• De borgerliga ledamöterna i Göteborgs fattigaste områden bor på annat håll
Göteborgs Fria

Makthavarna flyr stadens fattiga områden

Borgerliga politiker bor långt från människorna de bestämmer över.
- Om man ska genomföra någon neddragning på en skola och grannen är rektor eller lärare där, då kan man ju bli påverkad, säger moderaten Kristina Tharing.

Sedan slutet av 1980-talet är Göteborgs stad indelad i stadsdelsnämnder. I var och en av de 21 nämnderna sitter 17 politiker och beslutar om viktiga områden som skola, social omsorg och fritidsverksamhet. Men många av stadens drygt 350 SDN-politiker bor inte i stadsdelen som de bestämmer över, visar en undersökning som GFT har gjort. Speciellt gäller det här de borgerliga politikerna, och i synnerhet moderaterna.

I Bergsjön, Lärjedalen, Gunnared och Biskopsgården, där medelinkomsten är lägst i Göteborg, är moderaterna representerade med totalt 15 nämndledamöter. Bara 5 av dem bor i den stadsdel de bestämmer över.

För det borgerliga blocket som helhet gäller att 60 procent av politikerna bor utanför 'sin' stadsdel i de här fyra områdena. Av socialdemokraterna och vänsterpartisterna är motsvarande andel 10 procent, och av de fyra miljöpartisterna i området är det en som bor utanför sin stadsdelsnämnd.

Kristina Tharing är moderat vice ordförande i Backa, där hon också bor. Hon tycker inte att det spelar någon större roll om man bor utanför den stadsdel som man bestämmer över eftersom en stadsdelsnämnspolitiker ska ta ansvaret för skolan i hela Göteborg. Kontakt med invånarna i stadsdelen kan man ha ändå.

- Som politiker är det ju min förbaskade plikt att prata med föräldrarna till barnen i skolan jag beslutar om, så det är ingen katastrof om jag inte bor i området.

Moderaterna är det parti vars politiker i högst utsträckning bor i andra stadsdelar än de verkar i. Det gäller inte bara de fattigaste stadsdelarna. 42 procent av partiets samtliga 78 SDN-ledamöter måste korsa minst en stadsdelsgräns för att komma till sina sammanträden. Motsvarande siffra är omkring 16 procent för de röda och gröna partierna.

- Det beror nog på att vi går mer efter kompetens när vi utser ledamöter, säger moderaternas Kristina Tharing. Vi strävar förstås efter att hitta ledamöter som bor i stadsdelen. Våra lokalföreningar har mycket att säga till om när vi nominerar folk och de lyfter ju ofta fram folk som bor i stadsdelen. Men jag skulle ju inte vilja bli vald bara för att jag har rätt postnummer, utan man måste ju gå efter kompetens, säger hon.

Hon tycker att ett krav på att man ska bo i den stadsdel man bestämmer över skulle hindra duktiga politiker från att komma fram.

- Man kan ju ha många bra företrädare i en stadsdel och då vill man ju ge dem bra uppdrag. Då är det ju synd om man inte kan det bara för att de bor i fel stadsdel, säger hon.

Linus Waltersson sitter i Bergsjöns stadsdelsnämnd för miljöpartiet. Han bor inte i den stadsdelen längre men gjorde det när mandatperioden började, och tycker att det är en fördel att bo i området.

- Det är lättare om man har människor omkring sig som kan påminna en om vad som pågår. Det är ju alltid en fördel, inte bara för politikerna utan för alla inom förvaltningen.

Waltersson tycker att det är fel att kalla systemet med stadsdelsnämnder för ett demokratiprojekt.

- Makten har inte decentraliserats, så det är bara löjligt att snacka om lokalinflytande. Ledamöterna sitter på partiernas mandat, inte

folkets. Det är ju ingen som hade röstat på någon som bodde utanför stadsdelen om man fick välja ledamöterna i sin stadsdelsnämnd, säger han.

Fakta: 

Nämnd och förvaltning
* Göteborg har 21 stadsdelsnämnder, SDN. I varje nämnd sitter 17 politiker. Hur invånarna i stadsdelen har röstat påverkar inte sammansättningen av politiker i respektive SDN. Mandatfördelningen motsvarar i stället de politiska förhållandena i kommunfullmäktige.
* Under varje nämnd finns en förvaltning, SDF. Den högsta chefen i förvaltningen kallas för stadsdelschef eller SDF-chef. Tjänstemännen är inte politiskt tillsatta.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"Ledarsidor stöder regeringen med 800 miljoner"

Värdet av den PR som regeringspartierna får på ledarsidor i borgerlig media kan uppskattas till minst 800 miljoner kronor om året, menar Sven Elander som har publicerat en uträkning på sin blogg.

Fria Tidningen

När blev det förbjudet att tänka efter?

”Oskyldig tills motsatsen bevisats”, brukar det heta både inom juridiken och pressetiken. Men när den anklagade är en världskändis gäller tydligen inte det.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu