Utsatt för ständig avlegitimering
Hon är professor i statsvetenskap. Och kvinna. Två identiteter, där den sista påverkar huruvida den första uppfattas som trovärdig.
- Det pågår en ständig avlegitimiering av kvinnors kunskap, säger Maud Eduards vid Stockholms universitet.
Så länge det finns en könsmaktsordning kommer kvinnliga akademiker alltid att möta mer motstånd än manliga kollegor. Och särskilt så om deras arbete syftar till att ifrågasätta just denna ordning.
- Kombinationen av kvinnokön och feministisk kunskap är ömsesidigt underordnande, säger Maud Eduards, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet som forskar kring genus och politik.
Hon säger att ingen kvinnlig akademiker kan undvika att utsättas för det. De övergripande föreställningar som finns i samhället reproduceras och manifesteras i vardagliga situationer. Som exempelvis föreläsningar, vilket Maud Eduards och en grupp kollegor i början på 2000-talet kunde konstatera.
- Vi blev bemötta på väldigt likartade sätt när vi som kvinnor var ute och pratade om feminism, säger hon.
- Vi stod och pratade om makt och motstånd och såg att exakt samma sak som vi pratade om hände i rummet. När man står där och föreläser ser man så uppenbart att den lilla situationen är en del av den stora.
De gemensamma erfarenheterna har resulterat i tolv historier om auktoritet, kön och makt, och sammanställts i en bok som kommer ut till sommaren.
Maud Eduards berättar att hon ofta blir uppringd av journalister som vill 'prata med en professor', och att hennes akademiska status ger det hon säger större legitimitet.
Men tunga titlar till trots är grundproblemet detsamma, att det som sägs kan diskvalificeras utifrån den talandes kön.
- Det finns vissa saker som man inte kan säga, och om man säger det ändå blir man reducerad till kropp. Då blir man enbart kvinna, inte akademiker. Kunskapen blir ovetenskapliggjord.