Veckans ord: divan, jasmin, nargileh, talk | Fria.Nu
  • En gammal bild från slutet av 1800-talet som föreställer rökare som använder nargileh. Bevarad i Istanbul.
Stockholms Fria

Veckans ord: divan, jasmin, nargileh, talk

Jag har på senare tid fått förfrågningar om en hel del ord - av allt att döma utan inbördes röd tråd. Vid närmare eftertanke visar det sig att de mest intressanta har ett gemensamt persiskt ursprung. Eftersom ingenting går upp mot lite språkligheter för att återföra hjärnan från sommarens softande och degande till livets allvar, tänker jag dela med mig av dessa ord till SFTs trogna läsekrets. Alfabetiskt utgör de dagens skörd.

VECKANS ORD: Persiska spår

Divan (förr även stavad med w) har sitt ursprung i persiska diwan - vars rot är dib"r "skrivare" - med följande betydelser: persisk eller arabisk diktsamling, praktrum, register, räkenskapsböcker över statshushållning, skrivrum, statsråd, vilsoffa, ämbetsrum eller ämbetsverk. Ordet nådde arabiskan med betydelsen tullbyrå, skattbyrå. Det lånades sedan turkiskan i samband med arabernas religiösa och politiska erövringar.

Divan uppmärksammades först i Europa med den arabisk/turkiska betydelsen "kronrådet" i Osmanska riket eller praktrum. Att det även blev benämningen på en möbel beror på att turkiska praktrum (divaner) ofta hade sådana vilsoffor längs väggarna. De var långa, låga, helstoppade, utan vare sig synligt trä eller karmar. I stället för ryggstöd användes lösa dynor. I mitten av 1790-talet nådde möbeln Sverige via Frankrike.

Ordet har även använts på svenska i betydelsen en diktsamling som utmärks av orientaliska motiv med den persiske poeten Hafiz Diwan som förebild, ursprungligen spritt i väst genom Goethes West-Östlicher Diwan. Det mest kända svenska exemplet är Ekelöfs Diwan över Fursten av Emgión (1965).

Divansbord var benämningen på ett elegant soffbord under 1800-talet. Skivan, som uppbars av en mittpelarfot, var vanligen oval eller rund. Termen lanserades under empiren, då soffgruppen kom på modet.

Jasmin har använts på svenska sedan mitten på 1600-talet, ibland i formen jesmin, för att beteckna en typ av (prydnads)buske, tillhörande olivväxternas familj, med klasar av syrénliknande, gula eller vita, ofta starkt väldoftande blommor. De används bl a till parfymframställning eller för att smaksätta te. Några arter har även använts inom folkmedicin. Varianten schersmin - där ett sekundärt r har inkräktat - är egentligen en annan växtart.

Ordet kom till svenskan av franska jasmin, av latin jasminum, till grekiska iasme, som även avsåg väldoftande olja, via arabiska jas(a)min, av persiska jasam/jasmin/ jasman med samma betydelse.

Nargile(h), även nargila och argileh, den österländska, särskilt turkiska, vattenpipan, är egentligen ett persiskt ord för kokosnöt. Benämningen kan spåras tillbaka till faktumet att en nargileh är så konstruerad att röken innan den avnjuts, leds genom ett kärl, förr kokosnötskal, numera av glas, med vatten för att avkylas. Vattenpipan har sitt ursprung i Indien och kom därifrån till Persien, Turkiet och övriga Mellanöstern. Ordet är troligen belagt på 1800-talet eller tidigare. Inför 2004 önskar Tidningen Arbetarens redaktion något idylliskt: Olivlundarna står där de en gång stod. Barnen springer ur husen. I nästa stund har också alla bosättningar i hela Palestina och alla militärbaser i Irak försvunnit i ett svart schakt, människorna dansar dabke-dans, röker nargila och älskar i det varma skenet från Klippmoskéns kupol. (Andreas Malm, Arbetaren nr 51-52, 2003 ).

Talk, den vitaktiga, mjuka mineralen, som i finmalen form sedan länge har använts till hudvårdspuder, särskilt mot utdunstningar från olika kroppsdelar, samt som smörj- och polermedel, lånades till svenska på 1600-talet. Ordet kom via tyska Talk, av engelska talc över medeltidslatin talcum av arabiska tal(a)q, som i sin tur kommer från persiska talk.

Annons

Rekommenderade artiklar

En ordbiff som inte passar Lindström

Jag inleder dagens artikel med ett par invändningar mot Fredriks Lindströms Världens Dåligaste språk. Jag har nämligen tillbringat några timmar att bläddra igenom de ofta ytliga, självklara sidorna. På sidan 37 ger han en kort lista av ord som han kallar för 'ljudmålande'. Där inkluderar han två exempel - konkarongen och momangen - vars ursprung och mening är allt annat än bara ljudmässiga.

Stockholms Fria

Några läckerheter österifrån

Dagens ord: nasi goreng, kaviar, marsipan. Det våras för en hel del just nu. Men knappast för något samförstånd mellan öst och väst. Så, jag drar mitt strå till stacken genom att som vanligt välja ett axplock österländska lånord från de etymologiska förfrågningar som jag har fått på senare tid. (Fortsätt gärna att mejla mig era funderingar.) Dagens potpurri är en sällsynt blandning: nasi goreng med kaviar och marsipan som dessert.

Stockholms Fria

En utflykt i Mittens rike

I dag vandrar vi in i Mittens rike - och ut igen för att hämta en i min förra artikel utlovad cappuccino.

Ända sedan 1600-talets början kastade Europa, inte minst Sverige, alltmer lystna blickar mot Kina, avundsjuka på dess lukrativa och högst hemliga silkesindustri, som hade bedrivits sedan ungefär 4000 f Kr. Inget annat att göra än att efterapa företeelsen. Under inflytande av en merkantilistisk näringspolitik anlades under det sena 1600- och 1700-talet

sidenfabriker i många europeiska länder.

Stockholms Fria

Ett sommaräventyr på 1960-talet

Det var en högsommar på 1960-talet. En het, dammig juli hade nått sin mitt: om två veckor skulle jag fylla 18. Jag hade ingen vidare lust att stanna i Paris utan M. Hon hade gett mig sin adress i Växjö, en kram - och åkt hem. Jag lovade att hålla kontakt.

Stockholms Fria

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

© 2019 Fria.Nu