Nytt grundlagsförslag splittrar Bolivia | Fria.Nu
Fria.Nu

Nytt grundlagsförslag splittrar Bolivia

Mer makt till regeringspartiet och indianrepresentanter i statliga organ. Det föreslår president Evo Morales i sitt förslag till ny grundlag. Men oppositionen säger blankt nej och manar till civilt motstånd mot regeringen.

Under en maratonsession förra helgen godkände det styrande socialistiska partiet MAS och några mindre stödpartier i den konstituerande församlingen sitt förslag till ny grundlag. Utanför församlingssalen höll folkrörelser som stödjer regeringen vakt för att få förslaget godkänt.
Församlingen sammanträdde i Sucre fram till slutet av november, då tre människor dödades under våldsamma protester mot regeringen. MAS hävdade att man av säkerhetsskäl inte kunde fortsätta att arbeta i Sucre och flyttade församlingen till gruvstaden Oruro, ett av Evo Morales starkaste fästen. Större delen av oppositionen bojkottade sessionen eftersom de ansåg att MAS inte hade rätt att flytta församlingen.
I MAS grundlagsförslag erkänns landets 36 etniska minoriteter som 'nationer' istället för 'folkslag,' och representanter för ursprungsbefolkningen kvoteras in i statliga organ. Förslaget ger även presidenten och regeringspartiet mer makt.
Evo Morales får möjligheten att väljas om till president och skulle kunna sitta fram till 2019. Enligt den gällande grundlagen måste Morales lämna makten 2010, när hans mandat går ut.
Enligt MAS-ledamoten Raúl Prada syftar förslaget till att göra alla bolivianer till likvärdiga medborgare.
- I vår grundlag finns det plats för alla: indianer, mestiser och stadsbor. Bolivianerna får inte bara individuella utan även kollektiva rättigheter samt rätten till sin kultur och sina traditioner, säger han.

För att den nya grundlagen ska träda i kraft måste den godkännas i
en folkomröstning. Regeringen är övertygad om att dess förslag kommer att vinna tack vare MAS starka stöd i västra Bolivia. Men företrädare för oppositionen i de östra provinserna vill stoppa förslaget.
- Vi erkänner inte denna rasistiska och illegala grundlag, dundrade Rubén Costas, guvernör i den rika Santa Cruz-provinsen, i ett tv-meddelande några timmar efter att MAS röstat igenom sitt förslag.
Rubén Costas hävdade att regeringens förslag gör invånarna i öst, som inte har samma starka indianpåbrå som de i väst, till andra klassens medborgare. Costas fick snabbt stöd från ytterligare fyra provinsguvernörer som förkastar regeringens grundlagsförslag. Istället hotar de att utropa regionalt självstyre på egen hand.

Sedan några år tillbaka har civila ledare i öst krävt ökat självstyre för sina provinser. Enligt statsvetaren César Rojas är det ett sätt för den ekonomiska eliten, som har sin bas i östra Bolivia, att skydda sig mot centralmakten i La Paz.
- Regeringen vill införa sociala och ekonomiska reformer till förmån för de fattiga. Det försöker de stora jordägarna och företagarna stoppa till varje pris. Det är även ett sätt att stoppa den statliga jordreform som hotar att konfiskera deras marker.

César Rojas får dock mothugg av sin kollega José Antonio Quiroga, som menar att det inte bara är den ekonomiska eliten som vill ha regionalt självstyre.
- Bolivia är en väldigt centraliserad stat och MAS har en supercentralistisk syn på staten. Evo Morales vägrar därför att släppa ifrån sig makt till regionerna. Det inte bara är de rika utan även de fattiga i öst som kräver regionalt självstyre. De anser att centralmakten vill bestämma över dem.
Folkomröstningen om förslaget till grundlag kommer att hållas i början av nästa år. Ja-sidan kommer antagligen att vinna i västra Bolivia samtidigt som Nej-sidan vinner i öst.
- Om Ja-sidan vinner på nationell nivå men förlorar i östra Bolivia kommer regeringen få det mycket svårt att regera där. Som det ser ut nu tvivlar jag på att de civila ledarna i öst ens kommer att låta folkomröstningen genomföras i sina provinser, säger Quiroga.
Folkrörelser, fackförbund och indianorganisationer i västra Bolivia har demonstrerat och genomfört massmöten till stöd för regeringen och den nya grundlagen. I öst har civila ledare inlett hungerstrejker, ockuperat offentliga byggnader och manat till väpnat motstånd mot regeringen.
- Det är styrkeuppvisningar för att förbättra möjligheterna vid förhandlingsbordet, hävdar Quiroga.

Många bolivianer är oroade för att våldet ska bryta ut om inte konflikten löses snart. För tre veckor sedan skar indianledare i väst halsen av två hundar som skulle representera jordägarna i öst inför rullande tv-kameror. I Santa Cruz-provinsen har det förekommit attacker med rasistiska förtecken mot inflyttade indianättlingar från väst.
- Förr eller senare måste regeringen och oppositionen förhandla. Alternativet är en direkt konfrontation med betydligt fler döda och skadade än vi har sett hittills, säger José Antonio Quiroga.

Annons

Rekommenderade artiklar

Hård valstrid i Venezuela

Hugo Chávez utmanas hårdare än på länge i morgondagens presidentval. Motkandidaten Henrique Capriles har lanserats som "till vänster om mitten" och tar sikte på regeringens ömma punkter: kriminalitet, korruptionen och stigande levnadsomkostnader.

Fria Tidningen

Kritiserad rådfrågning inleds

I morgon börjar Bolivias regering att rådfråga de boende i nationalparken Isiboro Sécure om de vill ha en motorväg till granne. Men regeringen får stark kritik för sitt agerande.

Fria Tidningen

Flyktingkris i Sudan

Den väpnade konflikten i södra Sudan har tvingat tusentals människor på flykt. Bedömare varnar för en ny svältkatastrof.

Fria Tidningen

Sargat Mexiko går till val

ANALYS Det tidigare statsbärande partiet PRI går mot seger i söndagens presidentval. Väljarna vill pröva nya alternativ efter det misslyckade kriget mot den organiserade brottsligheten de senaste sex åren.

Fria Tidningen

Paraguay pressas efter kupp

I fredags avsatte Paraguays senat presidenten Fernando Lugo. Nu hotar Lugos allierade i Sydamerika med repressalier mot Paraguay. Landet stoppas från regionala toppmöten och sanktioner kan införas.

Fria Tidningen

© 2020 Fria.Nu