Världsbanken inför rätta under socialt forum | Fria.Nu
Fria.Nu

Världsbanken inför rätta under socialt forum

Den 25-30 juli samlades många människor i Quito, Ecuadors huvudstad. Det var 10 000 människor från 500 organisationer. De flesta kom från Ecuador och grannländerna Colombia, Peru och Bolivia. Det var Amerikas första sociala forum. Det var debatter, stora möten och demonstrationer. Man demonstrerade mot ALCA, det amerikanska frihandelsområdet.

Den 27 juli var det rättegång i en etisk-politisk domstol. Domstolen hade inte rätt att döma ut riktiga straff. Men den kunde visa vad olika problem i Latinamerika beror på.

Världsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken var åtalade. Åklagaren sa att de hade lånat ut pengar till olagliga regeringar. Han sa också att de försökte privatisera vattnet; göra vatten till en vara som man köper och säljer.

Det fanns en jury. De som var med i juryn kom från olika sociala organisationer i Latinamerika. Juryns ordförande var Adolfo Pérez Esquivel. Han kommer från Argentina och har fått Nobels fredspris.

Världsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken var inbjudna. Men de kom inte till rättegången. En peruansk jurist fick försvara dem.

Tre huvudvittnen fick berätta om vad de åtalade hade gjort. Adolfo Rey är agronom (expert på jordbruk) från Jubel Syd i Argentina. Han sa att bankerna har lånat ut pengar till bönder som odlar genmanipulerad soja. De har gjort så att man nästan bara odlar genmanipulerad soja i Argentina. Det skadar miljön och gör många människor arbetslösa.

Marcelo Rezende har varit ordförande för Brasiliens jordkreditinstitut en kort tid. Han sa att några få människor äger stora delar av jorden i Brasilien. Han förklarade att det beror på Världsbankens politik. Världsbanken får länderna att sälja jord som folket äger gemensamt.

Elsa Nivea är expert på växtgifter. Hon är från Colombia. Hon berättade om gifter som man använder i jordbruket. Hon berättade att de är farliga för människor. Människorna blir sjuka. Hon berättade också vilka företag som säljer mest av sådana växtgifter. Det är samma företag som sålde kemikalier till Nazitysklands gaskammare.

Det fanns fler vittnen och fler anklagelser. Det har blivit miljökatastrofer. Ett vittne från Haiti sa att bankerna är 'de effektivaste massförstörelsevapnen'.

Bankernas advokat sa att man inte kunde bevisa att det som hade hänt var bankernas fel. Men juryn sa att de var skyldiga. Pérez Esquivel läste upp vilken ersättning de drabbade krävde. Han dömde bankerna att betala skadestånd till Latinamerikas folk. Han dömde dem också att sluta låna ut pengar till jordägare som använder växtgifter och odlar genmanipulerade grödor.

De latinamerikanska regeringarna dömdes för att ha hjälpt bankerna att begå brott. Juryn sa till dem att de måste se till att varje land kan odla den mat som

behövs. Juryn sa till dem att förklara Latinamerika fritt från genmanipulering. Juryn förklarade till sist Latinamerika fritt från skuld. Ländernas regeringar uppmanades att prioritera självförsörjning.

Man talade mycket om folkomröstningen i Venezuela på det sociala forumet. Venezuela ska ha folkomröstning om president Hugo Chavéz. Människor i hela Latinamerika är intresserade av maktkampen i Venezuela. Många som står till vänster politiskt ser det som en kamp där de rika och USA står mot Latinamerikas nya vänster-presidenter.

Några få personer kontrollerar de flesta tidningarna, radiostationerna och tv-kanalerna i Venezuela. Men det har kommit många nya, alternativa små mediaprojekt. Carlos Carles arbetar med lokalradiostationen Radio Perola i huvudstaden Caracas sydvästra förorter.

Venezuela genomgår en unik process, säger Carles till Sesam:

- Folk bryr sig inte så mycket om de vanliga partierna längre. De tror inte på dem. Men de som äger de kommersiella media är emot presidenten. De vill påverka människor. Därför kan oppositionen använda media för att få människor att protestera mot presidenten.

Carles kallar det mediediktatur. Men det finns också ett nätverk av lokala och alternativa media. De använder modern teknik och traditionella former: radio- och tv-stationer, tryckerier, webbsidor, men också väggmålningar och muntligt berättande.

Som ett exempel nämner

Carles så kallade Esquinas Calientes (heta hörn). Där samlas människor och diskuterar massmedia kritiskt. Och där hittar man nya sätt att samarbeta.

Venezuelas regering stöder alternativa media. Men de bestämmer inte över dem, säger Carles.

- Folket bestämmer över de alternativa medierna.

Carles tycker inte om det teoretiska sättet att se på kommunikation. Där handlar det bara om avsändare, meddelande och mottagare. Han ser kommunikationen som en nödvändig mänsklig rättighet.

Radio Perola är en lokalradio. De sänder program från klockan sex på morgonen till klockan två på natten. Omkring 120 personer

arbetar frivilligt där varje vecka; barn, pensionärer, miljögrupper, katolska och protestantiska grupper, kvinnogrupper och organisationer för mänskliga rättigheter. Man har undersökt vilka radiostationer folk lyssnar på. Radio Perola har flest lyssnare i stadsdelen.

I april 2002 försökte oppositionen göra en kupp i Venezuela. Då använde de media. De tog över samhället i två dagar med hjälp av traditionella media. De förföljde de alternativa medierna. Det har kallats världens första 'mediakupp'. Efteråt spelade de alternativa medierna en viktig roll, säger Carles.

Media får mycket uppmärksamhet. Och inför folkomröstningen den 15 augusti ska oppositionens media och alternativen mäta sina krafter igen.

- De är mäktiga, men de vet inget om oss. De berättar om oss som helgens mördare eller mördade. De berättar inte om våra trummor eller våra kvartersorganisationer.

- Den 15 augusti kommer vi att gå ut på gatorna för att säga nej till ALCA, nej till privatisering av utbildning och sjukvård, och nej till Plan Colombia.

Annons

Rekommenderade artiklar

Colombia: Första fredssamtalen på tio år

I dag inleds de första fredssamtalen på tio år mellan den colombianska regeringen och Farc-gerillan. Samtidigt växer de sociala rörelsernas krav på att få sina röster hörda vid förhandlingsbordet.

Fria Tidningen

Plan Patriota drabbar bönder i Colombia

Livet blir svårt för människorna på Colombias landsbygd när regeringen försöker slå ner gerilla-grupperna. Det är inte heller säkert att militären kan vinna över gerilla-grupperna. Farc slår tillbaka hårt.

Nya övergrepp av colombianska armén

I skuggan av den kontroversiella förhandlingsprocessen med paramilitärernas paraplyorganisation AUC har den colombianska armén utfört en rad massakrer under årets första månader. Händelserna ifrågasätter bilden av ökad säkerhet och minskat våld som president Alvaro Uribes regering försöker sälja till världen.

Historiskt val präglas av oro

När irakierna går till val på söndag befinner sig stora delar av landet i en situation av våld, kaos och undantagstillstånd. Valutgången är osäker men mycket talar för ett parlament dominerat av shiamuslimska islamister.

Fria Tidningen

USA har gripit Farc-ledare

På nyårsafton åkte ett amerikanskt flygplan från militärbasen Catam i Colombia. I planet satt Ricardo Palmera, ledare för Farc-gerillan. Planet skulle åka till USA.

© 2020 Fria.Nu