Ett vattenkrig vi inte vill ha | Fria.Nu

Synpunkten


Carina Sundqvist
Fria.Nu

Ett vattenkrig vi inte vill ha

Många spekulerar i att nästa världskrig handlar om vattenresurserna. Låt oss se till att den dagen inte kommer, uppmanar Carina Sundqvist.

Min vattenkran blev avstängd i en vecka på grund av mögelskador i badrummet. Snabbt upptäckte jag hur jobbigt allting blev. Var ska jag hämta vattnet till mina makaroner? Var ska jag diska? Var kan jag tvätta händerna?

Vi hämtade vatten i tvättstugan och fick lägga tid på att springa ned dit. Vattenanvändningen behövde plötsligt planeras och regleras. Vi blev mycket sparsamma. Inget vatten gav snabbt problem som jag inte var van vid.

Men just den situationen är vardag för många människor i världen, och det utgör ett akut problem. (Och de har ingen tvättstuga med kran som räddar dem.) Det kan vara mil till närmaste vattentapp och lång kö när man kommer fram.

Tänk dig själv en vardag utan rent vatten. Inget rent dricksvatten, ingen toalett eller möjlighet att göra dig ren. I Sverige spolar vi ut friskt vatten rätt i toaletten. En fullkomlig orimlighet för många människor. I Sverige tänker vi inte på att vår lyx är en dröm för andra. Friskt vatten borde vara en självklarhet, men är det tyvärr inte.

Ständigt pågår utsläpp av kemikalier, tungmetaller, salter och bakteriehärdar som förorenar människors livsviktiga vatten. För människan är vatten vårt viktigaste livsmedel, vi behöver 1–7 liter per dygn för kroppens arbete och uppbyggnad. Därtill vatten för matproduktion, för hygien samt i tillverkningen av andra produkter vi köper.

Av jordens vatten är det dock bara en procent som är sötvatten som vi kan utnyttja och det finns i sjöar, vattendrag, våtmarker, markvatten och inte alltför djupa grundvattenmagasin. Resten är uppbundet i isar eller finns på alltför otillgängliga platser.

I en nyligen publicerad avhandling av Martin Sjöstedt läser jag om människors rätt till vatten. Mest uppseendeväckande är att mer än 1,1 miljarder människor lever utan tillgång till rent vatten, med allt var det innebär. Ett skrämmande antal. Det är ju en sjättedel av jordens befolkning! Det kände jag faktiskt inte till.

145 länder av världens länder har territorier som berör gemensamma vattentäkter och behovet av att samarbeta är stort och fungerar oftast. Men när det är ont om vatten skapas konflikter och länder kan försöka överta ägandet via väpnad konflikt. Det visar sig även att staters markpolitik direkt hindrar människors tillgång till vatten, enligt Sjöstedt.

Så kan det inte fortgå. Nu och i framtiden bör stater, eller vilka det nu är som är mest lämpade, kunna garantera och täcka människors grundbehov av vatten, och förvalta vattentillgångarna på ett klokt sätt. Annars skapar vi oss ännu mer problem och lidande. Epidemier sprider sig snabbt när det är vattenbrist då hygienen försämras, med katastrofala följder.

Varningar finns om att de verkliga problemen och konflikterna kommer när det mesta av vattnet är så pass förorenat att allt fler samhällen omfattas och då vi inser att konflikter utvecklas och trappas upp. Hur hanterar vi en sådan situation?

Många spekulerar i att nästa världskrig handlar om vattenresurserna och inte om petrolium, som vissa trodde. Låt oss se till att den dagen inte kommer. Låt oss se till att fördelningen sker rättvist och att egoismen inte får breda ut sig ännu mer.

Lösningen ligger som alltid i oegoistiskt samarbete. Har vi den inställningen så klarar vi det mesta. Jordens resurser bör vi vara tacksamma för och dela mellan oss. Vi bör alla ta ansvar för att vatten används sparsamt, att vi inte förorenar det och att vattenkriser löses på fredlig väg.

Men det är nog dax att göra upp en plan nu och jag vet att Världssamfundet brottas med frågan. Annars har vi snart ett vattenkrig vi inte vill ha och det ser jag absolut inte fram emot.

Annons

Rekommenderade artiklar

Synpunkten
:

Älskling, vad sjunger du?

Jag svischar ned för backen in till stan på min nyrenoverade cykel. Solen strålar vackert genom höstklädda träd. Mitt barn sjunger där bak i barnsitsen. Men jag har svårt att höra honom. Vi har kommit ned till trafikleden.

Synpunkten
:

Spam - en miljöbov

Har ni någonsin tänkt på att all oönskad e-post, så kallad spam, drar mycket ström? Att transportera runt datasoporna slukar nämligen enorma mängder energi. Så om vi stoppar spam kunde det alltså ge dubbla vinster, skriver Carina Sundqvist.

© 2017 Fria.Nu