Världsbanken inför rätta under socialt forum | Fria.Nu
Fria.Nu

Världsbanken inför rätta under socialt forum

Uppemot 10 000 deltagare från omkring 500 organisationer samlades den 25-30 juli i Ecuadors huvudstad Quito för att genomföra amerikas första sociala forum. De flesta deltagarna kom från värdlandet och grannarna Colombia, Peru och Bolivia. Dagarna fylldes med debatter, konferenser, och en gemensam demonstration mot det amerikanska frihandelsområdet ALCA. SFT var som enda svenska tidning på plats i Quito.

Vid en välbesökt etisk-politisk domstol den 27 juli ställdes Världsbanken och Interamerikanska Utvecklingsbanken inför rätta för deras sociala och ekologiska skuld till latinamerikas folk och länder. Juryn, vars ordförande var den argentinske fredspristagaren Adolfo Pérez Esquivel, bestod av representanter från sociala organisationer i Latinamerika och försvaret fick skötas av en peruansk jurist då de båda bankerna trots inbjudan avstått från att skicka representanter. Åklagaren anklagade Världsbanken och Interamerikanska Utvecklingsbanken för att ha lånat pengar till illegitima regeringar och tryckt på för privatiseringar av vattnet och andra resurser.

Tre huvudvittnen fick sedan redogöra för sina erfarenheter. Den argentinske agronomen Adolfo Rey från Jubel Syd i Argentina berättade hur bankerna finansierat Argentinas ensidiga satsning på odling av genmanipulerad soya med allvarliga effekter för miljö och sysselsättning som följd. Marcelo Rezende, som under en kort tid varit ordförande för Brasiliens jordkreditinstitut, kunde därefter förklara hur Världsbankens politik bestående av privatisering och merkantilisering av jorden i Brasilien orsakat en ökad koncentration av jordägandet. Den colombianska växtgiftexperten Elsa Nivea koncentrerade sig under sitt vittnesmål på växtgiftens konsekvenser för befolkningens hälsa. De företag som försåg Nazitysklands gaskammare med kemikalier dominerar i dag marknaden när det gäller kemiska bekämpningsmedel.

Bankerna anklagades vidare av företrädare för det civila samhället för att ha fortsatt finansiera satsningar på räkodlingar i Latinamerika trots dokumenterade miljökatastrofer och ett vittne från Haiti gick så lågnt som att kalla bankerna för 'de effektivaste massförstörelsevapnen'.

Trots försvarets åsikt att det inte gick att binda Världsbanken och Interamerikanska Utvecklingsbanken till de enskilda fallen blev domen tung för de ekonomiska institutionerna. Pérez Esquivel läste upp kraven på ersättning till de drabbade och att upphöra med stödet till användning av växtgifter och satsningar på genmanipulerade grödor. De latinamerikanska regeringarna dömdes till medhjälp och uppmanades att göra livsmedelssjälvständigheten till en prioritet och att förklara Latinamerika fritt från genmanipulering. Till sist förklarades Latinamerika fritt från utlandsskuld och 'kreditinnehavare' av den ekologiska och sociala skuld som Världsbanken och Interamerikanska Utvecklingsbanken dömdes skyldiga till.

Inte helt oväntat var Venezuela och den stundande folkomröstningen om president Hugo Chávez vara eller icke vara en av forumets huvudfrågor. Maktkampen i Venezuela har utvecklats till en kontinental angelägenhet och symboliserar för många latinamerikaner på vänsterkanten kraftmätningen mellan de traditionella eliterna och USA å ena sidan och regionens nya vänsterpresidenter å den andra.

Venezuelas kommersiella media kontrolleras av ett fåtal personer som alla har nära band till oppositionen. Som svar på den rådande mediakoncentrationen har under de senaste åren hundratals alternativa mediaprojekt dykt upp på den venezolanska scenen. Carlos Carles arbetar med lokalradiostationen Radio Perola i huvudstaden Caracas sydvästra förorter.

Venezuela genomgår en unik process säger Carles till SFT;

- De traditionella partiernas tillbakagång och brist på trovärdighet har gjort att oppositionen satt sin tillit till komersiell media. Men det är media som ägner sig mer åt manipulation än kommunikation, tillägger han. Oppositionen använder sig idag av massmedia för att kalla till manifestationer och protester.

Venezolanerna ställs nu mot en mediadiktatur som ägarna infört med sina tv-program, radioprogram och tidningar, hävdar Carles. Mot detta står ett nätverk av lokala och alternativa media som kombinerar modern teknologi med traditionella kommunikatiosformer: det rör sig om allt från lokala radio och tv-stationer, tryckerier och internetsidor till muntliga berättelser och muralmåleri. Som ett exempel nämner Carles de så kallade Esquinas Calientes (Heta Hörn) där människor samlas för kritiska tolkningar av massmedia och för att finna nya organisationsformer.

Processen med skapandet av alternativa media stöds av de venezolanska regeringen, men enligt Carles kontolleras innehållet inte av regeringen.

-De alternativa medierna är i händerna på befolkningen och oberoende av såväl privata som statliga intressen.

Carles är kritisk mot den traditionella teoribildningen där kommunikation reduceras till avsändare, meddelande och mottagare. Han ser kommunikationen som en nödvändig mänsklig rättighet, oseparerbar från andra rättigheter. Han talar om en helhet där alla kommunikationanens former används.

Radio Perola är en lokalradio där barn, män, kvinnor, pensionärer, katolska och protestantiska gräsrötter, miljögrupper, mänskliga rättighetsorganisationer och kvinnogrupper deltar och som sänder dagligen från sex på morgonen till två på natten. Omkring 120 frivilliga deltar kontinuerligt i arbetet och med gäster uppgår antalet deltagare till över 300 varje vecka. Det är ett enkelt men kraftullt lokalt projekt, enligt Carles.

-Enligt kommersiella undersökningar om radiostationernas räckvidd är Radio Perola den radiostation med flest lyssnare i stadsdelen.

Mediasituationen i Venezuela har fått särskild uppmärksamhet och kuppförsöket i april 2002 har kommit att kallas för världens första 'mediakupp'.

-De traditionella medierna upprättade en mediatisk belägring av det venezolansk samhället och alternativa media förföljdes under de två dagar som kuppförsöket varade. De alternativa medierna spelade sedan en nyckelroll i återupprättandet av konstitutionaliteten i landet, menar Carles.

Inför folkomröstningen den 15 augusti står mediasituationen i Venezuela ännu en gång i centrum och en ny kraftmätning väntar.

-Det är en mäktig motståndare vi möter men det är en motståndare som översköljer oss med information utan att känna till oss. De känner inte till våra såser eller våra pappersdrakar. Vi förekommer endast som helgens mördare eller mördade, men inte med våra trummor eller våra kvartersorganisationer.

-Den 15 augusti kommer vi att gå ut på gatorna för att säga nej till ALCA, nej till privatisering av utbildning och sjukvård, nej till Plan Colombia och nej till avbrytandet av den bolivarianska drömmen i Venezuela.

Annons

Rekommenderade artiklar

Colombia: Första fredssamtalen på tio år

I dag inleds de första fredssamtalen på tio år mellan den colombianska regeringen och Farc-gerillan. Samtidigt växer de sociala rörelsernas krav på att få sina röster hörda vid förhandlingsbordet.

Fria Tidningen

Plan Patriota drabbar bönder i Colombia

Livet blir svårt för människorna på Colombias landsbygd när regeringen försöker slå ner gerilla-grupperna. Det är inte heller säkert att militären kan vinna över gerilla-grupperna. Farc slår tillbaka hårt.

Nya övergrepp av colombianska armén

I skuggan av den kontroversiella förhandlingsprocessen med paramilitärernas paraplyorganisation AUC har den colombianska armén utfört en rad massakrer under årets första månader. Händelserna ifrågasätter bilden av ökad säkerhet och minskat våld som president Alvaro Uribes regering försöker sälja till världen.

Historiskt val präglas av oro

När irakierna går till val på söndag befinner sig stora delar av landet i en situation av våld, kaos och undantagstillstånd. Valutgången är osäker men mycket talar för ett parlament dominerat av shiamuslimska islamister.

Fria Tidningen

USA har gripit Farc-ledare

På nyårsafton åkte ett amerikanskt flygplan från militärbasen Catam i Colombia. I planet satt Ricardo Palmera, ledare för Farc-gerillan. Planet skulle åka till USA.

© 2020 Fria.Nu