Lycka är viktigt i politiken | Fria.Nu

Debatt


Ludvig Lindström
Fria.Nu

Lycka är viktigt i politiken

Vad är egentligen målet med politiken? Är det en ständig jakt på ekonomisk tillväxt?
Är det att jämna ut klassklyftorna så mycket som möjligt? En aktuell undersökning visar att lyckan är det högsta målet, skriver Ludvig Lindström, ordförande i den utilitaristiska organisationen Charity International, som genomfört undersökningen.

Över hälften av de sextio riksdagsledamöter som deltog i undersökningen menade att maximering av lyckan/minimering av lidande i världen borde vara det högsta politiska målet. Med lycka menas i det här fallet livstillfredsställelse och välmående och det är också den här definitionen som forskarna använder. Resultatet är anmärkningsvärt och borde kunna möjliggöra en kursändring i svensk politik.
I västvärlden ökade den ekonomiska tillväxten människors lycka fram till 1960-talet. Därefter bryts sambandet gradvis och från mitten av 1970-talet fortsätter BNP per capita att stiga medan lyckokurvan planar ut. Detta framgår bland annat av rapporten Life Satisfaction: the state of knowledge and implications for government, som den brittiska regeringen tagit fram.
Ändå fortsätter politiska majoriteter att klamra sig fast vid tillväxtfetischen, som om denna på ett närmast magiskt vis alltjämt skulle kunna lyckliggöra människor här i väst. Ständigt ökad ekonomisk tillväxt har blivit ett närmast heligt mål, överordnat det mesta. Från att ha varit ett medel att öka människors lycka och välfärd verkar det som om tillväxten blivit ett mål i sig. Det är som att stoppa i sig mer mat fastän man redan är proppmätt - det har blivit ett sorts växande som inte längre är bra för oss.
Sanningen är att de politiska beslut som tas i dag inte är baserade på någon egentlig forskning om vad som ger bäst konsekvenser för samhället och världen. Om en majoritet av våra folkvalda politiker menar allvar med att göra världen lyckligare måste man ta till sig forskningens resultat och fokusera på annat än ökad tillväxt och inflationsbekämpning.

Det behövs någonting nytt i svensk politik. Det behövs en lyckoinriktad politik och ett lyckoindex som kan vägleda politiken i denna riktning. En sådan politik är inget nytt påfund. Redan på 1700-talet argumenterade den engelske filosofen Jeremy Bentham för att målet med den offentliga politiken borde vara att maximera summan av lycka i samhället. På senare tid har Englands Labourregering inrättat en 'Whitehall Wellbeing Working Group' som föreslagit ett lyckoindex för att styra politiken. Enligt Charity Internationals undersökning är fler av de riksdagsledamöter som deltog i undersökningen positiva än negativa till ett lyckoindex som ett komplement till BNP. Lyckoindex finns redan för större delen av världens länder, men de används inte för att vägleda politiken.
Det finns även forskningsunderlag som visar vad det är vi bör prioritera för att öka lyckonivån i väst. Och det finns underlag som visar hur vi ökar lyckonivån i fattiga
u-länder. Inte överraskande är det självklarheter som mat och hälsa, tak över huvudet och trygghet. När sådana behov är uppfyllda och man uppnått en viss inkomstnivå är det andra faktorer som spelar in för att höja lyckonivån.

Lyckoforskningen visar att kärleken till en partner och nära vänskapsrelationer då har störst positiva effekter på lyckan. Andra viktiga faktorer är demokrati och jämställdhet. Ett aktivt liv och en mening med livet kommer även högt upp på listan liksom arbete, personlig frihet och vägen mot att förverkliga sina mål. För att nå en hög och långvarigt hållbar lyckonivå i världen krävs också att vi tar itu med de problem som hotar mänskligheten. Det kan vara en global miljökatastrof eller konflikter som trappas upp och leder till kärnvapenkrig.
I vårt samhälle finns en klyfta mellan vad som faktiskt bringar lycka och vad vi föreställer oss ger lycka. Mycket kommer från reklamens värld där alla är vackra, har platta magar och lever i perfekta hem. Vi får för oss att vi behöver allt det där för att må bra. Men enligt forskningen gör inte pengar, prylar eller utseende oss lyckligare. En storvinst på lotto eller mer prylar kan visserligen ge kortsiktlig lycka, men på längre sikt kan det till och med göra folk olyckliga.

Forskningen har kommit långt när det gäller hur saker och ting påverkar oss människor. En grupp som dock är lätt att glömma bort, när vi strävar efter att uppnå så stor global lycka som möjligt, är djuren. Självklart kan de precis som vi människor känna lidande och lycka och därför måste även konsekvenserna för dem vägas in i de politiska beslut som tas.
Det går att omsätta forskningens resultat till praktisk politik. Det som krävs är politisk vilja och mod. Den nya regeringen har i en rad beslut visat att man besitter dessa båda egenskaper. Men det krävs också att man är ödmjuk inför forskningen och att man tar till sig det som beläggs, även om det skulle gå emot ens egen ideologiska uppfattning. Det här blir troligtvis de politiska partiernas största utmaning.

Annons

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Också djuren kommer att drabbas av Sverigedemokraternas framgång

Bestörtningen har varit stor efter att Sverigedemokraterna gjorde ett mycket bra val och gick starkt framåt i nästan hela landet. Vad konsekvenserna kommer att bli vet vi ännu inte, men risken finns att det kommer att drabba alla som borde inkluderas i vår omsorgscirkel. Det förutspår Ludvig Lindström, ordförande i Charity International och aktiv inom både djur- och människorättsrörelsen.

Fria Tidningen
Debatt
:

Svensk vapenexport

En av de grundläggande förutsättningarna för vapenexport i Sverige är sedan 1971 års riksdagsbeslut att mottagarländerna ska respektera de mänskliga rättigheterna, skriver Ludvig Lindström. Trots det tillåts export till en rad länder som bryter mot dem.

Stockholms Fria
Debatt
:

Djur är varken mat eller kläder

Ludvig Lindström, ordförande för den utilitaristiska organisationen Charity international, vill få oss att förstå att djur varken är mat eller kläder utan kännande individer precis som du och jag. I vår diskriminering av djuren är vi inte bättre än rasister. Varför skulle vi ha rätt att misshandla djur bara för att vi har makt att göra det? undrar han.

© 2019 Fria.Nu