"Vad en vuxen gör kan aldrig ett barn vara ansvarigt för" | Fria.Nu
Göteborgs Fria

"Vad en vuxen gör kan aldrig ett barn vara ansvarigt för"

Det finns cirka 1000 barn i Göteborg som har en förälder i fängelse. Fram till för några år sedan fanns det ingen organisation dit de barnen kunde vända sig med sina funderingar och problem. Solrosen startade i slutet av 1990-talet som en del av Räddningsmissionen och vänder sig till just de här barnen. Gustav Jagner är tillförordnad verksamhetssamordnare och vi träffade honom i Solrosens lokaler på Nedre Fogelbergsgatan.

Skuld och skam är viktiga teman vi pratar mycket om här. Alla barn vi träffar tar på sig skulden för att mamma eller pappa sitter i fängelse. En liten grabb sa till exempel att "det är mitt fel att mamma sitter i fängelse, för jag var så busig att hon måste knarka". Men vad en vuxen gör kan aldrig ett barn vara ansvarigt för, och det måste vi få barnen att förstå. Skuld känner du för något dumt du gjort och är nära kopplat till dåligt samvete, medan skam är vad du tror att andra tänker om dig. Det är skammen som är svårast att handskas med enligt Gustav.– Barnen måste få prata om vad de skäms för. Första gången vi samlas i grupp blir det alltid den här aha-upplevelsen – "wow, det finns ju faktiskt andra barn med precis samma känsla". Här behöver man inte hitta på att pappa jobbar eller att pappa är på resa, för här vet alla vad det handlar om.

Pratar barnen om sina föräldrar med någon utanför Solrosen?– Det är olika. Vissa tar det här jättebra, medan andra barn faktiskt blir mobbade när det läcker ut. Men det viktiga är att de kan komma hit för att få prata några timmar och slippa sin skuld. När jag precis hade börjat här på Solrosen och skulle åka till Högsboanstalten för första gången var jag så jävla skraj. Man känner sig ju jätteliten. Så tänker man "vad är det för gubbar jag kommer att få träffa?" Men sedan när jag träffade de här killarna var det lugnt. Då lärde jag mig att man har så mycket fördomar mot kriminalitet och kriminella. Och det är ju därför Solrosen finns.– Att en mamma eller pappa super eller är psykiskt sjuk börjar bli lite lättare att prata om, men att prata om en förälder i fängelse är fortfarande tabu. Att som barn ha en mamma eller en pappa i fängelse är en jättejobbig hemlighet att bära på, och de här barnen mår inte bra.

Hur kan det visa sig att barnen mår dåligt?– Många av de barn vi möter uppvisar fysiska symptom – nästan alla barn har kraftigt ont i magen eller huvudvärk. En del barn blir väldigt oroliga. De kan bli skitförbannade eller börja gråta för vad vi tycker är ingenting, och många uppvisar koncentrationssvårigheter i skolan.Att barnen får prata med varandra om vad de känner och varit med om är enligt Gustav det bästa sättet att jobba med de här problemen.– När vi har grupper med tio till trettonåringar är det ofta lite struligt. De sitter med mobiler och mp3-spelare och undrar varför de egentligen ska vara här över huvud taget. Men när någon börjar berätta sin historia blir det knäpptyst och alla lyssnar. Barn är så bra på att lyssna!– Vi arbetar efter en metod som heter CAPT, Children are people to. Då arbetar man med barn i grupp, tolv till sexton barn i varje, och man träffas två timmar, en gång i veckan. Varje grupptillfälle ser precis likadant ut eftersom barn som lever i jobbiga hemförhållanden känner sig trygga då. Vi har till exempel en öppningsritual där barnen får skriva vad de känner just då, och samma sak när de ska gå hem. Sedan jobbar vi med teman där vi hjälper barnen att förstå sina känslor – förstå varför vi har känslor och att det är okej att ha känslor. Samt att det inte är okej att inte ha känslor. Om man hela tiden trycker ner sina känslor för att inte vara ledsen kan man tillslut inte heller vara glad. Det man får prata om förstår man och kan bearbeta. Det man inte får prata om förstår man inte och kan inte bearbeta.

Hur arbetar ni med föräldrarna som sitter i fängelse?– Vi försöker få de här männen och kvinnorna som sitter inne att inför sina barn erkänna att de gjort fel. Om pappa säger "jag är oskyldig" tror ju barnen på sin pappa. Det föder ilska mot samhället som behandlar deras pappa så orättvist. Och den ilskan ska egentligen riktas mot föräldern.Gustav säger att ilskan riskerar att resultera i våld mot polis, andra tjänstemän eller vem som helst. Att lära barnen hantera sin ilska och sina andra känslor är därför ett viktigt förebyggande arbete.– Jag brukar säga att "ni ska vara stolta om ni berättar vad ni gjort för era barn och de blir arga på er, för då tror era barn fortfarande på er". Och om ett barn kan bli argt på sin pappa kan det även förlåta sin pappa.Gustav säger att barn kan förlåta eftersom de älskar sina föräldrar nästan oavsett vad de har gjort. Men många barn är oroliga för att mamma eller pappa inte ska ha det bra, och Solrosen jobbar därför aktivt med att barnen ska få komma till fängelset för att se hur det är där.– Det var en grabb som skulle hälsa på sin pappa på fängelset för första gången. Han hade med sig en ficklampa. "Men vad ska du med den till", undrade vi. "Jo", sa han, "jag vill ju på nåt sätt se pappa när jag pratar med honom". Barn oroar sig för så mycket vi vuxna inte tänker på.Just nu hjälper Solrosen cirka 80 familjer. Av dessa har väldigt få familjer invandrarbakgrund. Gustav tror dels att det finns ett språkligt hinder för barn och vuxna som inte talar svenska att delta i gruppaktiviteterna, men också att sättet att jobba med samtal i grupp är en ganska svensk modell.– Har man problem inom familjen är svenskar vana att söka hjälp hos myndigheter eller annan hjälp utifrån – vi har ett stort förtroende för samhället. Kommer man från en icke-svensk familj har man kanske samma förtroende för samhället, och då tror jag släkten är mycket viktigare för att lösa problem. Sedan tror jag att de här familjerna har problem ändå, och vi måste hitta ett sätt att hjälpa även dem utan att de känner sig dumma eller kränkta.

Vad tycker du om att man i tidningen publicerar namn och bild på exempelvis våldtäktsmän?– Jag tycker det är skit. När man gör såna tidningar gör man det för vuxna. En sexåring tjänar inte alltid på att veta hela sanningen på en gång, det är bättre att få ta det lite i taget. Såna publiceringar gagnar inte barnen för fem öre. Man glömmer ofta bort barnen.

Har du något råd för hur man bemöter ett barn med en förälder i fängelse?– Våga fråga. Våga prata om det. Eftersom ingen vågar prata om sånt här tror alla barn med en mamma eller pappa i fängelse att de är ensammast i hela vä[email protected]

Annons

Rekommenderade artiklar

Mindre motstånd när EU håller möten i Göteborg igen

På onsdag inleds tre EU-möten i Göteborg. När det senast var toppmöte här, år 2001, deltog tiotusentals personer i protestdemonstrationer. Nu väntas inte samma uppslutning, men nätverket Ofog säger att de inte kommer stå tysta och titta på när EU diskuterar militära samarbeten.

Göteborgs Fria

”Det som behövs är en jättestor systemförändring”

De flesta är överens om att psykvården i Göteborg har stora brister. Fria Tidningar tar i tre reportage upp vilka bristerna är, vad de beror på och vad som kan göras åt dem. Professorerna och psykiatrerna Ulf Malm, Hans Ågren och Kajsa Nordström har alla sin förklaring till varför psykvården inte fungerar och människor inte får den hjälp de behöver.

Göteborgs Fria

”De som är svårast sjuka tappas bort först”

De flesta är överens om att psykvården i Göteborg har stora brister. Fria Tidningar tar i tre reportage upp vilka bristerna är, vad de beror på och vad som kan göras åt dem. I första delen träffar vi några av de tusentals människor som berörs av psykvården i Göteborg. Människor som krashat sina liv, glömts bort, eller fått se sina vänner förstöras av heroin i brist på undersökning och medicin.

Göteborgs Fria

Björklund: Läs historia, Åkesson!

Liberalernas ledare Jan Björklund sjöng de liberala värdenas lovsång i sitt Almedalstal och angrep SD- ledaren.

–Jimmie Åkesson, gå hem och läs historia!

Hjärnan pigg längre hos dagens 70-åringar

Dagens personer i 70-årsåldern är piggare i hjärnan än tidigare generationer. Men när den kognitiva förmågan väl börjar försämras, går nedgången snabbare än tidigare. Det antas hänga ihop med hur vi använder hjärnans reservkapacitet. 

© 2019 Fria.Nu