• Få går frivilligt till Malmös Arbets- och utvecklingscenter, där runt 7 000 malmöbor är inskrivna. Socialdemokraterna kallar projektet ”en viktig plat
Fria.Nu

Hårdare tag mot arbetslösa i Malmö

Mediebevakningen och debatten kring Malmösocialdemokraternas program Välfärd för alla har nästan helt varit koncentrerad kring förslaget att lokalt avskaffa EBO, det blygsamma bidrag asylsökande kan få till eget boende. Men det finns fler kontroversiella ingredienser i programmet. En av dem är synen på arbetslöshet och vad som bör göras åt den.

På en föreläsning den 5 november under seminariehelgen Vår makt karaktäriserade vänsterpartiets Paula Mulinari Välfärd för alla som ett nyliberalt pilotprojekt.

- I programförklaringen har det försvunnit att vi lever i ett klassamhälle. Resonemanget är att om problemen syns i Rosengård, Fosie och Hyllie, så måste det vara något fel på människorna som bor där.

Vid en genomläsning av dokumentet är det påfallande hur ointresserade författarna tycks ha varit av strukturella samhällsproblem. I ett stycke noterar man att andelen utlandsfödda bland Malmö stads anställda bara är 17 procent, trots att andelen av kommuninvånarna är 24 procent, men konstaterandet följs inte av någon analys av orsakerna.

På annan plats i texten hävdas det tvärtom att "Malmö är en föregångare i Sverige i arbetet med att bekämpa diskriminering" - ett påstående som man varken belägger eller utvecklar mer i detalj.

Under punkten Grundläggande förutsättningar sägs det: "[Sedan 1990] har de strukturella förändringarna på arbetsmarknaden såväl inom privat som offentlig sektor varit mycket omfattande." Ett ganska försiktigt sätt att uttrycka, att efterfrågan på arbetskraft rasat och arbetslösheten mångdubblats.

Till dessa "strukturella förändringar" återkommer man aldrig, fokus ligger på de arbetslösa individerna. Problemet formuleras som "beroende av bidrag" och det sägs att "Arbetslinjen är ledstjärnan för insatserna inom Välfärd För Alla.", vilket innebär "ökat fokus på individens aktiva medverkan/.../ i åtgärder som kortar vägen till egen försörjning", att passivitet ersätts med aktivitet och att "de som erhåller bidrag för sin försörjning skall under bidragstiden förväntas kunna utföra olika arbetsuppgifter".

Hur omsätts då dessa skrivningar i praktiken? Under seminariet Är du arbetsam, lilla vän?, som hölls den 7 november och som behandlade de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i staden, hördes många upprörda vittnesmål från arbetslösa och före detta arbetslösa i publiken.

Ett särskilt inslag i Malmös arbetsmarknadspolitik är ett så kallat Arbets- och utvecklingscenter, AUC, som finns i Rosengård, Fosie, Hyllie och Södra Innerstaden. I Välfärd för alla kallas de för "en viktig plattform". Organisatoriskt utgör de ett samarbete mellan socialförvaltning, arbetsförmedling och försäkringskassa.

Rent fysiskt utgörs de av lokaler med datorer, där den arbetslöse stämplar in och ut genom att ange sitt personnummer i receptionen. Han eller hon förväntas tillbringa två timmar där, tre till fem dagar per vecka, om inte rätten till ersättning ska ifrågasättas. Runt 7 000 personer i Malmö är inskrivna på något av de fyra centren. Ines Mihic har gått till Södra Innerstadens AUC i fem veckor, men har bara fått träffa sin handläggare en gång.

- Jag hoppades på hjälp att hitta jobb, men hon sa bara "leta på internet". Personalen bara kontrollerar och skrämmer de arbetslösa. De säger att man ska se arbetssökandet som ett jobb, och påpekar att datasystemet är sammankopplat med socialens så att socialsekreteraren direkt kan se vilka anmärkningar ens AUC-handläggare har på en.

Jag besöker Södra Innerstadens AUC tillsammans med David Levin, som gått där sedan i slutet av mars. I lokalen vistas 60-70 arbetssökande, oräknat de som sitter i möten med sina handläggare. För dem finns 18 uppkopplade datorer, 1 ouppkopplad dator, 8 klienter kopplade till en server, 3 Platsbanken-terminaler och 1 telefon. Det är ont även om sittplatser och en del måste vänta stående.

- Av alla jag talat med här har jag bara träffat en som går hit frivilligt, alla andra har sett det som ett straff, säger David Levin. Jag gör aldrig något viktigt här, det är omöjligt att koncentrera sig med surret, värmen och den dåliga luften. Min handledare var ovanligt ärlig, han sa rakt ut att "det här är inte till för att hjälpa er, utan för att skrämma er".

Alf Merlöv, chef för Integration och arbetsmarknad, myndigheten som hanterar AUC, menar att centren ska ses som ett erbjudande till grupper som står långt från arbetsmarknaden, ett erbjudande som det är frivilligt att acceptera eller inte.

Men om en arbetslös avvisar "erbjudandet", riskerar han inte då att förlora sin ersättning? Kan man tala om frivillighet i så fall?

- Det beror på vad man menar med frivillighet. Om man menar att försörja sig på bidrag utan att försöka hitta en väg till egen försörjning, så har vi inte sådan frivillighet enligt lag. Om en individ inte vill använda AUC och inte har någon annan idé om vad han vill göra, är det upp till arbetsförmedlaren eller socialsekreteraren att avgöra om ersättningsrätten ska ifrågasättas.

Enligt Alf Merlöv görs en individuell prövning av varje arbetssökande om ifall denne ska erbjudas plats på AUC. Men Karin Wernerheim, handläggare eller "coach" på AUC Södra Innerstaden, säger att urvalsprocessen är enklare än så:

- De som får försörjningsstöd placeras rutinmässigt här. De som kommer via arbetsförmedlingen placeras här om de har invandrarbakgrund, det vill säga födda utomlands eller har minst en förälder född utomlands.

Andra åtgärder mot arbetslösheten som diskuteras i s-programmet är att skapa en marknad för hushållsnära tjänster, "nya anställningsformer", arbetsplatsförlagd utbildning och 1 000 nya praktikplatser vardera i privat och offentlig sektor.

Juha Jurvanen har god insyn i den typen av verksamheter. Han är vänsterpartistisk kommunpolitiker och arbetar med flyktingintroduktion på Hyllie AUC.

- Kommunen använder sig ofta av egendomliga anställningsformer, som att ge 200 arbetslösa i Rosengård arbeten utan anställningstrygghet, med en lön som bara ligger 1 500-2 000 kronor över socialbidragsnormen.

- Man talar om att använda social-bidragstagare för att öka antalet vuxna i skolorna, i stället för att återanställa personal som tidigare sparkats. Både kommunala och privata verksamheter kan beställa praktikanter utan kontroll på hur de utnyttjas.

Ines Mihic håller med.

- På AUC försöker de direkt få ut en på praktikplatser. Det har hänt att folk sökt jobb på ett företag, men företaget har vänt sig till AUC och fått dem placerade där som praktikanter. Samma företag kan ta emot nya praktikanter och behöver aldrig anställa någon. Det handlar bara om gratis arbetskraft.

Fakta: 

Fotnot:
Den 23 november hålls ett möte på Café Glassfabriken i Malmö för att diskutera ett motstånd mot Välfärd för alla i allmänhet och arbetsmarknads-åtgärderna i synnerhet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu