Nytt hopp för solkraften | Fria.Nu
Fria.Nu

Nytt hopp för solkraften

Vindkraften jobbar i motvind. Och el från solceller tycks inte vara hett. Men nu finns hopp. Om fem år kommer de första fabrikstillverkade svenska solcellspanelerna ut på marknaden. Det handlar om tunnfilmsteknik, som enligt företaget Solibro har en gigantisk utvecklingspotential.

Solibro är ett avknoppat företag från forskningscentret Ångström Solar Center, ÅSC. Nu har Solibro genom avtal med ABB, Vattenfall, Sydkraft, Sjätte AP-fonden och norska Energy Future Invest säkrat de pengar som behövs för att ta steget från laboratoriet till marknaden för tunnfilmstekniken.

Enligt Solibro ligger svensk solcellsteknik i forskningstäten och ÅSCs solcellsmoduler i tunnfilmsteknik har lika hög verkningsgrad som de kiselbaserade celler som används i de stora tyska och japanska solprogrammen. Tunnfilmsteknikens fördel är att den är betydligt billigare. Och det behövs. I dag är solel tio gånger dyrare än den el som produceras.

Statens Energimyndighet säger i en rapport till regeringen att det krävs marknadsfrämjande åtgärder för att solel på allvar ska bli en energikälla att räkna med - och att det inte räcker med stöd till forskning och utveckling.

- Till att börja med är målet att öka kunskaperna och medvetenheten om solcellstekniken, säger Maria Malmkvist på Energimyndigheten.

Maria Malmkvist säger att det är ganska få personer som är aktiva inom området och hon ser gärna att nätverken växer och att elinstallatörer, fler byggföretag och fler personer inom kraftföretagen blir involverade.

Energimyndigheten anser att det nya statliga ROT-avdraget på 100 miljoner för solcellsinvesteringar bör förlängas från 18 till 36 månader, eftersom processen är lång från de första planerna till installation.

Elcertifikat och handeln med utsläppsrättigheter, som ska ge stöd åt produktion av förnybar el, lovar inte tillräcklig kontinuitet för att företagen ska börja investera i utbildning och kunskapsutveckling, anser Energimyndigheten.

- Vi har föreslagit tre modeller för stöd till solcellerna på marknaden: statliga investeringssubventioner, inmatningslag och elcertifikat, men inte tagit ställning för någon av dem, säger Maria Malmkvist.

Inmatningslagen bygger på en modell från Tyskland. Där har man hunnit långt på solcellsområdet med statligt stöd. Man har rätt att mata in överskottsel från sol och vind till elnätet och ta el från nätet när det är mörkt eller vindstilla. I det svenska elsystemet skulle eltillförseln kunna balanseras med den snabbreglerande vattenkraften.

Elcertifikaten har vindkraftsförespråkarna kritiserat (se SFT den 14 juli) för att de har gjort investerare tveksamma.

Fungerar verkligen elcertifikaten för sol och vind?

- Man har lyckats oerhört bra i Tyskland, även om det fått konsekvenser för elnätet. Vårt grundbudskap är att vi ska ha ett marknadsbaserat system och det är viktigt att solcellerna kommer in i det på rätt sätt, säger Maria Malmkvist.

Energimyndigheten föreslår också ett långsiktigt stöd på drygt 150 miljoner kronor för solceller i nya hus på den privata marknaden, som komplement till ROT-programmets inriktning mot den offentliga sektorn.

Fakta: 

Solceller
* Solceller omvandlar solljus direkt till el. Det finns en växande marknad för solceller i områden där elnät saknas.

* För att kunna konkurrera med basproduktionen av el i länder med utbyggt elnät måste solcellerna bli mycket billigare. Det kan dröja 20-40 år, enligt Ångström Solar Center, ÅSC, i Uppsala.

* ÅSC är ett forskningsprogram vid Uppsala universitet där man arbetar med tunnfilmsteknik.

* Det krävs 70 000 kvadratkilometer solceller för att klara världens elförbrukning. Det motsvarar mindre än fem procent av Saharas yta eller tolv kvadratmeter per person. Och det är faktiskt sant att solceller fungerar bättre kalla, soliga dagar än varma.

Annons

Rekommenderade artiklar

Mobilen kan ge DNA-skador

Strålning från mobiltelefoner som ligger 50 procent under EUs och Sveriges rekommenderade värden orsakar DNA-skador, enligt den internationella studien Reflex som nu publicerats. Strålningen orsakar onormalt många brott på cellers DNA-strängar och kroppens immunförsvar får därmed svårt att hinna reparera skadorna. Brott på DNA kan på lång sikt leda till cancersjukdomar, men också till allergier och astma.

Regeringen vill hyra ut Norrbotten till vapentester

Regeringen föreslår att Sverige ska hyra ut mark till länder som vill testa vapen och ha militärövningar. Naturområden kommer att bli förstörda. Och det blir svårt att säga nej till länder för att de är i krig eller har kärnvapen. Nästa vecka röstar riksdagen om förslaget.

Norrbotten ska hyras ut till främmande krigsmakt

Norrbotten hyrs ut och blir ett enormt övningsfält för krigsförande länder. Ovärderliga natur-områden förstörs. Det kan bli några av konsekvenserna av regeringens försvarsproposition, som röstas igenom i riksdagen om en dryg vecka.

Billigare solceller

Vindkraften jobbar i motvind. Och el från solceller tycks inte vara hett. Men nu finns hopp. En fabrik i Sverige ska börja tillverka solcellspaneler. Om fem år kan man nog köpa dem. Tekniken som fabriken ska använda kallas tunnfilmsteknik. Företaget Solibro ska tillverka solcellspanelerna. Där säger man att tunnfilmstekniken går att utveckla mycket.

System för elproduktion gynnar storföretag

Ett år har gått sedan regeringen införde systemet med elcertifikat, där syftet är att gynna produktionen av förnybar el. Men stora aktörer får kritik för att de hellre betalar böter än tillåter alternativ kraftproduktion. Flera länder har tidigt övergett systemet.

© 2020 Fria.Nu