Fria.Nu

FN stoppar avvisning

Parvin Solimanpour har varit inlåst på Kronobergshäktet i två månader och tjugo dagar. Men den 14 december bestämde Utlänningsnämnden att hon inte ska vara inlåst längre. Parvins advokat, Katarina Areskoug har kämpat hårt. FNs kommission för mänskliga rättigheter har sagt att Sverige har en mycket dålig asylpolitik. Men mest har Parvin själv kämpat.

Äntligen kunde Parvin Solimanpour och hennes syster Sidege krama om varandra igen. De var så glada så att de grät. SF har följt Parvins kamp för uppehållstillstånd. Vi var med och mötte henne utanför Kronobergshäktet, tillsammans med hennes syster och Anita Dorazio, ordförande i Asylkommittén.

- Äntligen får min syster komma ut i friheten. Det är så skönt. Jag kan inte beskriva det med ord, säger Sidege.

- Det här var den bästa julklapp jag kunde ha fått. Men det är inte klokt att låsa in en livrädd kvinna. Hon vill bara slippa bli torterad och dödad, säger Anita Dorazio.

Parvin själv vågade inte tro att det var sant.

- Jag fick ett papper med beslutet på. Men jag förstod inte. Jag frågade en polisman. Han sa att jag skulle göra mig klar att släppas ut.

Då började hon hoppa, skrika, skratta och kasta saker omkring sig.

- Jag tappade kontrollen. All spänning släppte. All rädsla rann av mig, säger hon.

Parvin har varit inlåst sedan den 13 september. Hon har försökt ta sitt liv flera gånger. Hon har märken på handlederna efter glasbitar och plastbitar. Svensk polis har försökt avvisa henne tre gånger. Men de har inte lyckats. Parvin skrek och grät. Hon tog av sig kläderna. Hon bad att få stanna. Poliserna band henne och lyfte upp henne på planet. Men piloterna vägrade köra henne.

Parvins advokat, Katarina Areskoug, har arbetat hårt. Parvin hade flera läkarintyg på att hon har upplevt hemska saker i Iran. Men Utlänningsnämnden sa att hon inte hade asylskäl.

- Det är inte klokt. Irans regering vet att hon är på väg. Vi har bevis på det, säger Katarina.

I Iran tvingades Parvin se på när hennes man dödades. Hon flydde till Sverige med två av deras tre söner. En son sitter i fängelse. Han är dömd till 15 år i fängelse. Han har suttit där i fem år. Parvins dotter är också kvar i Iran. Hon varnar mamman för att återvända. Parvins söner har inte heller fått asyl i Sverige. En son gömmer sig i Sverige. Den andre sitter i fängelse i Grekland. Han flydde för att han trodde att det skulle hjälpa hans mamma.

Utlänningsnämnden har bestämt att de inte ska avvisa Parvin just nu. Det beror på att FNs kommission för mänskliga rättigheter sa att de gjorde fel. Parvin har inte fått uppehållstillstånd, men chansen är större nu.

Man vet inte vad som händer i framtiden. Men här och nu verkar lyckan vara för evigt. Parvin och hennes syster åker hem. De ska ha fest. Och äntligen ska Parvin få sova.

- I natt ska jag sova för första gången på månader, säger hon och ler.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

'Statlig tystnad bidrar till hedersvåld'

Med starka tal från människor som själva upplevt hedersförtryck lyftes en konferens vars huvudsyfte var att uppmärksamma samhället om orsakerna till hedersrelaterat våld.

Asylgrupper kartlägger sjuka flyktingbarn

I onsdags bordlade riksdagen frågan om hjälp till sjuka och apatiska flyktingbarn i Sverige. Anita Dorazio, ordförande i Asylkommittén, och Kimia Pazoki, ordförande för Iranska flyktingrådet, arbetar nu med att ta fram en enkät som ska omfatta alla sjuka flyktingbarn. Målet är att barnen ska få uppehållstillstånd.

Stockholms Fria

Staten lägger ansvaret för flyktingbarn på frivilliga

Sjuka och apatiska flyktingbarn i Sverige prioriteras inte. I går bordlade riksdagen frågan om hjälp till barnen. Anita Dorazio, ordförande i Asylkommittén och Kimia Pazoki, ordförande för Iranska flyktingrådet, tar nu fram en enkät som ska omfatta alla sjuka flyktingbarn. Syftet är att barnen ska få uppehållstillstånd.

Dyrt med bostad på Stiftelsen hotellhem

En liten enrummare hos Stiftelsen hotellhem kostar mellan

3 500 och 4 500 kronor i månaden. Det är alldeles för dyrt, menar de flesta av dem som bott på ett hotellhem mer än två år.

Stockholms Fria

Hur ska barn i flyktingfamiljer kunna lita på Sverige?

Ingen tänker på barnen när man avvisar deras släktingar. Marti har varit orolig för sin moster varje dag i fyra år. Han är ledsen och har svårt att koncentrera sig i skolan. Hans mamma försöker förklara, men ingen lyssnar.

© 2024 Fria.Nu