämnt fördelat över nationaliteterna vore att överdriva.

- De flesta av våra medlemmar är invandrarföreningar, och det är jättebra. Svenskar har lättare att söka information i samhället själva, säger Roden Bergenstein som är kanslichef för Göteborgs närradioförening, GNF.

GNF är en av tre närradioföreningar i Göteborg. De fungerar som paraplyorganisation och har tillsammans med Angered-Bergums närradioförening och Mångkulturella närradio- och tv-föreningen, MNF, cirka 90 aktiva ideella organisationer som medlemmar. Av dessa är två tredjedelar invandrarföreningar och 40 av dem är iranska föreningar. Problemet är inte att det är just iranska föreningar utan att det det blir för stor övervikt åt ett håll.

- Frekvenserna 100,2 och 102,6 är nästan bara iransk radio. Vissa har genom reklamförsäljning fått detta som en försörjning och det är ju bra men kanske inte riktigt meningen, menar Bergenstein.

GNF och många andra av landets föreningar ingår i Närradions riksorganisation, NRO. Då har man förbundit sig att inte bara följa radio-

lagen utan även att sända radio enligt de pressetiska reglerna. I Göteborg är det dock bara GNF som arbetar efter de pressetiska reglerna.

Tanken kring det offentliga rummet är inte självklar och när inga

regler finns och alla ska få komma till tals händer det ibland att saker och ting sägs som andra tycker är upprörande eller som är rent lagvidrigt. Under 2004 och hittills i år anmäldes 15 fall i Sverige till Justitiekanslern. Sju av dem är fall i Göteborg och samtliga gäller förtal.

- De mest extrema åsikterna i Göteborg drivs förmodligen av ett par kyrkosamfund. De har ett tydligt mål med sina sändningar, nämligen att värva medlemmar. De flesta andra är mer informationskanaler, menar Bergenstein.

- Så många som möjligt ska naturligtvis få höras men platsen i etern måste komma med ett ansvar. Om närradion i Sverige blir en tummelplats för till exempel högerextrema röster och privata entreprenörer så utarmas närradions

trovärdighet som forum, säger Christer Hederström.

Därför, menar han, borde det krävas ett tätare samarbete där föreningarna tillsammans får bestämma vilka som ska få höras och dela ut sändningstillfällen rättvist mellan föreningarna i relation till helheten och inte bara vilka som är flest. Alla ska få höras i närradion. Det är fundamentet i dess ursprungliga tanke. En expansiv åsiktsradio med vissa begränsningar och många möjligheter.

Fakta: 

Närradio i Göteborg
2004 sände cirka 90 ideella föreningar 19 000 timmar radio från Göteborgs 30 studior. Varje dag sänds över 50 timmar närradio över Göteborgs fem frekvenser. Det är mer än någon annanstans i Sverige.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Nej till amnesti för ensamkommande

På onsdagseftermiddagen röstade riksdagen nej till Vänsterpartiets motion om amnesti för ensamkommande. Ett väntat resultat men frågan har fått stor uppmärksamhet och stort stöd från civilsamhället.

Fria Tidningen

”Beslutet får inte bort ungarna från gatan”

Regeringen avsätter 360 miljoner kronor till organisationer som arbetar med hemlösa ungdomar och psykisk ohälsa. Men flera av organisationerna jobbar inte främst med hemlöshet – och de som gör det har inte fått några pengar alls.

Fria Tidningen

S-ledare i Göteborg anmäls för förtal

Debattörerna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil polisanmäler kommunstyrelses ordförande Ann-Sofie Hermansson (S) för förtal efter att hon pekat ut dem som extremister.

Fria Tidningen

Rika misstänks sällan för narkotikabruk

Ungdomar i rika stadsdelar i Stockholm misstänks sällan för narkotikabruk medan de i fattigare misstänks ofta. Rapporteringen kring användningen är den motsatta, visar nya siffror från BRÅ.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu