Fria.Nu

Farc friger fyra fångar inför manifestationer

På onsdagen släppte Farc-gerillan i Colombia ytterligare fyra kidnappade politiker. Frigivandet skedde en dryg vecka före de demonstrationer mot paramilitärt och statligt våld som kommer att hållas över hela landet.

Två venezuelanska helikoptrar till djungelområdet San José de Guaviare för att hämta de fyra frigivna före detta parlamentsledamöterna. Att frisläppandet skedde just nu var ingen slump. På torsdag anordnar föreningen Offer för statligt våld i Colombia protestmöten och marscher mot paramilitären och staten i flera colombianska städer.
Demonstrationerna utlystes den 4 februari, samma dag som miljontals colombianer deltog i protester mot Farc-gerillan.
- Vi vill hedra offren för paramilitärerna och armén. Det är inte en 'motdemonstration', sade Iván Cepeda, föreningens ordförande, till den colombianska veckotidningen Semana.
Enligt föreningen har paramilitärerna, på egen hand eller i samverkan med armén, mördat minst 15 000 människor sedan 1980-talet. De olika paramilitära förbanden lade ner vapnen i en process som avslutades 2006. Det finns dock flera rapporter om att många före detta paramilitärer ägnar sig åt organiserad brottslighet och fortfarande begår politiska mord. På föreningen Offer för statligt våld i Colombias hemsida anklagas dessutom landets armé för att ha mördat 950 människor sedan 2002.

Paramilitärerna hade som mest omkring 20 000 medlemmar över hela landet. De bekämpade gerillan och fungerade i flera områden som en stat i staten. De massakrerade misstänkta gerillasympatisörer vid oräkneliga tillfällen. Flera paramilitära ledare började även producera och smuggla kokain.
2006 uppdagades att paramilitärerna hade fört ett nära samarbete med provinsguvernörer, parlamentariker och en före detta chef för Colombias säkerhetstjänst. Flera politiker som stod president Alvaro Uribe nära anklagades för att vara paramilitärernas förlängda arm i parlamentet, så kallade 'parapolitiker'.
Uribe förnekade att han skulle ha band till paramilitärerna och rensade ut de misstänkta ur de partier som stödjer honom.

Colombias regering har kritiserat de kommande demonstrationerna kraftigt. Regeringens rådgivare José Obdulio Gaviria är en av de fränaste kritikerna.
- Sjätte mars-protesterna organiseras av Farc-gerillan. Det vore ologiskt att delta i en demonstration som organiseras av de som vi nyligen har demonstrerat mot, sade Gaviria till nyhetstidningen El Espectador.
Gaviria syftar på att bland annat nyhetsbyrån AnnCol, som står Farc nära, gör reklam för Sjätte mars-protesterna på sin hemsida.
Han får dock kritik från många samhällsdebattörer som hävdar att de planerade protesterna mot paramilitärer och staten är minst lika viktiga som demonstrationerna mot Farc i februari. De framhåller även att före detta paramilitärer offentligt stödde anti-Farcmarscherna, precis som gerillan nu uppmanar colombianerna att delta på torsdag.
Den stora uppslutningen den
4 februari sågs som en propagandaseger för president Uribe. Oavsett arrangörernas avsikter kommer demonstrationerna på torsdag att ses som en kritik mot presidenten och åtminstone delvis som ett stöd för gerillan.

Sedan i slutet av förra året pågår ett politiskt rävspel mellan Farc och Alvaro Uribe om en så kallad humanitär utväxling. Gerillan säger sig villig att släppa ett fyrtiotal kidnappade politiker, poliser och militärer. I gengäld måste regeringen släppa drygt femhundra fängslade gerillakrigare.
De fyra som gerillan släppte i onsdags kidnappades 2002 och tillhörde den grupp som Farc vill utväxla, men de släpptes utan motprestation.

Farc har krävt att Uribe drar tillbaka armén från två kommuner i sydvästra Colombia, för att där förhandla detaljerna i den föreslagna utväxlingen. Presidenten vägrar dock att avmilitarisera områden efter de misslyckade förhandlingarna 1998 - 2002.
Den gången 'gav' dåvarande presidenten Andrés Pastrana ett
42 000 kvadratkilometer stort område i djungeln till Farc-gerillan, för att kunna föra fredsförhandlingar där. Området återtogs av militären sedan förhandlingarna strandat och gerillan anklagades för att ha använt zonen till att träna och rusta sig.
För att vinna politiska poäng släppte Farc två kvinnliga politiker den 10 januari. Precis som vid frigivandet i onsdags lämnades de över till venezuelanska militärer. Gerillan visar på det sättet sitt stöd för Venezuelas president Hugo Chávez. Uribe 'avsatte' Chávez som medlare i slutet av förra året efter att denne hade pratat direkt med colombianska militärer, utan att gå via Uribe.
Frisläppandet har tänt hoppet för anhöriga till de övriga kidnappade som gerillan klassar som 'utväxlingsbara'. Men Farc har förutom de cirka 40 utväxlingsbara ytterligare minst 700 colombianer i sitt våld.
Farc har kidnappat dem för att kräva deras familjer på lösen - gerillans andra stora inkomstkälla vid sidan av droghandeln.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Hård valstrid i Venezuela

Hugo Chávez utmanas hårdare än på länge i morgondagens presidentval. Motkandidaten Henrique Capriles har lanserats som "till vänster om mitten" och tar sikte på regeringens ömma punkter: kriminalitet, korruptionen och stigande levnadsomkostnader.

Fria Tidningen

Kritiserad rådfrågning inleds

I morgon börjar Bolivias regering att rådfråga de boende i nationalparken Isiboro Sécure om de vill ha en motorväg till granne. Men regeringen får stark kritik för sitt agerande.

Fria Tidningen

Flyktingkris i Sudan

Den väpnade konflikten i södra Sudan har tvingat tusentals människor på flykt. Bedömare varnar för en ny svältkatastrof.

Fria Tidningen

Sargat Mexiko går till val

ANALYS Det tidigare statsbärande partiet PRI går mot seger i söndagens presidentval. Väljarna vill pröva nya alternativ efter det misslyckade kriget mot den organiserade brottsligheten de senaste sex åren.

Fria Tidningen

Paraguay pressas efter kupp

I fredags avsatte Paraguays senat presidenten Fernando Lugo. Nu hotar Lugos allierade i Sydamerika med repressalier mot Paraguay. Landet stoppas från regionala toppmöten och sanktioner kan införas.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu